Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Ranégies okända problem: ”Lider svårt”

Publicerad 2016-05-19

Därför har sliten Ranégie tufft med orken

Mathias Ranégie.

Tycker ni att Mathias Ranégie sett hängig ut på planen?

Här är förklaringen.

– Jag lider svårt av pollen. Och jag kan inte ta astmamedicin för det är dopningsklassat, säger anfallaren.

Följ ämnen

Han harklar lite lätt. Spottar i gräset och kliar sig i ögonen. Mathias Ranégie behöver knappt förklara vad han lider av – för symptomen är övertydliga.

– Det är björken som är problemet.

Nyförvärvet tittar lite trött på träden som ramar in natursköna träningsanläggningen Kaknäs innan han fortsätter:

– Jag lider svårt av pollen. Det är den som gör att jag är tröttare än vanligt. Och jag kan inte ta astmamedicin för det är dopningsklassat. Så det är jobbigt för mig.

– Det har varit höga pollenhalter i år och då blir jag hängig.

”En fjantig grej”

Hur påverkar det dig på planen?

– Jag blir hela tiden tröttare än vanligt. Det är som att ha astma ungefär. Det finns ingen medicin för mig riktigt. Det är väl kortison då, och det kan man inte ta hur som helst.

Han fortsätter resonemanget:

– Min allergi är så illa så det räcker inte med de här klassiska inhalatorerna. Jag håller på och snackar med läkarteamet om hur vi ska hitta en lösning, även om pollensäsongen är över om några veckor.

Ranégie har haft problem sedan träden blev gröna, och är frustrerad.

– Det är en fjantig grej. Jag kände att när orken precis kommit så började pollensäsongen. Det är svårt att sova, och du kan inte ha öppet fönster på grund av pollen. Det är små, jobbiga problem.

”Känner mig tyngre”

Han skrattar till lite innan han berättar en dråplig aspekt av problemet.

– Alltså: jag hade faktiskt glömt bort att jag var pollenallergiker. Jag har ju inte spelat i Sverige på länge och utomlands finns ju inte björk på samma sätt. Jag glömde bort det och var inte väl förberedd. Man borde ju egentligen käka medicin mot pollen långt innan det börjar. Medicinerna jag kan ta nu är inte riktigt gjorda för fysisk aktivitet, och jag känner mig tyngre.

Djurgården är inne i en blytung period. Laget är allsvenskans näst formsvagaste gäng och kommer från ännu en demoraliserande derbyförlust.

– Det är jobbigt. Vi gör allt vad vi kan, men bollen går inte in. Vi gjorde en uträkning i laget: förra året hade vi 10 poäng efter matcher mot de motståndarna som vi har mött än så länge. Nu ligger vi på 12 poäng, så det är knappast någon kris.

Fansen protesterar

I morgon har de största supportergrupperna utlyst 13 tysta minuter. Då ska "Sofialäktaren", där klacken står, vara folktom som en protest mot att laget spelat 13 raka derbyn utan seger (beskedet om protesten kom efter att intervjun Ranégie genomfördes).

Är tonläget för högt ibland: pratas det om kris för tidigt?

– Det tycker jag absolut. Vi har mött alla topplag på bortaplan, det är inte bara att hämta poängen där, säger Ranégie och fortsätter:

– Det är mycket frustration. Jag förstår att man äntligen vill vinna ett derby och gå på stan med huvudet högt. Men vi gör allt vad vi kan. Vi försöker alltid hålla flaggan i topp. Fan: alla vi spelare vill ju vinna. Det kan inte ens vara något man ifrågasätter. Men jag förstår att fansen verkligen vill ha den där derbysegern.