Så vinner de stormatchen
Supermötet på Tele2 på söndag kan få stor betydelse för den allsvenska guldstriden.
Inför Hammarby–Malmö FF har Sportbladets Kalle Karlsson analyserat de taktiska nycklarna som kan avgöra på söndagens stormatch.
STARTELVORNA
Hammarby har bekymmer i form av avstängningar på viktige mittfältaren Jeppe Andersen och offensive kreatören Muamer Tankovic. Junior, nyligen tillbaka efter en längre skadefrånvaro är gjuten att ersätta Andersen, medan Imad Khalili kan få förtroendet att fylla luckan efter Tankovic. I backlinjen är David Fällman tillgänglig igen, men det är osäkert om han petar säkra duon Mads Fenger och Richard Magyar. Johan Wiland har inte tränat och lär inte vara redo.
Malmö FF har Bonke Innocent avstängd och frågetecken för Anders Christiansen, Sören Rieks och Oscar Lewicki. Uwe Rösler har ett beslut att ta gällande högerkanten där Felix Beijmo eller Jo Inge Berget finns som alternativ. Med Tankovic borta i Hammarby kanske Rösler känner att han har råd med en mer offensiv högerkant och använder Berget. Om Anders Christiansen saknas, vilket mycket talar för, och med Innocent borta hade krislösningen varit att flytta upp Oscar Lewicki i en mittfältsroll. Det finns en del beslut att fatta för Rösler.
HAMMARBY
Så spelar de försvarsspel
Hammarbys mest karaktäristiska drag är deras intensiva presspel. Det är framför allt den direkta återerövringen, det vill säga, den snabba reaktionen efter bolltapp som sticker ut. Tack vare lagets possessionspel där man använder många spelare på små ytor har laget automatiskt många spelare runt bollen när motståndarna bryter. Hammarby kväver därmed motståndarnas anfallsförsök genom att kliva fram direkt och ta tillbaka bollen – eller framtvinga en rensning eller längre chansboll. Det blir intressant att se om man kan få effekt av den metoden mot så skickligt motstånd som Malmö FF. Det är annars många motståndare som aldrig riktigt klarar att slita sig ur det greppet som Hammarby kopplar, dräneras på energi och sedan blir nedtryckta längre och längre ned på egen planhalva.
I det uppställda försvarsspelet varierar man mellan 4-1-4-1/4-3-3-försvar där man kliver högt och använder en hög backlinje. Om Stefan Billborn får välja sker det uppställda försvarsspelet sällan då lagets ambition är att vinna tillbaka bollen så fort det är möjligt.
Så spelar de anfallsspel
I grunden använder Hammarby ett 4-3-3-system där de fyra offensiva spelarna (yttrar, forward, tia) roterar och turas om att belägga ”korridorerna”.
I uppspelen faller Hammarby ofta ned på tre spelare genom att droppa ned centrala mittfältaren Darijan Bojanic utanför vänstra mittbacken (David Fällman/Mads Fenger) och skjuta upp vänsterbacken Dennis Widgren och högerbacken Simon Sandberg i höga positioner.
Hammarby är allsvenskans målgladaste lag och de har inte blivit det av en slump. Stefan Billborns offensiv är en våt dröm för alla som gillar sevärd fotboll. Med en tydlig spelidé och smarta värvningar har man hittat skräddarsydda spelare som klarar av att utföra arbetsbeskrivningen i ”fickorna”. Det är ofta från dessa positioner som Hammarby sårar sina motståndare. Frontfyran, nästan oavsett vilka det är, byter ofta platser med varandra och det är svårt för motståndarna att förutspå vem av Tankovic, Djurdjic, Khalili eller Kacaniklic som obevakad dyker upp i den inre korridoren.
Hammarby använder även överbelastningar, där man i princip flyttar alla offensiva spelare till samma sida av planen. Den enda som är kvar på bortre sidan är ytterbacken Simon Sandberg. De numerära överlägena leder till det som skulle kallas för ”räknefel” på handbollsspråk och Hammarby kan därigenom hitta rättvända spelare.
MALMÖ FF
Så spelar de försvarsspel
Malmö FF har allsvenskans tätaste försvar. 14 mål på 27 matcher är ett fenomenalt facit. Den defensiva stadgan beror främst, enligt mig, på två saker: För det första har MFF spelare av hög kvalitet som sällan förlorar 1 vs 1-dueller, för det andra använder laget en defensiv balans där man försvarar med fembackslinje, vilket gör det svårt för motståndarna att nå ytan bakom backlinjen.
Att försvara med 5-3-2, som Malmö gör, är i vissa avseenden det enklaste sättet att ”täppa till”, man stänger enkelt spel centralt och styr motståndarna mot kanterna där man kan kontrollera ytterzonerna med hjälp av sina wingbackar. Problemet är att det finns en överhängande risk att bli ”baktung”. Wingbackarna blir låga och bekväma i försvarande roller, tremannamittfältet och anfallet får löpa enormt för att pressa i numerärt underläge. AIK är ett lag som senaste åren försvarat med 5-3-2 och haft tålamod att inte ha bollen. Malmö FF med sin kvalitet och sin budget kan förstås inte vara så reaktiva. De måste ha ambitionen att äga bollen och styra sina matcher. Därför spelar de 5-3-2 på ett annat, mer dynamiskt sätt. I försvarsspelet betyder det att deras 5-3-2 ibland framstår mer som 3-5-2 där de trycker upp wingbackarna högt i press. Där kan man se en tydlig skillnad mot AIK där wingbacken ofta zonmarkerar yttern i motståndarlaget.
Intensiv återerövring
I försvarsspelet använder Malmö ofta ett högt försvarsspel och ett intensivt återerövringsspel. Framför allt på hemmaplan är lagets Gegenpress extra effektiv.
Så spelar de anfallsspel
Malmö FF bygger spelet med sin trebackslinje och skjuter upp sina wingbackar. Framför allt Sören Rieks på vänstersidan har en hög utgångsposition. Centralt har man i grunden en defensiv mittfältare, Fouad Bachirou, som skapar trianglar med mittbackarna medan Anders Christiansen och Arnór Traustason söker ”fickorna”. Här finns dock flexibilitet för det är ofta som Christiansen går ned och hämtar bollen från backlinjen.
Malmö FF:s wingbackar hamnar i positioner som är svåra att komma åt för motståndarna – framför allt i den här typen av situationer när motståndarnas ytterback inte hinner ut i press tillräckligt fort. Se nedan.
Sylvasst inläggsspel
MFF:s anfallsspel har många dimensioner. De har förmågan att spela sig upp genom lagdelar. De har, tack vare spetskvaliteten på vissa spelare, förmågan att skapa genom 1 vs 1-prestationer. De kan spela mer direkt mot sina två forwards. Det som skiljer laget mot många andra lag är att man använder inläggsspel mer frekvent än andra. Senaste åren har inläggsspel ansetts som förlegat. Vi minns hur Poya Asbaghi skickade en syrlig passning till MFF förra våren med orden: ”500 miljoner på kontot och slår bara inlägg”. Det ska sägas att han tillade ”…men de är jäkligt bra på det”. Och det är de sannerligen.
Inlägg från ytterzon ger generellt rätt låg utdelning, men Malmö har både tyngd i boxen och förmågan att få in många spelare i straffområdet. Det är inte ovanligt med 4-5 spelare i offensivt straffområde när inläggen kommer.
Forwardssamarbetet
Malmö FF:s forwards varierar sin strategi beroende på om man ställs mot fyrbackslinje eller fembackslinje. Mot fyrbackslinje söker man höga positioner för att spela 1 vs 1 mot mittbackarna. Mot fembackslinje, där man hamnar i 2 vs 3-läge centralt kan man se att de ofta positionerar sig som 1-1. Det ger följden att motståndarnas yttre mittbackar blir ”sysslolösa” och MFF kan istället skapa numerärt övertag på mittfältet med hjälp av en ”diamant”.
Mittbackar som fyller på
”Överlappande mittbackar” har blivit ett omtalat begrepp i England den här säsongen sedan Sheffield United tog klivet upp i Premier League. Laget använder en 5-3-2-formation och låter mittbackarna Chris Basham och Jack O’Connell överlappa utanför sina wingbackar. Den taktiken har inte använts så explicit tidigare i England.
Malmö FF har sin egen variant på detta, och det är inte helt olikt Sheffield United. Malmö FF möter ofta lag som försvarar lågt och det krävs något extra för att öppna den typen av motstånd. De yttre mittbackarna – två ur trion Behrang Safari, Oscar Lewicki, Eric Larsson – har därför full frihet att fylla på i anfallen. Det kan vara genom överlappningar, underlappningar eller genom att driva fram bollen centralt och kombinera sig fram. Det finns förstås ett risktagande i detta, men tack vare den höga individuella kvaliteten – både på mittbackarna och spelarna som skapar defensiv balans centralt – klarar man att göra det utan att blotta sig bakåt.
Detta medför att högra mittbacken Eric Larsson, i grunden en ytterback, ofta skapar fler målchanser och slår fler inlägg än högra wingbacken.
Nyckel för Hammarby i anfallsspel
Spelvändningar
Hammarby kan i teorin skapa 2 mot 1-lägen på kanterna med sin ytterback och yttermittfältare. Det är förstås lättare sagt än gjort mot ett så gediget lag som Malmö FF. Men i grunden handlar det om att Bajen lär försöka vända spelet från sida till sida och sedan attackera när Malmös tremannamittfält inte hunnit flytta över.
Spelvändningen kan underlättas av att en av Hammarbys mittbackar gör sig spelbar. Det försvårar för Malmö FF:s forwards att ”låsa” Hammarby mot en kant. Se nedan.
Motrörelser för tidiga bollar in bakom backlinjen
Om det finns någon svaghet hos Malmö FF är det att backlinjen ibland kan överraskas av tidiga bollar i djupled. När Hammarby gjorde 0–1-målet borta på Stadion genom Muamer Tankovic var det frukten av ett synkroniserat med Nikola Djurdjic. Se nedan.
Just den här typen av motrörelser blir ett effektivt anfallsvapen mot MFF:s fembackslinje som har mycket markeringsinslag. Så fort någon av mittbackarna följer med en Hammarbyspelare i rygg skapas yta som kan utnyttjas.
Djupledshot mot fembackslinje
Hammarby använde en intressant strategi i derbyt mot AIK för några veckor sedan. För att komma in bakom AIK:s backlinje löpte man bort mittmittbacken och bortre mittbacken med hjälp av djupledslöpningar. Sedan hotade man in bakom med ytterligare en spelare och utnyttjade då avståndet som skapats till den bortre wingbacken. Se nedan.
Planerade bolltapp
Stefan Billborn avslöjade efter matchen mot AIK att hans lag använt ”planerade bolltapp” som ett sätt att såra AIK. Tanken är att förlora bollen i rätt läge – i en yta där man har numerärt överläge – för att sedan snabbt vinna tillbaka bollen och hota en oorganiserad motståndare. Mot AIK gjorde man det bland annat genom fler diagonala bollar än vanligt där man skapade överläge mot AIK:s bortre wingback. Vladimir Rodics 1–0-mål var ett sådant exempel, bara det att det inte behövdes någon bollvinst. Rodic plockade elegant ned bollen och placerade in ett skott i bortre hörnet.
Nyckel för Hammarby i försvarsspel
Försvara boxen vid inlägg
Malmö FF är oerhört giftigt i inläggsspelet och Hammarby kan bli sårbara i bortre ytan där Malmös wingbackar dyker upp. Ett sätt att hantera det är att droppa ned en av centrala mittfältarna vid inläggssituationer vilket gör att bortre ytterbacken kan vara kvar bredare.
Inte förlora slaget om mittfältet
Jeppe Andersens avstängning är ett blytungt avbräck för Hammarby. Junior är ingen dålig ersättare men han har nyligen kommit tillbaka från skada och har inte samma rörlighet som Andersen. Danskens förmåga att täcka stora ytor passar utmärkt bredvid den mer stationära speluppläggaren Darijan Bojanic. Hammarbys mittfält kanske inte kan vinna matchen i matchen, men de får inte heller förlora den för stort för att laget ska ha någon chans på söndagen.
Nyckel för Malmö FF i anfallsspel
Hitta ytorna bredvid defensiva mittfältaren
Stefan Billborn använder vanligtvis ett 4-1-4-1-försvar där i första hand forwarden och i andra hand de centrala mittfältarna stöter fram i press mot motståndarnas mittbackar. Det innebär att den ensamma defensiva mittfältaren tvingas göra rejäla överflyttningar för att skydda ytan framför backlinjen. Det är i de här ”fickorna” som Anders Christiansen och Arnór Traustason ofta firar julafton. Kan Malmö hitta till dessa ytor, antingen via linjebrytande passningar eller via kanterna finns möjlighet att såra Hammarby.
Nyckel för Malmö FF i försvarsspel
Se upp med andralöpningarna
Rasmus Bengtsson & Co kommer troligen vara förberedda på djupledsbollar efter det snöpliga målet MFF släppte in på Stadion. Första löpningen lär man ha koll på, det blir viktigt för MFF att inte överraskas av en andra- eller tredjelöpning.
Hitta ur Hammarbys Gegenpress
Bajen lär använda ”planerade bolltapp” även i denna match. Hammarby hade svårt att få effekt av sitt direkta återerövningsspel i bortamötet i våras. På hemmaplan brukar de vara betydligt mer aggressiva. För Malmö FF handlar det om att inte spela sig fast runt eget straffområde när Hammarby kliver fram. Antingen via direkt spel mot sina forwards eller att säkerhetsspela genom att spela till egen målvakt som får lyfta upp bollen.