Förklaringen bakom Zlatans ilskna attack

Patrik Brenning

Olof Lundh i ny bok: Var på en kräftskiva

BÅSTAD. Zlatan Ibrahimovics utspel mot Olof Lundh i september 2015 fick stor uppmärksamhet.

I sin nya bok ”Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll” avslöjar TV4-profilen vad han tror var anledningen till ilskan.

Det var på en presskonferens i Stockholm den 2 september i fjol som Olof Lundh frågade Zlatan Ibrahimovic hur viktiga anfallarens kommersiella åtaganden vid sidan av planen är för honom.

– Jag får inte tjäna pengar för dig, varje gång något händer säger du, ”har han inte tillräckligt med pengar?”. När det med Dressmann hände sa du: ”Har han inte tillräckligt med pengar?”, svarade Zlatan och avslutade efter en ordväxling dialogen med:

– Precis som när jag spelar fotboll. Det blir en extra kick när du får ont i magen. Just det är det bästa.

”Vi hade omslaget”

I boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll” avslöjar Olof Lundh nu hur han redan elva dagar tidigare fick en tidig indikation på att svenska fotbollslandslagets lagkapten var irriterad.

”Jag befinner mig på Teatergrillens årliga kräftskiva i centrala Stockholm en lördag i slutet av augusti 2015. Rätt stökig tillställning. Mycket folk. Känner bara en del. Efter ett tag kommer en kvinna fram som visar sig jobba med Zlatan Ibrahimovics nya parfym. Den har lanserats stort under sommaren. Mitt i kaoset säger hon: 'Vi hade omslaget på Café och så kom din text mitt i tidningen'.”

”Hade noterats”

I texten, som fick stor uppmärksamhet, kritiserade Lundh landslagsledningen samt den svenska mediakåren för att vara ”hovsamma” mot Zlatan Ibrahimovic. Ett utspel som till stor del kom att överskugga intervjun med Zlatan om fotbollsstjärnans nya parfymmärke som publicerades i samma nummer av Café.

”Det är inte så att hon är förbannad, men det är uppenbart att artikeln i modemagasinet noterats och att den inte var uppskattad”, skriver Lundh.

”Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll”

Författare: Olof Lundh

Förlag: Bonniers

SIMON BANK OM BOKEN:

Häromåret plockade jag med kollegorna Olof Lundh (TV4) och Robert Laul (Aftonbladet) på en årslista som utnämnde årets huvudpersoner i fotbollssverige.

Jag kallade dem ”bråkstakar”, ”gristrynesgrävare med grumliga cv:n” och ”besvärliga, bökande vattenbärare till granskare”. Och jo, det var en hyllning. Nu kommer Lundh ut med boken ”Vad jag pratar om när jag pratar om fotboll” och det är fullt blås på bökandet.

Upprivande gräl med maktmännen skildras, tv-avtal gås igenom, skumraskaffärer stöts och blöts i 19 kapitel där allt och alla – Hamrén! Zlatan! Lagrell! Karl-Erik Nilsson! – får en släng av sleven.

Jag ska inte recensera boken, Olof Lundh är lika mycket som kollega som konkurrent, men en del går att konstatera ändå:

Den som letar efter invändningar hittar ju dem. Lundh är ingen stor stilist (han medger det själv), och texten flyter ibland iväg i uppradningar snarare än effektivt berättande.

Men svensk fotboll behöver sina gristrynesgrävare, mer än någonsin, och förtjänsten i ”Vad jag pratar om…” är helhetsbilden den tecknar. Lundh är nyfiken, vill alltid veta mer, helst allt, och både på och mellan raderna ges en bild av ett demokratiskt underskott och brist på transparens i en miljardbollande folkrörelse som vant sig vid en historisk samförståndskultur, präglad av starka, vita män som kommer överens och låter alla utanför lita på deras goda omdöme.

Det finns stenar att lyfta på, Olof Lundh är en av dem som både kan och vill lyfta på dem. Det har förstås inte gjort honom populär i alla läger alltid, men det ligger i sakens natur.

Fotboll vore inget utan blind lojalitet, men den passar bäst på läktarna.

//Simon Bank, Sportbladet