Fagerlund: Leicester är fortfarande mil efter City

Frida Fagerlund

I tabellen är Leicester tvåa men i verkligheten är de trea.

Titeljakten dog i samma ögonblick som Manchester City klev in i sin formsvacka.

Nu när de väl är tillbaka kan återigen inget lag rå på dem. Förutom ett, så klart.

Jonny Evans går ofta under radarn. Han tillhör den typen av mittbackar som storklubbarna har glömt bort fortfarande fyller en viktig funktion: de som faktiskt kan försvara.

Under den första halvleken på Etihad Stadium var han dominant. Han såg till att Raheem Sterling inte fick något utrymme genom att täcka smart när yttern kom farande med bollen. Han nickade undan de bollar som försökte landa i Leicesters straffområde.

Dessutom låg Evans bakom Jamie Vardys ledningsmål. Det var han som avväpnade Gabriel Jesus innan en passning i djupled hittade fram till Vardy kort därefter. Att det tar emot för Brendan Rodgers att vila strikern – trots att han borde – är helt förståeligt. Det gör inget att man försvarar djupt så länge en listig räv hela tiden ligger på lur vid mittlinjen.

Vardys avslut var lika högklassigt som Jonny Evans första 45. Oturligt nog för mittbackens del stod hans övriga försvarskollegor för misstag som Manchester City inte bara låter passera.

Ligatiteln är förlorad – liksom den högra handen

Pep Guardiola släppte motvilligt iväg sin närmaste man till Arsenal. Hur stort tapp Mikel Arteta egentligen är återstå att se men mest av allt är Guardiola förmodligen irriterad. Han ogillar när hans plan inte utförs som den ska, lite som Citys höst överlag.

Om inte någon lägger en besvärjelse över Liverpool så att samtliga spelare dippar i form bör ligatiteln redan ha landat på Merseyside. Så svårt är det att plocka trepoängare på löpande band och således försöka hålla jämna steg (fråga bara City).

Vad Leicester och City först och främst kämpade om under lördagskvällen var andraplatsen. Den må inte vara värd en pokal men väl en Champions League-plats och en aning mer pengar än trean. Dessutom är det givetvis skönt att hålla konkurrenterna nedanför på fortsatt behagligt avstånd.

Chilwell hade det jobbigt

City är återigen det gamla vanliga City. Med det menas att de utan några större problem kan luckra upp ett lågt stående försvar.

Evans stängde visserligen till så gott han kunde men Ben Chilwell hade enorma bekymmer med Riyad Mahrez på vänsterkanten. Det är Chilwell som får ta på sig kvitteringsmålet som kom sig av att yttern klev förbi och därefter sköt ett skott som gick via Çağlar Söyüncü och vidare in bakom Kasper Schmeichel.

Citys 2–1 var en bjudning från Ricardo Perieira som klumpigt försökte ta bollen från Sterling. Det var kanske inte mycket kontakt men en situation då de flesta domare blåser straff (Mike Dean gör det definitivt). Ilkay Gündogan fullbordade vändningen.

De Bruyne ligans bästa

När Harvey Barnes missade ett jätteläge som Vardy hade jobbat fram (och skadade sig på kuppen) avgjordes matchen. Det var 25 minuter kvar att spela och Manchester City tänkte inte släppa ifrån sig kontrollen.

Kevin de Bruyne var fantastisk mot Arsenal senast och verkar alltid hitta passningsalternativ som ingen annan ser. Lördagen var inget undantag. Endast tre spelare i Europas topp-fem-ligor har tio assists på kontot denna säsong och De Bruyne är en av dem. Hans tionde letade sig fram till Jesus vid den bortre stolpen som ostört drog in 3–1, matchens slutresultat.

Det råder ingen tvekan om att Liverpool och Manchester City fortfarande är Premier Leagues främsta lag. För Brendan Rodgers gäller det att försöka skynda på sina spelares återhämtning och ladda om inför mötet med tabellettan. Leicester måste bevisa att de i alla fall är ligans tredje bästa.