Bajens hjälte: ”Väljer Kennedy före Beckham”
Publicerad 2015-04-14
Nahir Besara träffade Sportbladet dagen efter drömmålet: ”Äh, jag testar…”
Just i dag är han stark.
Just i dag är han störst i Stockholm.
– Jag tänkte: ”Ska jag vända och testa? Men vänta, det är många backar nära mig, så… Äh, jag testar att klacka”, säger Nahir Besara när Sportbladet möter honom på dagens träning.
Betyg: Så bra var derbyklackarna Sportbladet sätter
Bilen glider in i parkeringen och ut kliver en ung man född 1991. Han möts av ett tiotal Bajare i 80-årsåldern som ler så det lyser klarare än förmiddagssolen i Årsta.
– Jävla snygg balja!
– Grattis till målet!
Sedan stannar de upp, tittar på mig lite frågande. Det här är ju inte Nahir.
– Där borta, säger jag och pekar mot Besara.
Klungan går mot rätt man och tar honom i hand, hälsar och hyllar och tackar för målet. Besara är ödmjuk och lugn. Han har en undersökning att genomföra lite senare.
– I dag gör det ont, berättar han när männen släntrat därifrån.
Ont?
– Ja, jag fick en smäll på knät. Men jag hoppas att det inte är något farligt.
Så mycket det fysiska. Hur är känslan att komma till träningen efter derbyseger?
– Segern tillägnas våra fans, vi vet att den gör dem lyckliga.
Och nu är ni alltså bäst i stan efter att ha slagit både AIK och Djurgården inom loppet av en månad…
– Jag vet inte om man ska kalla sig bäst i stan, då det inte riktigt är det som det går ut på. För oss är det tre poäng som i vilken annan match som helst och vi fokuserar på Malmö härnäst. Dit åker vi med självförtroende.
Tack vare i går?
– Bland annat. Vi är nöjda. Och glada.
”Kan inte sväva iväg”
I skuggan av ett stort träd börjar Nahir Besara berätta om hur han klivit in i rampljuset. I Assyriska var han nära att stämplas som den evige talangen – förvisso bollskicklig och spelintelligent, men varken fysiskt eller mentalt redo för de stora scenerna.
För Sportbladet har Besara talat om hur såväl Stockholm Kickboxning som förre tränaren Azrudin Valentic bidragit till hans stigande utvecklingskurva, men något personligt mål vill han inte sätta upp.
– Det handlar mer om att göra så bra ifrån mig som möjligt här i Hammarby. Många säger att drömmen är att spela i La Liga, men för mig var drömmen att spela i allsvenskan. Det är någonting stort för mig, någonting jag följt sedan jag var liten. Så det är en dröm som går i uppfyllelse och jag njuter just nu.
Hur långt kan du gå?
– Det får vi se.
Och hur långt kan Hammarby gå?
– Vi är bra. Det är det enda man kan säga.
Ni ligger trea i serien med sju poäng av nio möjliga. Vad är det som gör att ni omedelbart sätter en sådan här prägel på allsvenskan ute på planen?
– Vi hade ju redan förra året ett bra lag för allsvenskan då det hade värvats spelare från den serien, spelare med erfarenhet och kvalitet. Vi visste redan att vi skulle klara oss i allsvenskan, men serien är långt och det har bara spelats tre matcher, så man kan inte sväva iväg.
Inga Zlatan-tankar
Det var i den 60:e minuten som Besara fick bollen med ryggen mot mål. Knappt hade Djurgården hunnit repa sig efter Bajens kvittering förrän nästa smäll kom – och målskytten erkänner att det var lite turligt till en början:
– Det är en slump att bollen hamnar hos mig, eller ja, på mig egentligen. Jag trodde att mittbacken skulle rensa bort den, men han fumlar den mellan benen och den hamnar på mina ben och det kändes som att… Jag tänkte: ”Ska jag vända och testa? Men vänta, det är många backar nära mig, så… Äh, jag testar att klacka”. Och bollen gick i mål.
Känslan?
– Fantastisk.
Blicken mot linjedomaren?
– Ja, jag kollade mot hans håll, men flaggan stannade nere.
Hann det gå några Zlatan-tankar i huvudet när du följde bollbanan?
– Honom vill jag inte ens jämföra mig själv med. Det Zlatan gör är i en klass för sig. Men det var skönt att få göra ett mål som liknar de han brukar göra, säger Nahir och skrattar.
Tonläget i rösten är fortsatt lugnt, i motsats till gårdagens dunderdån på Tele2 Arena. Nu var det inte världens snyggaste assist – men vid 1-1-målet var det ändå Besara som serverade Kennedy.
– Men det är helt och hållet hans mål. Han gör det så bra. Hans högerfot är på en annan nivå, hela han är på en annan nivå. Jag ger honom en enkel passning, han kommer en-mot-en, viker in och trycker in den i krysset. Respekt till honom.
Respekt när det gäller det sociala också? Har Kennedy tagit hand om dig ända sedan din ankomst från Assyriska?
– Sedan dag ett, faktiskt. Han har varit som en storebror. Vi sover till och med i samma rum på bortamatcherna.
Och ni är båda från Assyrien, finns det någon okänd assyrisk nyckel till segern?
– Vi firade påsk dagen innan derbyt så det måste ha varit maten.
”Oj, oj, oj…”
Besara hinner inte ens skratta klart förrän Stefan Batan anländer till träningsanläggningen. Tidpunkten är perfekt, då nästa fråga handlar om just den outtröttlige vänsterbacken.
Nahir, vad är det bästa med Batan – hans lungor eller frisyr?
– Högerfoten.
Fler snabba frågor, då. Södertälje eller Stockholm?
– Jättesvår, men jag kan inte svika mina rötter, så jag säger Södertälje.
Kennedy eller Zlatan som frisparksskytt?
– Jag tar Kennedy före Beckham.
Tuffast att möta – AIK eller Djurgården?
– AIK. De var tyngre.
FIFA eller frugan?
– Oj, oj, oj… Jag lämnar den blank. Ingen kommentar på den.
Batan flikar in:
– Det börjar på ”F” i alla fall!
Sedan går både Batan och Besara upp mot gymmet. Solen skiner över Årsta, och en äldre man går fram för att ta matchhjälten i hand. Nahir Besara är lugn, men ler.
Just i dag är han inte bara stark, utan störst i Stockholm.