Rydén: En extra stor drivkraft för Sverige
Publicerad 2024-05-31
DUBLIN. Molnen ligger täta över Aviva Stadium i Dublin.
Det är ganska talande för de två EM-kvalmatcherna som väntar för det svenska damlandslaget i fotboll.
För nu måste de göra det de misslyckades med i VM-kvalet: ta sex poäng mot Irland.
Det har gått lite drygt nio månader sen Sverige firade ett VM-brons på andra sidan jorden och klättrade upp som etta på världsrankingen. Det känns betydligt mer avlägset än så.
Sen dess har Blågult haft en tung höst i Nations League där de missade OS för första gången någonsin och till slut tvingades kvala för att hålla sig kvar i A-divisionen. Förlusten mot Schweiz och kollapsen mot Spanien har etsat sig fast på näthinnan.
Nu står Sverige här med en poäng efter två spelade matcher i EM-kvalet.
Oavgjort borta mot England på Wembley i EM-kvalpremiären är en fjäder i hatten, men förlusten mot Frankrike andades frustration och skapade frågetecken.
Sverige fick slita ordentligt mot gruppettan.
Det fick de göra mot Irland i VM-kvalet och det oroar inför de två matcherna som väntar. De som kan tända hopp eller släcka drömmar.
Fysiskt motstånd
Sverige är favorit men i irländsk media påminner de gärna om att varken Stina Blackstenius eller hennes ersättare Anna Anvegård finns med. Inte heller Blågults främsta målskytt i VM, Amanda Ilestedt.
På ett bistert Tallaght Stadium i Dublins utkanter vann Sverige med 1–0 i VM-kvalet efter ett självmål och hemma på Gamla Ullevi blev det oavgjort, 1–1.
Irland tog sig sen, via play-off, till sitt första VM-slutspel någonsin.
De må vara det sämst rankade laget i gruppen, men det är ett fysiskt motstånd. Ett lag som aldrig ger upp och som kommer vara ivrigt påhejade av hemmapubliken här i Dublin.
Överlägset största stjärnan
Sverige måste få i gång sitt passningsspel, driva upp tempot. Irland kommer förmodligen lägga sig lågt och vara aggressiva. Hej, Katie McCabe!
Arsenalspelaren är Irlands överlägset största stjärna. Hon personifierar det irländska landslaget, deras sätt att spela. Det är en spelare som man älskar att ha i sitt lag men hatar att möta. Det är bara att titta på varningsstatistiken från Women’s Super League där irländskan har dragit på sig 24 (!) gula kort på tre säsonger.
Så hur stoppar man det? Det gäller att våga smälla tillbaka.
För svensk del så finns det, som vanligt, frågetecken.
Vem ska ersätta en skadad Stina Blackstenius? Vilka ska slita på det centrala mittfältet? Tre eller fyrbackslinje? Vem står? Och hur står sig Sverige egentligen?
Det återstår att se vilka svar Peter Gerhardsson sitter på.
Om chansen till ett säkrat EM-slutspel redan i sommar ska leva vidare krävs två vinster. Sverige måste lyckas med det de inte gjorde i VM-kvalet.
Ska det dessutom tändas lite framtidshopp, drömmar om medaljer nästa sommar, så behövs det ett spel som lovar mer. Någon måste lyckas med konststycket att skingra orosmolnen och då gäller det att skina. Det har knappt solen klarat av över den gröna ön.
Målbilden klar
Och det finns en extra drivkraft för Sverige. Hon som mer än gärna tar på solglasögonen och njuter av att se spelarna skina: Marika Domanski Lyfors. Landslagschefen, som drabbats av en elakartad hjärntumör, saknas mer än någon annan den här samlingen.
Ögonen tåras på spelare när de försöker sätta ord på hennes betydelse för dem, för landslaget, för damfotbollen. Men de biter i hop och har målbilden klar.
För är det något de kan göra för Marika Domanski Lyfors här och nu så är det att vinna nästa match.