”Allergisk mot klubbar som inte tar ansvar”
Publicerad 2018-11-22
MORA. Mora IK är sist i SHL.
Mora IK tycker att sist i SHL borde åka ur direkt.
– Jag är allergisk mot klubbar som inte tar ansvar. Det handlar om att titta på frågor nyktert och inte bara utgå från sig själv eller sin klubbs bästa, säger klubbdirektören Peter Hermodsson.
Efter nästan ett år av kuskande land och hockeyrike runt har Ola Lundberg, Svenska ishockeyförbundets ”ensamutredare”, jobbat klart.
På fredag delar han ut nytryckta stenciler med sitt utkast om hur svensk hockeys seriesystem och kvalmekanismer ska se ut i framtiden.
Efter en stormig höst, där en falang ”hållit örat mot rälsen” och den andra svarat med ”hockeymördare”, är det många som ser fram emot förslaget.
Kanske kan det, efter floskelskuren ”för svensk hockeys bästa”, faktiskt komma en konkret idé som alla kan enas kring?
Utredare Lundbergs stenciler är fortfarande några dagar bort när Peter Hermodsson slänger upp dörren till ishallen i Mora.
Precis som många andra svenska ishallar byggda på 60-talet har Jalas Arena ett halvmåneformat tak och enligt licensnämnden, som granskar om hockeyarenorna uppfyller de uppsatta kraven, hade den förmodligen gjort sig bättre som en akvarellmålning av Anders Zorn.
”Vinternöje”?
Byggt ett litet museum
Till höger efter de stora entrédörrarna har Mora byggt ett litet Jan Simons-museum.
– Mora IK har alltid arbetat för svensk ishockeys bästa och Jan Simons var en stark kraft under många år. Han drev det här hårt och vi har fortsatt i hans anda, berättar Peter Hermodsson och visar runt bland bilderna på Jan Simons.
Träskorna, Simons-emblemet, som han ofta spankulerade runt i finns också sparade.
Mora-ikonen gick bort i somras efter en tids sjukdom.
På 70-talet blev han en av de första att anställas av föreningen och Simons jobbade som klubbdirektör i 37 år.
Med sin utpräglade dialekt och sin patenterade pannlugg var han själva antitesen till en ”SHL-pamp” och hans svar på ett förslag om en stängd högstaliga i hockey hade förmodligen varit en välriktad trätoffla mot skulderbladen.
Därmed inte sagt att det är fritt fram nu när Peter Hermodsson håller i spakarna.
I sju år, sedan han tog över som klubbdirektör 2011, har han varit en distinkt röst i hockeydebatten.
Hur han skiljer sig från alla andra?
Genom att tänka på alla andra.
”Vi vill ha direkt upp- och nedflyttning”
När Mora höll på att slå ut Leksand i kvalet till SHL våren 2017 fick han frågan om han även fortsättningsvis, om det skulle bli så att Mora tog sig upp i högsta ligan, tänkte driva sina hjärtefrågor lika hårt.
– Jag kommer vara en ”pain in the ass”, lovade han.
Hur han har varit?
– Jag tycker att jag har drivit vår ståndpunkt i alla frågor. Vi har arbetat mycket i grupparbete kring de stora frågorna och där har vi varit tydliga med vad vi i Mora tycker.
Och vad tycker Mora?
– Vi vill ha direkt upp- och nedflyttning och ser gärna en central organisation för SHL och Hockeyallsvenskan som jobbar med de kommersiella rättigheterna och därmed också säkrar det ekonomiska välbefinnandet för 28 elitklubbar. Vi har skissat på en modell kring hur vi tycker pengarna kan fördelas. Det är säkert kontroversiellt, men pengarna fördelas annorlunda beroende på placeringar och bonussystem, säger Hermodsson och visar en Excel-fil.
Längst upp kan man slå in en summa, säg 700 miljoner, och så räknar programmet automatiskt ut hur många miljoner seriesegraren i SHL får, och hur mycket jumbon i Hockeyallsvenskan kan räkna med.
I Moras modell skulle lag 1-3 i SHL få mer pengar jämfört med i dag, lag 4-7 ligga på ungefär samma summa medan lagen som placerar sig 8-14 få mindre i fallande skala.
Miljonerna som blir över stilar ner i Hockeyallsvenskan.
Moras förslag till utredaren på ishockeyförbundet innefattar även rejäla avsättningsfonder till Hockeyettan, och i förslaget ska direkt upp- och nedflyttning även implementeras i Hockeyallsvenskan.
Det här har ni lämnat till utredaren?
– Ja, vårt förslag sattes några veckor innan vi träffade Ola Lundberg och vi sågs i maj.
– För oss var det viktigt att framföra våra ägares, medlemmars, åsikter när vi träffade utredaren. Varje år vid årsmötet presenteras kommande års verksamhetsplan och stora frågor som styrelsen får godkänt av medlemmarna. När det gäller ideologiska frågor är dessa uppe varje år, även på de extra medlemsmötena klubben håller.
Vad tror du att direkt upp- och nedflyttning skulle innebära?
– Mer spänning. Mer på spel. Den vanliga serielunken skulle bli mer intressant, särskilt kring det nedre strecket. Men framförallt skulle klubbarna i Hockeyallsvenskan kunna sälja in en resa. Till medlemmar, fans och sponsorer. ”Om tre år ska vi gå upp och nu ska vi satsa tillsammans”. Det blir enklare och mer trovärdigt om man kan vinna serien och gå upp direkt. Det kanske är en förutsättning för att någon vill vara med överhuvudtaget. Att man om några år ska behöva vinna ett bäst-av-sju-möte mot ett SHL-lag som har 40 miljoner mer i spelarbudget blir svårare än att bara konkurrera med lagen i den egna serien.
– Vi har testat idén på våra största sponsorer och de säger uttryckligen att en stängd liga skulle innebära att de lämnar elithockeyn och satsar sina pengar på någonting annat, och just nu är det många som på sikt tror att det blir stängt.
Finns det några baksidor med ett direkt upp- och nedflyttning?
– Absolut. Att etablera sig i SHL tar tid, det handlar inte bara om att bygga ett bra lag utan det är allt jobb kring A-laget som måste stärkas upp. Att bygga en SHL-organisation. Långsiktliga satsningar kan bli lidande, att man helt enkelt inte törs eftersom rädslan att åka ur blir för stor. Men jag tror att fördelarna är fler. Bredd föder spets, det är min bestämda uppfattning.
837 stolar ifrån att uppfylla kraven
En annan viktig fråga för Mora IK och Peter Hermodsson är den omdebatterade licensnämnden, som Svenska Ishockeyförbundet ansvarar för.
Liganämnden granskar ekonomin i alla föreningar, SHL och Svenska ishockeyförbundet har vid två tillfällen varit på besök i Mora och förklarat att de måste göra någonting åt Jalas Arena.
Bland annat saknas exakt 837 stolar för att de ska möta de arenakrav som finns specificerade.
– Kommunen har redan lagt 37 miljoner på att rusta upp arenan som vi sedan betalar för via hyreshöjning. Arenakravet innebär tyvärr att det uppskattningsvis måste investeras i mellan 120-150 miljoner kronor för att nå det sista kravet på antal stolar, och det blir svårt att räkna hem för klubben. Och svårt att få våra skattebetalare att svälja eftersom arenan är gammal.
Vad vill ni göra i stället?
– Vi vill fortsätta den resan som är påbörjad tillsammans med Mora kommun och andra intressegrupper. Att hitta en möjlig affärsmodell där vi är flera som är med och delar på en multiarena i Mora som tillfredsställer flera olika sporters behov. Det ger oss en helt annan möjlighet att få en bra ekonomi i arenan och det skall inte spela någon roll vilken serie Mora IK spelar i. Det skall inte bli dyrare för våra skattebetalare, snarare tvärtom.
Hermodsson ritar på papper, visar prospekt, vrider och vänder sig i stolen lika ofta som han fäller upp sina läsglasögon och låter de vila mot pannbenet.
– Problemet blir när andra instanser försöker stressa fram ett sånt beslut. Det går inte att köra över demokratiska processer i ett samhälle. Det hade varit en stor skillnad om vi ägde arenan själva och hade ekonomiska muskler att lägga in 150 miljoner, men vilka klubbar har det idag?
Han tittar ut genom fönstret.
– Hockeysverige ser inte likadant ut överallt. Nu blir det en fråga om stad och land.
837 nedfällbara stolar?
Viktigare då med fler isytor, anser många här.
I Mora finns Jalas Arena med en ishockeyrink, det är det, och det är minst sagt knapert för en klubb med A-lag i SHL, två juniorlag, nio ungdomslag och ett nystartat damlag.
För att alla ska få chansen att träna ordentligt måste klubben hyra ishallen i Orsa.
– För oss är det mycket viktigare att bygga en träningsarena än att bygga om vår gamla ishall för 150 miljoner. Det borde vara samma prioritering överallt i Hockeysverige. Att ta ansvar är att säkra junior-, ungdomsverksamhet och damlag. Det borde finnas krav på det i stället för hur många stolar det ska finnas i en arena, säger Hermodsson som även oroar sig över hockeyns konkurrenskraft bland barn och ungdomar.
”Hockeyn ska vara orolig för konkurrerande sporter”
Innebandyn är stor i Mora.
Damlaget har varit i fyra SM-finaler de fem senaste åren och blev svenska mästare säsongen 2014/2015.
Innebandyn är, om man jämför med ishockeyn, ganska okomplicerad att ta sig an.
En klubba och ett par gymnastikskor är allt som behövs för att göra en unge spelklar, utrustningen kostar inte en tiondel av en hockeymundering och då har vi inte ens berört ”utmaningar” som hjärnskakningar och machokultur.
– Hockeyn ska vara orolig för konkurrerande sporter, inte för konkurrerande lag. Vi borde verka för att alla får samma möjlighet att prova på ishockey och att steget in till ishockeyn blir billigare, utan att vi tummar på kvalitén. Och dit kommer vi genom att jobba tillsammans, allihopa. Inte var och en för sig, för sitt bästa, som det har varit.
Hermodsson talar klarspråk och har en åskådning som gör att han sticker ut, själv förstår han inte riktigt varför.
– Det handlar om att titta på frågor nyktert och inte utgå från sig själv eller sin klubbs bästa. Jag hoppas verkligen inte det är alltför unikt. Och frågorna vi driver är inte mina egna uppfattningar, samtliga frågor är av ideologisk karaktär och det är våra medlemmar, sponsorer och fans som säger vad vi ska stå för. Sedan är det så klart lättare att driva frågorna om man själv står bakom det och tycker samma sak i hjärta och själ.
Vad talar för att det faktiskt kan bli en förändring framöver, att inte utredningen som nu kommer är en mängd meningslös pappersmassa?
– Det känns som att vinden har vänt. Folk har hajat till och det är en annan ton nu, en annan ödmjukhet inför de här frågorna. Det känns som att det är flera klubbar i SHL som är öppna för förändringar i flera av de stora ideologiska frågorna, säger Hermodsson.
– Alla som springer i den här hallen brinner för Mora. De jobbar och sliter lite extra för att de lever på och för drömmen att gå upp. Jag vill inte medverka i någonting som tar död på det.