Så blev allsvenskan en Kalmarunion

Storstadslagen slåss om samma talanger.

Storstadslagen tappar poäng mot varandra i ologiska derby­matcher.

Storstadslagens supportrar slåss med varandra.

Kalmar FF behöver inte bry sig om sådant.

Men det räcker inte som förklaring. Sportbladet ger dig här beskrivningen av hur en allsvensk nykomling för fem år sedan bestämde sig för att bli bäst i Sverige – och blev det.

– Spelarna förstår inte helhetsbilden, men genomslaget blir tillräckligt bra ändå, säger chefstränaren Nanne Bergstrand till Sportbladet.

Först och främst: Sveriges färskaste storklubb har ett unikt guldläge i den mening att det kan dröja ett par år innan det kommer igen. Men det återkommer vi till senare. Tillbaka till nuet. Om du staplar de allsvenska klubbarnas plånböcker på hög efter storleksordning så hittar du Kalmar FF:s röda börs på nionde plats.

Jämför sedan det med tabellplaceringen så förstår du att KFF är en klubb som gör ganska många saker bättre än ganska många av sina konkurrenter.

– Vi kommer aldrig att bli rikast i Sverige, Kalmar är en för liten stad för det. Men som ekonomerna säger: vi har väldigt hög avkastning på det satsade kapitalet, säger Kalmars tränare Nanne Bergstrand.

Den 27 oktober 2002 vann Halmstads BK med 5–0 mot Kalmar FF på Fredriksskans. KFF åkte ned i superettan med dunder och brak. Med den mediala-, ekonomiska-, och sportsliga skugga som det innebär.

I dag, fem och ett halvt år senare, är klubben bäst i Sverige. Hur kommer det sig att det blev just klubben vid Kalmarsund som först av alla klarade av att stegra sig på bakhjulen, lägga i högsta växeln och accelerera ifrån konkurrenterna? Hur ser modellen ut som passar det svenska klubbklimatet så optimalt?

– När jag tog över, inför säsongen i super­ettan 2003, var det upp till mig att hitta en strategi som skulle ta oss tillbaka till allsvenskan. Jag fick fria tyglar utifrån resurserna, berättar Nanne Bergstrand.

Vad var det första du gjorde?

– I all konstruktion så börjar du med grunden. Det första jag gjorde var att hitta ett gediget försvarsspel.

Kalmar sprang igenom superettan och var säsongen 2004 tillbaka i allsvenskan. Då förändrades Nanne Bergstrands jobb väsentligt.

– Helt plötsligt skulle jag bygga ett spel som skulle vara gångbart och ge oss framgång i allsvenskan under en längre tid. Så den stora utvecklingen på senare tid för oss har varit anfallsspelet.

Det blev en femteplats för KFF i comebacken 2004. Gemene man tyckte det var kul med lite nytt fotbollsblod, men någon större vikt lades inte vid Henrik Rydström, Patrik Rosengren och de andra. Sedan dess har idel topplaceringar lagts till handlingarna och efter SM-silvret i fjol var Kalmar FF helt plötsligt den största guldkandidaten inför årets säsong.

– Eftersom vi inte kan mäta oss ekonomiskt med de största klubbarna så har vi varit tvungna att hitta en egen väg till utveckling: den starka tilliten till framgång, säger Nanne Bergstrand.

Tillit till framgång?

– Det man kan säga är att det handlar om en lång process. Och du måste ha ett syfte; hemligheten bakom framgång är ett ständigt syfte. Ett föränderligt syfte. Det är väldigt komplext och går egentligen inte att sätta ord på.

Okej, men förstår spelarna fullt ut hur du tänker?

– Nej, det gör de inte. Kanske ett fåtal. Men genomslaget blir tillräckligt bra ändå.

Typ; om du försöker dig på att se helhetsbilden så kan synen på din egen uppgift bli suddigare?

– Ja, men så är det. Att du har ett stort förtroende till din roll och din uppgift är jätteviktigt. Så rollbetonad spelmodell som vi använder oss av i dag har vi aldrig gjort tidigare.

Är det ett skäl till att Patrik Ingelsten, som knappt fick spela i Halmstad, numera öser in mål?

– Jag tror att han har tjänat mycket på att ha en tydlig roll hos oss. Men pratar vi individen ställd mot kollektivet så vill jag säga att egoismen breder ut sig i samhället och lagbygget blir på så vis lidande. Det är något man måste hantera genom ständig kommunikation.

Mittbacken Patrik Rosengren var med den tunga hösten 2002. I dag är han fortfarande en av lagets absolut viktigaste spelare.

– Vårt stora mål är SM-guld. Nu när vi ligger så bra till som vi gör, säger han.

Vilka är de stora anledningarna till den positiva utvecklingen i klubben?

– När det kommer till kritan handlar det ju om hur bra spelarna ute på planen är. Och oss i den defensiva stommen har Nanne lärt känna oerhört bra efter alla år. Sedan har i princip varje spelarköp blivit en succé. Nanne har en speciell känsla för att se storheten i varje spelare.

Och det är förstås de tillfällena som utmärker sig under den här femårsperioden. Spelaraffärer som Ari Ferreira, César Santin, Arthur Sorin, Patrik Ingelsten – och de tre bröderna Elm: David (25), Rasmus (20) och Viktor (22) har varit direkt avgörande för klubbens utveckling.

– Nanne är ett pr-geni. SEF:s (Föreningen för Svensk Elitfotboll) interna undersökningar visar att vi tar sjumilakliv i alla mätningar, och efter säsongen 2008 kommer vi att vara i den absoluta toppen av de lag som sponsorer tittar på, säger KFF-ordföranden Johnny Pettersson och fortsätter:

– Dels tack vare att vi är så bra fotbollsmässigt, dels tack vare att vi har många profiler som sticker ut. En lagkapten som gillar att synas, tre bröder och så bra brasilianare.

Med 14 av 30 omgångar spelade leder Kalmar FF allsvenskan 2008, fyra poäng före Elfsborg. För att återknyta till inledningsraderna: Guldläget är unikt – och kanske aldrig kommer igen. Alltför mycket talar för att nästa säsong kan komma att bli ett mellanår för KFF. Patrik Rosengren har redan aviserat att han slutar.

Viktiga ytterbacken Arthur Sorin lämnar klubben som Bosman efter säsongen. Viktor Elm har bestämt sig för att röra på sig. César Santin omgärdas av så kraftfulla transferrykten att det vore naivt att tro att han blir kvar ett helt år till.

Lägg därtill att David och Rasmus Elm, samt målkungen Patrik Ingelsten, bevakas av europeiska toppklubbar så förstår ni kanske att om det inte blir småländskt guld i år så kan nästa tillfälle ligga ett par år framåt i tiden.

Under guldjakten 2007 försvann storstjärnan Ari – och det blev till slut inget guld. Samma läge idag: och ingen spelare har än så länge lämnat KFF. Förklaringen är given. I år det bara guld som gäller för Kalmar FF.

– Det kan bli en omställning till nästa år. Men det vet jag först när det står klart vilka spelare som försvinner. Men ingen spelare har någonsin varit oersättlig och allting går att bygga upp igen, säger Nanne Bergstrand.

– Ordagrant betyder det: vi är här i toppen för att stanna – känn er aldrig bekväma.