Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Malmö FF – oasen i öknen

Publicerad 2016-09-25

Malmö är hetare än någonsin – men övriga Skåne-fotbollen har fastnat i kvicksanden

MALMÖ/HELSINGBORG. För tolv år sedan spelade fyra skånska klubbar i allsvenskan.

För sex år sedan var MFF och HIF överlägsna och fajtades om guldet i en klassisk duell, Trelleborg slutade femma och vi hade ytterligare två skånska klubbar i superettan.

I dag står MFF stadigare än någonsin samtidigt som övriga skånska elitklubbar är mer eller mindre i fritt fall.

Sportbladet har pratat med en rad fotbollsprofiler om framtiden för skånsk fotboll och tagit fram siffrorna som visar hur MFF dominerar talangutvecklingen totalt.

Följ ämnen
Malmö FF

2010: Malmö FF och Helsingborgs IF är totalt överlägsna i allsvenskan och utkämpar en klassisk guldduell som MFF vinner. Trelleborgs FF slutar femma i allsvenskan. Landskrona Bois blir femma i superettan och Ängelholms FF tolva. Mjällby, visserligen i Blekinge men på gränsen till Skåne och med nordöstra Skåne som upptagningsområde, slutar sexa i allsvenskan som nykomlingar.

Året därpå tar HIF hem trippeln och Ängelholm kvalar till allsvenskan.

2016: MFF slåss om guldet som vanligt men HIF är bankrutt och spelar för sin allsvenska existens. Trelleborg är ett mittenlag i superettan efter tre år nere i division ett. Ängelholm var minuter från konkurs mitt under säsongen och är nu på väg ur superettan. Landskrona spelar i division ett, där Mjällby är på väg att rasa ner i division två.

”Oj, du tar mig på sängen”

Det har gått tolv år sedan vi hade fyra skånska klubbar i allsvenskan.

Malmö FF är Sveriges rikaste klubb någonsin efter sina två säsonger i Champions League. Man är stor favorit till guldet varje säsong, Swedbank Stadion utses till de allsvenska spelarnas favoritarena år efter år och publiken vallfärdar dit.

Men den övriga Skånefotbollen (på herrsidan) mår uppenbarligen inte särskilt bra.

– Jag är kanske naiv men min högsta önskan är att se de här fyra lagen i allsvenskan igen, säger målvaktslegendaren Janne Möller och syftar på de tre klubbarna han spelat i (MFF, HIF och TFF) samt Bois som han var målvaktstränare i för ett par år sedan.

Ja, det är en naiv tanke för ingenting talar egentligen för det.

Om MFF har en särställning i svensk fotboll är man fullständigt dominant i Skåne numera.

Det tydligaste exemplet, förutom tabellplaceringarna ovan, hittar vi i talangutvecklingen.

Antalet skåningar i de fem pojklandslagen har varit ganska konstant de senaste tio åren (det är så långt bak förbundets statistik sträcker sig) – strax under 30 spelare varje säsong.

2006 kom 8 av dem från MFF och 21 från övriga Skåne.

2010 var de 10 från MFF och 18 från övriga Skåne.

2015 (det finns inte jämförbar statistik för 2016 ännu) var de – och håll i er nu – 24 från MFF men bara 4 från övriga Skåne.

– Oj, du tar mig lite på sängen här. Jag visste att vi hade många men inte att det var en sådan jävla... ett sådant trendbrott, säger Mats Engqvist, ungdomschef i MFF.

– Men klubben har satsat målmedvetet på ungdomsverksamheten i flera år.

Är juvelen i MFF Ungdom

Enligt Engqvist pumpar MFF in 10–12 miljoner om året i denna verksamhet. Man samarbetar med tio grundskolor, som man kallar akademier, i Skåne, från Hässleholm i norr, till Kristianstad i nordost, Simrishamn på Österlen, Höör i landskapets mitt och förstås i och omkring Malmö. Och fler ska det bli.

– MFF tar spelarna tidigare än förut. Man dammsuger hela Skåne – med rätta, säger Tom Prahl, som tog MFF till SM-guld 2004 och TFF till femteplatsen 2010.

MFF samarbetar också med två fotbollsgymnasier i Malmö. Bland avgångseleverna från Borgarskolan märks spelare som Zlatan Ibrahimovic, Markus Rosenberg och Filip Helander.

Men juvelen i MFF Ungdom är fotbollsskolan i själva stadion, där Oscar Lewicki gick i den första årskullen 2006.

– Vi tar in 20 elever varje år, De tränar sex–sju pass i veckan med de bästa tränarna i den bästa miljön. Den effekten är nog den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för oss på ungdomssidan, säger Engqvist.

MFF samarbetar inte med någon grundskola i nordvästra Skåne, i HIF-land. Inte än.

– Men de är här och gräver också. De tog en kille från HIF:s U17 för något år sedan och en spelare från Ramlösa gick till MFF nyligen, säger Erik Edman, HIF-ikonen som tränade HIF Akademi i fjol och nu jobbar som fotbollslärare på en grundskola i staden.

Han är imponerad av ärkerivalens arbete.

– De har varit väldigt skickliga och lyckats marknadsföra och profilera MFF-varumärket på ett jävligt smart sätt. Sedan blir det ju inte sämre av att Rosenberg och hans polare spelar ute i Champions League.

Men HIF har väl uppenbarligen tappat i talangutvecklingen?

– Kompetensen är där. Vi har inte blivit sämre på att träna spelarna. Men vi har tappat i attraktionskraft, absolut, säger Edman.

”Trubbel smittar av sig”

Roland Nilsson är en annan HIF-ikon, som dessutom fört MFF till SM-guld och i dag är förbundskapten för P16-landslaget.

Han kopplar övriga Skåneklubbars kräftgång i talangutvecklingen till a-lagens svaga, sportsliga resultat och klubbarnas ekonomiska svårigheter.

– I klubbar med trubbel smittar det av sig hela vägen ner, säger Nilsson.

Edman är inne på samma spår.

– Det har varit stökigt i de här klubbarna. Sakta men säkert vattnas det då ur. I slutändan tappar man fart, energi och kraft till de långsiktiga processerna. Det är viktigt med harmoni i klubbarna.

Många av de profiler Sportbladet talar med vill tro att allting går i cykler och pekar på när till exempel Göteborg år 2000 hade fem lag i allsvenskan. Men fyra skånska klubbar i allsvenskan tror ingen att vi får se igen.

– Fyra lag är för mycket. Tre är rimligt och det ska definitivt vara två, annars blir det ingen sund uppdelning och konkurrens, säger Olof Persson, assisterande tränare i MFF efter tolv år som a-lagsspelare.

– Landskrona kommer säkert tillbaka till elitfotbollen och det är inte omöjligt för Trelleborg att gå upp i allsvenskan igen, säger Prahl hoppfullt.

”Finns uppdämt behov”

Nestorn pekar på att det finns en potential i nordöstra Skåne med Kristianstad i division ett när nu Mjällby rasar genom serierna.

– Där finns ett uppdämt behov nu. Kan Kristianstad få snurr på det och gå upp i superettan hade man haft ett publiksnitt på 2 000, säger Prahl.

Men finns det ingen risk att MFF blir för dominanta?

– Vi vill ha ett skånskt lag som vinner SM-guld och spelar i Champions League. Det är upp till de andra, framför allt HIF och nordöstra Skåne, att göra det bättre. MFF släpper inte den här hegemonin ifrån sig självmant, säger Prahl.

Edman:

– Alla spelare går inte hela vägen i MFF och då kan vi och andra bereda plats för dem. Det är viktigt att man anpassar sig efter en ny tid. Malmö har varit jävligt skickliga. Då kanske andra klubbar ska nischa sig lite. Vad är det man vill stå för? Det gäller att bestämma sig för en linje och hålla fast vid den, också när det går tungt.

Inte ens MFF:s ungdomschef tror att man kommer att dominera lika mycket i pojklandslagen som de senaste åren.

– Det är exceptionella siffror de senaste åren också med våra mått mätt. Extremt många av våra 98:or och 99:or har spelat i landslagen. HIF har några riktigt bra årgångar på gång så även om vi inte slår av på takten kommer vi inte se lika stora skillnader i framtiden, säger Mats Engqvist.