Gjan Ajdin om valet av Sverige: ”Jag tvekade inte en sekund”
Publicerad 2024-05-21
PROTARAS. Gjan Ajdin, 17, har fått hela sin fotbollsfostran i ett annat land.
Men minnet av pappa i en landslagströja gjorde valet enkelt när valet fanns att göra.
– Jag tvekade inte en sekund, säger FC Basel-talangen om valet att representera Sverige.
Med ett fast och bestämt handslag hälsar Gjan Ajdin på Sportbladets utsände.
Den unge FC Basel-talangen är i Cypern och Protaras, där det svenska P17-landslaget laddar för stundande EM-premiär.
– Ja, det känns riktigt bra. Stor ära att komma hit och få spela EM med landslaget, säger den unge mittfältaren när han får den klassiska frågan hur det känns.
Det har inte ens gått ett år sedan han fick den kallelse som tagit honom hit.
Efter att tidigare ha spelat en hel del ungdomslandskamper för Schweiz så kom ett samtal han hade väntat på.
Samtalet från det svenska fotbollförbundet, som ville att Gjan Ajdin skulle klä på sig blått och gult på P17-nivå.
Färger som betyder extra mycket för honom sen barnsben.
”Jag blev riktigt, riktigt glad”
– Jag har alltid sagt till min pappa att jag vill spela för landslaget i Sverige. När jag var liten ville jag alltid vara som min pappa. Sen när jag sett honom i den svenska landslagströjan...
För dig betyder den tröjan lite mer än bara ett land?
– Ja. Pappa spelade i Sverige när han var ung, så det har alltid varit en dröm.
Pappa, Guney Ajdin, spelade flera år i Landskrona Bois och har även svenska ungdomslandskamper på cv:t.
Det var just pappa Guney som var den som delgav Gjan att han blivit kallad till det svenska landslaget.
– Han kom till mitt rum och sa att de ringt och frågade om jag ville spela. Jag sa ja direkt, det var ingen tanke ens.
Vad kände du där och då?
– I början trodde jag inte på honom om jag ska vara helt ärlig. Men jag blev riktigt, riktigt glad när jag fick se kallelsen.
Fostrad i FC Basel
Han gjorde debut i en landskamp mot Finland i augusti för sitt ”nya” land.
Och nu är han alltså i en blågul EM-trupp.
Trots att han aldrig faktiskt spelat fotboll, ens på ungdomsnivå, för en svensk klubb.
Är det något du skulle vilja göra eller vara öppen för någon gång?
– Jag har fortsatt kontrakt i Basel. Så just nu koncentrerar jag mig bara på det, säger Ajdin.
Ja, trots allt är också Basel hans klubb sen barnsben.
Efter att ha fötts i Sverige så gick flyttlasset till Norge efter blott några år. Efter att ha inlett sin fotbollskarriär i en mindre klubb i Haugesund så väntade Schweiz, där den unge mittfältaren tog en plats i schweiziska storklubben FC Basels akademi.
Och där har han, bevisligen, utvecklats i rask takt.
Vilket hans landslagsmeriter, både för Schweiz och Sverige, onekligen signalerar.
Hur skulle du beskriva dig som fotbollsspelare?
– En mentalt stark fotbollsspelare. Teknisk. En som vill mycket. Jag tycker att jag har bra koll på hela planen. Jag hittar nästan alltid spelarna med bäst läge. Jag pratar mycket. Försöker alltid hjälpa hela laget. Så jag är en kollektivt bra spelare, tycker jag.
”Jag älskar dem alla som en familj”
Den unge mittfältaren känner även att han har kommit in väl i själva kollektivet i sitt nya landslag.
Var det svårt att komma in i ett nytt landslag?
– Jag var inte nervös eller så, för jag vet att jag är en bra fotbollsspelare. Men det var kanske lite annorlunda första gången. Men nu tycker jag att jag har kommit in i laget. Alla har tagit emot mig bra.
Ni är ett bra gäng?
– Jag skulle säga att jag älskar dem alla. Som en familj, inte bara som ett lag. Bra trupp, bra fotbollsspelare. Underbart.
Även om han egentligen är mer bekväm på tyska från sin uppväxt så fungerar svenskan fläckfritt också.
Även om han själv tycker den har förbättringspotential.
– Jag har kanske förlorat lite av svenskan med åren. Men nu när jag kommer tillbaka till landslaget så kommer det alltid tillbaka mer och mer.
Rent fotbollsmässigt, vad är den största skillnaden mellan svensk och schweizisk fotboll? I ditt tycke.
– Det är inte en stor skillnad. Båda spelar bra fotboll. Men jag tycker kanske tempot är lite snabbare här.
Ser upp till Sergio Busquets
När han därefter får frågan om han har någon specifik stjärna han vill efterlikna så kommer svaret snabbt.
– Om jag ska välja en sexa så kommer det alltid vara Sergio Busquets. En väldigt lugn spelare under press.
I en drömvärld är det också på en liknande plats som den gamle spanske pivoten som han önskar hamna.
– Jag vill spela i en topp-fem liga. Leva på min fotboll. Pengarna är inte det viktigaste för mig, säger Ajdin och fortsätter:
– När jag var liten ville jag alltid spela för Barcelona. Men man vet aldrig var man hamnar.
Vem vet om den 17-årige mittfältstalangen når dit en vacker dag.
Åtminstone finns det en sak han redan nu har uppnått.
Att spela med samma landslagströja som hans pappa en gång bar.