Uppmaningen till unga damfotbollsspelare: Träna med killar
Uppdaterad 2019-07-02 | Publicerad 2019-06-29
RENNES. Analysen är gjord och budskapet är tydligt.
Unga svenska kvinnliga fotbollsspelare uppmanas nu av Svenska fotbollförbundet att träna med killar.
– Det är en framgångsfaktor, säger Lilie Persson på SvFF.
Magiska siffrorna: ”Därför kommer Sverige vinna VM-guld”Igår lämnade Sveriges bästa fotbollstalanger det årliga utvecklingslägret i Halmstad. Flickspelare, som har framtiden framför sig, vände hem med en rad erfarenheter och ett budskap: träna mer med killar.
Lilie Persson, landslagschef för U23 samt ansvarig elitavdelningen dam på Svenska fotbollförbundet, berättar:
– Vi har pratat om det här på lägret på samma sätt som vi talar om kost och sömn. Att det är en framgångsfaktor för flickorna att träna med killar. Vi kommer att fortsätta tala med spelarna under det första landslagslägret i höst.
Uppmaningen kommer att följas upp och bli en del i strategin kring spelarutveckling.
– Det är en framgångsfaktor att träna med killar. Det gäller inte bara för spelare i det svenska VM-laget. Vi ser det hos de holländska Europamästarna och i Tysklands lag, påpekar Lilie Persson från Svenska fotbollförbundet.
Hon anser att de flickor som kommit långt och vill något med sin fotboll mår bra av att träna med killar.
– Det blir en annan hårdhet. Just detta med att tacklas, att använda överkroppen är viktigt. Sen springer killar ofta maxlöpningar, tjejer gör inte alltid det. Det blir ofta intensivare när killar spelar. Sen finns det en faktor till och det är tyvärr så att vi ofta ser sämre tränare på flicksidan. Hamnar spelarna i pojkmiljön får de ofta skickligare instruktörer, säger Lilie Persson.
Andra nationer har gasat förbi
Slutsatsen om varför åtgärden behövs kommer från en omvärldsanalys som genomförts under det senaste ett och ett halvt året. Mästerskap på ungdomsnivå har studerats, intervjuer har genomförts och slutsatser har dragits.
Och de är inte alltid roliga att se.
– Just nu ligger våra unga spelare efter fysiskt och tekniskt. Tekniskt har vi gjort det tidigare, men inte fysiskt. Där måste vi se hur vi ska komma till rätta med det och att träna med killar är ett sätt.
– De andra nationerna har bestämt sig, de gasar. Deras spelare tränar mycket mer, de satsar på centralstyrda aktiviteter. Vi behöver göra detta omtaget. Vi behöver vara överens över vad vi står och att det krävs en uppsträckning, Fysiskt ska vi inte hamna efter, säger Lilie Persson.
En konkret åtgärd för att höja den fysiska statusen på unga damfotbollsspelare är deltidsanställningen av den före detta landslagsspelaren Sara Thunebro, som ska säkerställa att de unga spelarnas belastning kartläggs med GPS-teknik.
Planen och direktiven från SvFF är att träningen i killag ska ske i hemmamiljö. Det handlar om extra träning, att lägga till och inte dra ifrån.
En annan utmaning på flicksidan är bristen på matchtillfällen, men även där ser Lilie Persson möjligheter.
– Ett träningspass med killar kan vara lika bra som en matchsituation i en flickserie, säger hon.
Många av A-landslagets spelare har fostrats i pojklag. Har det blivit mer ovanligt?
– Det är inte lika vanligt som förr. Ett av skälen är att det finns mycket organiserad flickfotboll i dag. Och vi som jobbar med elitförberedande verksamhet har inte poängterat vikten av den formen av träning lika mycket som förr.
Varför?
– Vi har förlitat oss väl mycket på den miljön som funnits på flicksidan och mycket är bra. Men jag har som ansvar att fostra världsspelare, så står det i vår strategi. Med ett sådant här initiativ kan vi strategiskt säkerställa kvalitén.
Lilie Persson ser också gärna att fler små klubbar, som har brist på spelare på damsidan, skapar mixade lag för sina ungdomar.
Hur tror du att debatten kring det här landar?
– Det finns alltid någon som har åsikter, men det handlar om att utveckla fotbollsspelare. Tjejerna ska vara smarta och ta hjälp av killarna. Herrfotbollen kan också ta hjälp av damfotbollen, som kring frågor som handlar om fair play.
– Men själva jämförelsen mellan herr och dam, den får vi väl alltid leva med...