Fem punkter: Djurgården-Cluj
Per Bohmans fem punkter från Djurgården-Cluj på Tele2 Arena
1. Det var dags att övertyga, Djurgården
Vad man saknat hos Djurgården i år?
Den där riktiga håll käften-insatsen.
Vi har noterat storsegrar mot Kalmar och Örebro. Vinst i derbyt mot AIK och – i lagets hittills bästa match för säsongen – tre starka poäng hemma mot Häcken. I övrigt ett antal goda prestationer men på det stora hela en avslagen om än relativt stabil säsong.
Men jag kan inte minnas att jag under 2020 sett Djurgården verkligen leverera en helgjuten insats över 90 minuter mot en riktigt bra motståndare. Den behövde komma illa kvickt mot storfavoriterna Cluj om ett avancemang skulle kännas någorlunda realistiskt.
2. Det var ett jävla liv!
Efter några minuter tänkte jag: "Vad är det frågan om?".
Det lät som att rumänerna olovligen flugit in en miniklack till Stockholm. Vid varje tveksamt domslut eller lyckad aktion för bortalaget så steg ett mäktigt vrål mot himlen över Tele2 Arena. När jag ställde mig upp för att få en överblick insåg jag att det var Clujs bänk och ledarstab som gapade. Ofta fick de sällskap av sina uppumpade spelare på planen och den koleriske tränaren Dan Petrescu vid sidlinjen.
Det var ett jävla liv helt enkelt.
Spelade det någon roll då?
Jag tror faktiskt det. Den stackars polske domaren sattes på lika stor press som Djurgården. Europaspelet är brutalt – den starkes rätt och allt det där – och Cluj utnyttjade respekten de krävde. Laget flög på Djurgården med en ursinnig energi första tio minuterna.
3. De övervann den hysteriska stämningen
Djurgården hade svårt att vänja sig vid Clujs kraftfulla spel. Rumänerna sköljde över hemmalaget och såg konkret farliga ut. Ändå blev Djurgården aldrig riktigt skakade. Kim Bergstrand påminde om vikten av ett stort eget bollinnehav och hur ett lugn med bollen skulle tömma Clujs press på energi. Lagpappan och professionelle agitatorn Magnus Eriksson gav bortalaget en match om metaspelet på planen och firma Karlström/Ulvestad såg till att Djurgården fick en rytm i spelet. Det var imponerade sett till den hysteriska – halvpsykotiska! – stämningen som rådde från avspark till slutsignal.
Efter 10 minuter var det helt jämnt. Efter 15 minuter var Djurgården det bättre laget. Efter 20 minuter stundtals dominanta.
4. Ordern: ”Lägg dig ner!”
Det blev inte lugnare efter paus. Cluj försökte målmedvetet få den något otajmade (och redan varnade) Edward Chilufya utvisad och skrek i högan sky var gång yttern hamnade nära en närkamp. Det jagade i sin tur upp djurgårdarna vilket gjorde stämningen än mer uppskruvad på planen.
Några minuter in i den andra halvleken gled Chilufya förbi två bortaspelare trots en rätt omild behandling. Zambiern förstärkte dock inte situationen och blev utan frispark. Det fick Kim Bergstrand att ta fem snabba steg ut i den tekniska zonen och vråla så det ekade över hela arenan:
– Lägg dig ner!
För det var just vad Cluj gjorde. Genom hela matchen såg de till att hamna i plottriga situationer i närheten av Djurgårdens straffområde. Ibland förtjänade de att få frisparkar men lika ofta föll de lika oprovocerat som handlöst mot marken. Det gav förstås mängder av farliga frisparkslägen för ett lag som är specialiserade på fasta situationer. Efter 55 minuter var det klippt för Djurgården. En högkvalitativ inläggsfrispark prickade jätten Paulo Vincius skalle och 1–0 till Cluj.
5. Årets bästa insats – men det räckte inte
Mellan avblåsningarna och domargnället spelades det lite fotboll också. Cluj var helt uppenbart ett skickligt, fysiskt starkt och defensivt välorganiserat lag. Parat med deras kompromisslösa attityd naturligtvis mycket obehagliga att möta.
Ändå höll Djurgården uppe spelet bra även i den andra halvleken. De utnyttjade farten i konstgräset, tvingade ner ett allt tröttare Cluj långt ner på egen planhalva och ägde mycket boll. Vad som saknades? Lite spets när de väl närmade sig rumänernas straffområde. Varken Kalle Holmberg eller Emir Kujovic är betrodda startmän i Thomas Lagerlöfs och Kim Bergstrands spelsystem och vakade av och an utanför sidlinjen i väntan på att få hoppa in.
Sista kvarten etablerade Djurgården ett mäktigt tryck på Cluj även om det inte ledde till tillräckligt många klara chanser. Nyinbytte Kujovic försökte desperat nå inläggen som lyrades in men såg nästan ut som en liten grabb mot bortalagets extremt starka huvudspelare. Närmast kom Jesper Karlström när hans tunga skott sånär styrdes in i mål via en Cluj-försvarare.
Det slutade med en 0–1-förlust men stockholmarna behöver inte inte skämmas. Djurgården var inte bättre än Cluj, men faktum är att det här var – givet klassen på motståndet – säsongens allra bästa insats.