Fem punkter: Spanien-Sverige

Anna Rydén

CORDOBA. Anna Rydéns fem punkter från träningslandskampen Spanien-Sverige.

1. Räcker inte med små glimtar

Kosovare Asllani pratade än en gång om att Sverige inte gjorde sin bästa landskamp, att det finns flera nivåer till. Det var ett mantra vi fick höra om och om under EM och visst är det så, men när ska vi få se ett Sverige som spelar sin bästa landskamp? Ett landslag som levererar över 90 minuter.

Den här landskampen var ett avstamp mot VM nästa sommar och det finns en del att fundera på om Sverige ska vara med och utmana om medaljerna i Australien och Nya Zeeland.

Det började bra med ett aggressivt Sverige där Rolfö tog för sig och opererade inåt i banan flera gånger samtidigt som EM-jokrarna Rytting Kaneryd och Nildén flög fram på kanterna. Anfallet som låg bakom det tidiga ledningsmålet var vackert. Från Sembrants öppnande passning till Rolfö som i sin tur chippade bollen till Asllani. En touch och tunnel senare kunde Rebecka Blomqvist, efter en fin löpning, raka in 1–0 och känslan var att det här kunde bli en ganska trevlig kväll i sydvästra Spanien.

Sen hände något. Sverige tappade momentum och släppte in Spanien i matchen. Lite som i semifinalen mot England där Sverige inledde med ett högt tempo men inte lyckades förvalta chanserna. De där glimtarna visar vad det här landslaget kan när allting klaffar, men det räcker inte med 20–30 minuters perioder i matcherna om Sverige ska hänga med och utmana de allra bästa framöver.

”Jag tror väl vi blir lite trötta”, säger Johanna Rytting Kaneryd samtidigt som hon själv och flera andra spelare pratar om att de känner sig i en bra fysisk form. Det är klart att det är tröttsamt att behöva jaga boll men hur man än vänder och vrider på det måste Sverige lyckas hitta balansen här. Kanske är det så att man saknar en ledare på planen som styr tempot. En Caroline Seger.

Det där blir en nöt för Gerhardsson och gänget att knäcka.

2. Vad har hänt med det svenska försvaret?

De första tjugo minuterna var Sverige bra, sen släpptes Spanien in i matchen. Blågult tappade i den höga pressen och föll allt oftare tillbaka i en fembackslinje än den aggressiva trebackslinje som man vill spela med den här uppställningen.

Spanien tilläts skapa en hel del målchanser, Sverige tappar boll på egen planhalva och det fanns stora ytor för motståndarna att jobba på. Tänk om det här hade varit ett stjärnfyllt Spanien? Då hade det här kunnat bli en rejäl åktur.

Att det dessutom ser ut som det gör vid Spaniens kvitteringsmål är oroväckande. Fasta situationer har varit Sveriges styrka men här tappar de markering och det verkar som att kommunikationen inte finns där.

3. Ge en målvakt förtroendet

Sen Hedvig Lindahl annonserade att hon inte längre är första målvakt i det svenska landslaget så är det helt öppet på den positionen. För även om det inte har varit uttalat ens i Lindahls fall så har hon varit det givna valet när det väl gäller.

De gånger den rutinerade keepern har saknats de senaste åren har Gerhardsson roterat, både Falk och Musovic har fått chansen. Den sistnämnda gjorde några riktigt viktiga räddningar i den andra halvleken mot Spanien och Falk har också ett par bra insatser i bagaget.

Det råder inget tvivel om att Sverige har flera duktiga målvakter men med tanke på vilken speciell situation de hamnar i tycker jag att den svenske förbundskaptenen ska ge en av de förtroendet som uttalad första målvakt. Oavsett om det blir Musovic eller Falk så tror jag att det kommer lyfta såväl målvakten som det svenska landslaget. Bland utespelarna går det att laborera mer, men längst bak behöver det finnas en trygg punkt.

4. Upp till bevis mot Frankrike!

Nu väntar publikfest hemma på Gamla Ullevi för Sveriges del. Det kommer att vändas och vridas på den svenska startelvan och det behövs. Som jag var inne på tidigare finns det sparkapital på bänken. Blackstenius, Andersson, Angeldahl och Björn är spelare som mycket väl kan kliva in i elvan. Dessutom ser jag det som fullständigt givet att Zecira Musovic för första gången kommer får spela två landskamper i rad.

Frankrike blir en betydligt tuffare match för Sverige. Det är ett stjärnspäckat lag fullt med spelare som är skickliga en mot en. De håller ett högt tempo och kommer att utmana Blågult, vilket innebär att Sverige behöver få in snabbhet i backlinjen. Känslan är att det innebär att Gerhardsson går över till fyrbackslinje. För inte vill han väl riskera att man blir tillbakapressade i en fembackslinje stora delar av matchen på Gamla Ullevi?

5. Hur länge håller det här Vilda?

När Jorge Vildas namn ropades ut i högtalarna på Estadio Nuevo Arcangel möttes det av burop från publiken. Även om Spanien stod upp bra mot Sverige så är krisen i spansk fotboll total. Det är så klart inte okej att femton spelare känner sig tvingade att bojkotta landslaget på grund av att de upplever att de mår dåligt i landslagsmiljön. Exakt var problemet ligger vet så klart bara spelarna och förbundet, men spanska medier har rapporterat om en auktoritär ledarstil från Vilda och att spelare pressas att spela trots att de är skadade.

Oavsett vad problemet är så är det ett problem som måste lösas och förbundet kan inte slå dövörat till. De behöver lyssna på spelarna och se till att det här får ett slut för jag vill inte se ett VM utan stjärnor som Putellas, Bonmati, Patri, Mapi Leon och Paredes, för att bara nämna några.

I ett VM ska världens bästa spela. Punkt slut.

Köp allt för att heja på Sverige i Sportbladet Shop här!