Larsen efter korsbandsskadan: ”Något måste vara fel”
Publicerad 2023-05-10
Stine Larsen, 27, är en av alla korsbandsskadade spelare som missar VM.
Nu hoppas hon att den långa skadelistan blir en rejäl ögonöppnare.
– Det är skamligt tycker jag.
Det var i bortamatchen mot Vittsjö som Stine Larsen blev liggande i gräset. Det var där och då den här säsongen tog slut för danskan.
– Jag visste direkt vad det var som hände, säger Larsen.
Anfallaren, som drog korsbandet för fem år sen, kände igen känslan.
– Jag blev självklart ledsen. Jag vet vad som väntar. Jag vet att jag kommer vara borta från fotbollen en längre tid, men det är det en del av spelet tyvärr.
Missar VM
Inte nog med att hon missar resten av säsongen i damallsvenskan. Danskan missar även sommarens stora mästerskap.
– Det var en av de första tankarna och det gjorde ont.
Hur blir det att följa VM från TV soffan då?
– Ja, det blir tufft. Det blir jättetufft tror jag. Jag hade gärna velat till VM. Det är klart jag hade det i huvudet.
– Jag har aldrig spelat VM och man vet aldrig hur många chanser man får. Den är tuff, men jag ser fram emot att stötta Danmark och se hur långt dem kan gå.
Men hon är inte ensam. Danskan är bara en i mängden.
Fem av de 20 nominerade till Ballon d’Or 2022 (Alexia Putellas, Beth Mead, Vivianne Miedema, Catarina Macario and Marie-Antoinette Katoto) drog korsbandet under 2022.
Av dem är det bara Putellas som har gjort comeback än.
”Något måste vara fel”
Listan kan göras lång och de senaste veckorna har Arsenals Leah Williamson och Laura Wienroither adderats till listan. De kommer, precis som Larsen, garanterat få följa VM från sidan.
– Jag tänker och hoppas att det finns ett svar på varför det händer så mycket just nu. Nu känns det som att det har hänt så många stora spelare. Eller ja, bara att det har hänt så många spelare. Något måste vara fel. Man kommer kunna känna på VM att alla de stora namnen som man hade hoppats få se inte är där, säger danskan.
Nu hoppas hon att det här åtminstone leder till mer forskning och att det någonstans finns en förklaring, så att klubbarna och spelarna kan förebygga framtida skador.
–Jag hoppas verkligen att det inte bara blir glömt, utan att det är något man försöker fixa. Eller jag vet att man inte kan fixa det till 100 procent, men att vi försöker att fixa det genom att ta reda på vad det här beror på.
För egen del så vet hon vilket hårt jobb som väntar nu. En korsbandsskada brukar ta ett år att komma tillbaka i från.
– Det jobbigaste är att inte vara med på planen utan hela tiden få vara med vid sidan. Det kommer vara hårt. Sen kommer det tuffaste vara på gymmet där jag vet att det kommer bli många timmar framöver.
Lära sig gå igen
Men först väntar operation.
Det har gått tre veckor sen olyckan var framme och nu är dagen som Stine Larsen väntat på, men ändå inte, här.
– Jag ser inte framemot att inte kunna göra någonting efter operationen. Det är jag jättedålig på, men jag vet ju att det kommer att bli så, säger hon och fortsätter:
– Att man ska lära sig gå och inte kan göra någonting själv de första dagarna. Det är jobbigt. Jag har det bäst när jag är fit for fight, men det får bli motivationen för att bli det.
Vad ser du fram emot mest just nu?
– Jag ser fram emot att komma tillbaka på planen, mest av allt. Men jag ser fram emot att följa mitt lag. Jag ser fram emot cupfinalen. Den har jag sett fram emot länge och även om jag inte ska spela så ser jag också fram emot att kolla på finalen. Jag tror att det kommer att bli stort.
