Lotta Schelin: "Kände mig väldigt tom"
Publicerad 2016-05-31
Schelin redo för EM-kvalet efter omtumlande slutet: 'Tänkte: va fan, ska jag avsluta på det här sättet?’"
GÖTEBORG. Lotta Schelin avslutade sina åtta år i Lyon med att lyfta Champions League-bucklan.
Kort efter det känslosamma avskedet – och mitt i flyttryktena – har hon landat med landslaget i Göteborg.
– När jag åkte hit kände jag mig väldigt tom. Nu ska bara huvudet komma igen, säger 32-åringen.
Lotta Schelin avslöjade kort innan Champions League-finalen förra veckan att stormatchen var hennes sista i den franska storklubben. Efter åtta år lämnar hon Lyon och avslutet kunde knappast blivit bättre. En lårkaka tvingade henne att börja på bänken – men hon kom in och kunde till slut fira titeln efter ett straffdrama.
En helg och lite flygstrul senare har hon landat hemma i Göteborg och tvingas snabbt ställa om inför EM-kvalmatcherna som väntar med landslaget. Redan på torsdag möter man Polen borta.
– I ärlighetens namn har det varit mycket sedan finalen. Man är i ett känslorus. Att jag fick avsluta på det fantastiska sättet, det är helt galet. Man kan inte avsluta på ett bättre sätt. Och att sedan tacka för sig i allt det där… Det var tufft och det har varit många känslor. När jag åkte hit kände jag mig väldigt tom. Nu ska bara huvudet komma igen, säger anfallaren.
Schelin har flera gånger tidigare under våren berättat att hon längtar hem till Sverige. Allt tyder på att hon nu återvänder till allsvenskan – och just Göteborg.
"Det är hemma för mig"
Hur är det att ha landat i Göteborg nu?
– Asgött! Det är hemma för mig. Det är gött att vara på plats och jag ska träffa familj och vänner och så. Vi har det bra här!
Svaret vi alla vill ha: Kommer du gå till Göteborg..?
– Haha… Jag är väldigt klar i mitt huvud vad jag vill och hur det ser ut. Men jag kommer inte svara på något runt klubbfrågan förrän efter landslaget i alla fall.
Att återkomsten till allsvenskan skulle innebära en nedtrappning, tycker hon inte.
– Jag går inte till en ny klubb för att trappa ner och jag kommer att stanna kvar i landslaget så länge det går och känns bra. Det som är så fantastiskt med damallsvenskan är att folk säger: ’vad fasen, du kan dra hem och fortsätta spela på en sjukt hög nivå’. Det ska jag passa på att göra. Jag tror att det också kommer ge ny motivation att komma till något nytt efter åtta år i Lyon, säger hon.
"Tänkte bara 'va fan'"
Du började på bänken i Champions League-finalen. Hur mår kroppen nu?
– Jättebra faktiskt. Tyvärr hade jag en lårkaka som jäklades riktigt mycket med mig. Jag fick den en och en halv vecka före finalen och trodde nog att det var kört. Hela skiten bara drog ihop sig och sa nej. Jag blev faktiskt lite rädd och tänkte: ’va fan, ska jag avsluta på det här sättet?’. Men det släppte dagen innan och jag var bara så jäkla glad att vara på plats och vara med. Jag hade inte velat sitta på läktaren i det läget. Nu känns det skitbra. Det känns ingenting.
Du bänkades i förra EM-kvalmatchen borta mot Slovakien i april. Känns det som att du har en startplats nu?
– Asså, va fan, jag är inte orolig för fem öre. Jag vet vad jag kan och går för och det gäller bara att vara 100 procent. Sist hade jag precis kommit tillbaka och kört två pass med laget. Det var den nivån jag var på där och då, det är inte konstigare än så. Det gäller bara att vara hel.