Sverige tvingas nobba landslagsturneringar
Egna systemet sätter stopp: ”Är frågor som är viktiga att reda ut”
Publicerad 2019-05-07
Sverige tvingas tacka nej till Uefas nya landslagsturneringar för 14-åringar.
En förändring inom fotbollen som väcker frågor kring svensk fotbolls vägval framåt.
– Det här är frågor som är viktiga att reda ut, säger chefen för de svenska ungdomslandslagen Claes Eriksson.
Svensk fotboll är tydliga i sin kommunikation till Sveriges föreningar att inte selektera barn under 15 år. Det är också från P15 som förbundets egen landslagsverksamhet börjar.
Nu tvingas svensk fotboll därför tacka nej till landslagsspel efter att Uefa bjudit in till utvecklingsturneringar även för nationslag så unga som 14 år. Något Radiosporten var först att rapportera om.
– Vi och våra nordiska kollegor har tackat nej under 2019 men 60 procent av medlemsnationerna kommer delta, säger chefen för de svenska ungdomslandslagen Claes Eriksson till Sportbladet.
Frågan inte okontroversiell
Uefa har sedan tidigare utvecklingsturneringar från P16 och Claes Eriksson säger att svensk fotboll i dag helt enkelt saknar en organisation för att kunna ställa ett P14-landslag på benen.
– Ska vi göra något ska vi göra det bra och seriöst. Det är viktigt och en landslagsverksamhet är inget du snyter ur dig. Ska vi göra det behöver vi jobba igenom de planerna för att se hur det ska gå till, säger Eriksson.
Frågan är dock inte okontroversiell.
Svensk fotboll är redan i dag delad i synen på hur spelarutbildningen ska gå till på nationell nivå. I februari tog till exempel Svenska fotbollförbundet beslutet att köra över flera av sina distrikt sedan Skåne, Halland och Västergötland vägrat att skicka sina bästa 15-åringar till elitlägret i Halmstad.
Frågan är därför hur utbrett ett stöd för ett 14-årslandslag skulle vara?
”Önskan att hålla ihop svensk fotboll”
Claes Eriksson tror i alla fall inte att det är möjligt att bara kopiera systemet för de äldre årskullarna och applicera det på 14-åringarna.
– Nej, det är i alla fall känslan just nu. Det finns för många olika tankar och idéer runt det och en organisation som är utbredd på 24 distrikt behöver samordnas. Dels finns det motstånd men det finns också tankar att man överhuvudtaget inte ska göra de här delarna i en spelarutbildning. Allt det behöver vi se över om det här ska bli aktuellt och det gör vi nu när spelarutbildningen ses över i ett arbete som kommer pågå till 2020. Så från 2021 tror jag att vi kan ha hittat nya lösningar och vägar att gå.
Ska SvFF få större makt i de här frågorna?
– Nej, jag tror inte det handlar om makt utan att vi måste bestämma oss för vem som gör vad och vara tydliga med det så att alla vet vad som förväntas av de olika delarna. Min önskan är att vi kan hålla ihop svensk fotboll för jag tror att det har varit vår styrka genom åren. Det hoppas jag kan gå framöver också i de här frågorna.
Claes Eriksson ser själv både för- och nackdelar med ett U14-landslag.
– Nackdelen om du tar ut spelare i yngre åldrar är att spelarna, föräldrarna och ledarna tror att det är just de spelarna som också kommer vara med i slutändan. Så är det inte alltid, men samtidigt går det åt det hållet. Vi har tidigare sett studier på att ungefär hälften av de som är med från början av vår verksamhet når någon form av slutmål som elitspelare men det går mer och mer åt att de som är med från början också är de som går hela vägen. Men det tror jag mest beror på att de andra som försöker ta sig in i systemet inte tränar lika mycket.