”Fick min lön i cash – blev nojig – gömde dem i kylen...”

Johan Flinck

Albin Ekdal vill ta en plats i startelvan: ’Absolut redo’

helskärm

Det stundar ett tronskifte i mittens rike i landslaget.

Är Albin Ekdal vår nästa stora innermittfältare?

– Jag vill slå mig in och ta en startplats. Jag är absolut redo om jag får chansen.

I en intervju berättar vår nye landslagsstjärna också om hur han gömde sedelbuntar i kylen, vad hans far betytt för honom och om värdelösa italienska frukostar.

Just innan jag kliver in i hissen för att åka till spelarhotellet ser jag Lennart Ekdal sitta vid ett skrivbord på redaktionen.

Hej Lennart! Jag ska just i detta nu åka i väg för att intervjua din son – vad ska jag fråga honom, tycker du?

– Du kommer nog att få samma svar på vad du än frågar: ”Helt okej”. Det svarar han på allt.

20 minuter senare sitter vi ner med Albin Ekdal på Park Hotell.

– Haha, han gillar att skoja med mig. Men jag får ge lite andra svar nu då.

Det går inte att komma från att för många svenskar är nog din far, tv-programledaren, mer känd än du. Vad har han betytt för dig?

– Väldigt mycket! Han har gett mig ett intresse och ett bollsinne. Och väldigt mycket stöd under ungdomen med allt ifrån skjuts till tips och hjälp före träningar och matcher. Han ställde inga krav men var alltid där när jag spelade.

Bollsinnet alltså?! Var han bra i fotboll?

– Han spelade framför allt handboll och pingis men också lite fotboll.

Tittar du på hans program?

– Det mesta, men inte allt. Jag börjar tröttna på att se honom i rutan, haha.

Han ser väl i sin tur dina matcher på tv, brukar ni recensera varandra?

– Jo, lite grann. Men det är mest skojpikar fram och tillbaka. Jag tycker att han sköter sitt bra och jag hoppas han tycker likadant om mig.

Tronskifte på gång

För första gången på många år stundar uppenbarligen ett tronskifte på det centrala mittfältet i landslaget: Anders Svensson är definitivt i slutet av sin blågula karriär och inte längre en startspelare i Erik Hamréns ögon.

Kim Källström är chockpetad och frågan är om han ens kommer tillbaka i landslaget.

Rasmus Elm är visserligen ung men drabbas ständigt av skador och åkommor.

I kväll – och förmodligen i VM-kvalmatcherna i september – väntas Albin Ekdal och Pontus Wernbloom bilda mittfältspar.

– Jag vill slå mig in och ta en startplats. Jag är absolut redo om jag får chansen.

Hur skulle det vara att spela med Wernbloom?

– Inga problem alls. Det är en duktig spelare som spelar väldigt tufft och som skulle passa väldigt bra mot Irland.

Rollfördelningen er emellan?

– Det vet jag inte... men det skulle väl automatiskt bli att han tar ­lite mer kamp då han har det i sig mer än jag.

Och du står för finliret?

– Kanske det, ler Ekdal.

Är du vår näste store mittfältare i landslaget efter Glenn Strömberg, Robert Prytz, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Tobias Linderoth, Anders Svensson och Kim Källström som vi haft de senaste 25–30 åren?

– Det vet jag inte riktigt. Jag har precis kommit in i den här gruppen och spelat fyra landskamper. Det är alldeles för tidigt att säga i fall jag kommer att vara kvar här om fem-tio år. Men varje gång jag får chansen gör jag allt för att ta den.

Vilka är dina styrkor och svag-heter som mittfältare?

– En styrka är att jag kan hantera det defensiva såväl som det offensiva spelet. Jag är en så kallad ”box to box”-spelare som löper mycket och har en ganska allround spelstil med allt från speluppfattning till passningsspel och styrka. Svaghet? Det är väl ingen exakt svaghet men det gäller att bli bättre på det mesta och hänga med i ett högre tempo.

Vem var din idol?

– Rui Costa och Zinedine Zidane – passningsskickliga innermittfältare.

Ekdal betraktades som en supertalang genom hela sin uppväxt; från det att han började i BP som sexåring, genom alla pojklandslag till rollen som lagkapten och den store stjärnan i U21-landslaget.

Har det varit frustrerande att inte ha fått chansen i a-landslaget under de här åren efter U21?

– Frustrerande vet jag inte... jag kände själv att jag inte presterade på den nivå som behövdes för tre år sedan och sedan hade vi otroligt bra innermittfältare och konkurrensen var mördande.

Lite italiernare

Fem år och fyra olika klubbar har det blivit i Serie A för 24-åringen.

Hur mycket italienare är du?

– Lite grann. Men jag både ser mig själv som, och kommer alltid att vara, en kille från Bromma. Men jag kommer nog vara ”italienare” när det kommer till mat och en viss stil.

Maten ja?

– Det är mycket god mat. Nackdelen är att frukosten är helt värdelös i Italien. När jag är hemma kan jag ju styra det själv. Men på matchdagar och på läger får man äta det de serverar. Det är kakor, mycket vitt bröd och Nutella på mackorna. Det är rätt bisarrt att man tränar på det. Men efter fem år har man vant sig så man sitter där och käkar Nutella.

På tal om bisarrt – jag hörde ­något om att du gömde pengar i kylen?

– (Skratt). Ja, det var när jag kom till Juve. Jag behövde pengar de första veckorna för att köpa möbler, tv och annat till en tom lägenhet. Jag bad då om förskott på lönen och fick den i cash. Men jag blev lite nojig och var tvungen att gömma pengarna. Då lade jag dem bakom smöret i kylen några veckor.

Du fortsatte inte förvara lönen där?

– Nej, sen struntade jag i ”cashdealen” och fick dem på ett bankkonto i stället.

Tur det, annars hade du väl fått bygga ut kylen lite?

– Kanske det (skratt).

Efter de tre inhoppen i ligan med Juventus i början av Serie A- karriären har det de senaste fyra säsongerna blivit spel i de mindre klubbarna Siena, Bologna och Cagliari för Ekdal.

Men han vill förstås mer.

– Man drömmer såklart om att spela i en klubb som slåss om topplaceringar. Det är inget att hymla om. I framtiden är målet helt klart att stegra upp sig kvalitetsmässigt.

Men att vinna titlar handlar inte om att, efter fem år i Serie A gå till en toppklubb i en klart sämre liga, säg Schweiz till exempel, eller?

– Nej, det lockar inte så mycket. Jag vill spela mot de bästa lagen och vara med där det händer.

Då hamnar vi alltså bland de stora klubbarna om det ska vara topplag i en stor liga?

– Ja, men man måste drömma stort och hålla förhoppningarna höga.

England?

– Premier League är absolut en pojkdröm som jag skulle vilja prova på innan karriären är slut.

Matchen startar 20.00 och sänds i Kanal 5

FAKTA

Ekdal utser favorit...

...tv: ”Serier... Homeland, säger jag.”

...musik: ”Otroligt blandat. Men måste jag säga något så blir det rock och house”.

...film: ”Gladiator”.

...bok: ”Den senaste jag läste var Tre sekunder” (Roslund & Hellström).

...mat: ”Grillad tonfisk. Grillar själv? ”Nej, nej, jag äter den på någon av de härliga krogarna i Cagliari”.

...dryck: ”Färskpressad apelsinjuice”.

...sajt: ”Facebook. så man kan hålla kontakt med vännerna”.

Landslagets stora mittfältare senaste 40 åren

1970-talet: Bosse Larsson, Ove Grahn

1980-talet: Glenn Strömberg, Robert Prytz

1990-talet: Jonas Thern, Stefan Schwarz

2000-talet: Tobias Linderoth, Anders Svensson, Kim Källström