Bolin: Det här duger inte, Halmstad BK

Göran Bolin

Tre poäng är förstås alltid tre poäng, men känslan efter Halmstads 1-0-seger i Hallandsderbyt borta mot Varberg är ändå främst denna:

Det här duger inte, HBK.

Med det här spelet blir det inte allsvensk comeback 2017.

Janne Jönsson sågs som en frälsare när han kom hem till Halmstad efter tio mer eller mindre framgångsrika säsonger i Norge.

Men återkomsten har inte bjudit på mycket klang- och jubel.

Inget alls, för att vara ärlig.

Det blev respass ur högsta serien redan första säsongen, alltså i fjol, och trots att Halmstad inlett innevarande säsong med fem segrar på sju matcher och en andraplats i tabellen kan inte ens inbitne HBK-supportern Björn Hellberg påstå att det har sett särskilt övertygande ut.

I kvällens match mot Varberg hade HBK jordens flyt som lyckades ta full pott. Varberg vann avslutsstatistiken med 14-5, skapade ett par hundraprocentiga målchanser, hade ytterligare en handfull heta lägen och borde naturligtvis ha kasserat in en trea, men eftersom varken Hosam Aiesh, Thomas Boakye eller Karl Söderström hade ordning på fötter eller nerver i avgörande lägen gick det som det gjorde.

Och Jönsson kunde dra en djup suck av lättnad, en suck som förmodligen hördes över hela Halland.

Vansinnig aktion

Särskilt nöjd med något annat än att det rasslade in en ny turlig trea kunde han knappast ha varit, HBK-tränaren. Spelet lämnade nämligen mycket i övrigt att önska. Det gick långsamt, det var plottrigt, det begicks massor av tekniska misstag och det hackade betänkligt i båda riktningarna.

Dessutom såg faktiskt några av de bärande spelarna direkt ointresserade ut.

Målvakten Stojan Lukic, 37, höll förvisso nollan, men höll på att ställa till det mer än en gång med direkt underliga beslut.

Mittbacken Fredrik Liverstam, som uppvaktades av ett par allsvenska klubbar under vintern, spred ogenomtänkta passningar kring sig mest hela matchen och höll också på att försätta laget i trubbel med en vansinnig aktion i första halvlek.

Och 17-åriga stjärnskottet Sead Haksabanovic såg mer än något annat ut att längta intensivt till det U17-EM-slutspel i Azerbajdzjan som HBK stoppade honom från att medverka i.

Det mest besynnerliga är ändå Halmstads och Janne Jönssons taktiska upplägg. Har man, till exempel, värvat en anfallare som Fredrik Olsson borde det vara alldeles självklart att förse honom med en del bollar i djupled.

Men icke. Olsson, firad skyttekung i J-Södra i fjol, fick noll uppbackning, noll service på Påskbergsvallen denna kväll, och frågan är om han ens kom upp i tvåsiffrigt i bollkontakter.

Första klassens skitmål

Med tanke på att spelkvalitén generellt knappast kom upp till godkänt i detta derby avgjordes det hela naturligtvis med ett första klassens skitmål. Bois-keepern Joakim Wulff missbedömde kapitalt en boll slagen från hörnflaggan och i röran bakom honom hann Simon Silverholt inte undan utan fick ”skalet” på axeln och in över mållinjen.

Mycket negativt hittills, men jag ska avrunda med det lilla positiva jag upptäckte.

Publiksiffran, knappt 3 500, visar att fotbollsintresset består i länet, trots att Falkenberg hackar i allsvenskan och att Halmstad och Varberg knappast har imponerat i upptakten av superettan.

Elias Andersson gjorde en stark match och var planens bäste spelare, med väl avvägda passningar, hårt och målmedvetet jobb och en sagolikt vacker volleykanon som smet nån halvmeter utanför Lukics högra stolpe.

Hur kunde Henrik Larsson inte behålla honom?

Till sist, och på tal om Björn Hellberg:

Inför seriestarten ringde jag upp nestorn från Laholm och frågade honom vad han trodde om HBK:s chanser denna säsong.

Hellberg svarade att han trodde att det skulle gå bra, och stödde sig på det faktum att Bollklubben vid de fyra senaste tillfällena klubben dråsat ur allsvenskan kommit tillbaka direkt året därpå.

Vi får se om den trenden håller i sig.

Jag börjar tvivla.