Exklusiv inblick i det svenska U18-landslaget
Uppdaterad 2019-07-31 | Publicerad 2018-04-19
UPPSALA. Morgondagens NHL-stjärnor.
Sveriges U18-landslag gör sig redo för VM i Ryssland och Sportbladet fick en exklusiv inblick i den talangfulla truppen.
EXKLUSIVT MED START PÅ LÖRDAG: SE SVERIGES MATCHER I U18-VM PÅ SPORTBLADET
Det är fortfarande tidig morgon när en efter en kommer gåendes i vårsolen på den knappt hundra meter korta vägen mellan arenahotellet och ishallen i Uppsala.
Ny dag, nya träningar.
Några går med stapplande steg in i katakomberna till omklädningsrummet i Gränby ishalls C-hall.
På grund av att säsongen redan varit lång? Kanske. De hårda träningsdagarna? Möjligtvis. Av morgontrötthet? Förmodligen.
Jacob Olofsson är en av dem som har anslutit till landslaget efter några intensiva veckor med klubblaget.
Bara några dagar tidigare hade han skjutit upp sitt Timrå IK till SHL i en sjunde och avgörande match mot Karlskrona.
Den svenska U18-truppen har varit i Uppsala i tre dagar redan och kört två pass om dagen för att komma förberedda till VM i Ryssland, men Olofsson fick vila från isen de första dagarna.
– Det har gått bra att ladda om. Jag har fått några dagar att vila och kroppen känns bra, säger 18-åringen som förstås också har mötts av många gratulationer från landslagskompisarna.
Och han spelar U18-VM med ett färskt självförtroende efter genombrottet i SHL-kvalet.
– Det är klart att man har mer självförtroende nu. Särskilt eftersom man vunnit många matcher i slutet och det tar man med sig. Jag har suttit och tittar på de sista sekunderna av den sjunde matchen mot Karlskrona, försökt återuppleva det. Det tog några dagar att smälta, säger Olofsson som, med tanke på landslagsuppdraget, inte kunnat fira SHL-avancemanget lika hårt som sina lagkamrater.
– Det har nog blivit mer sömn för mig än för mina lagkamrater, flinar han.
”Absolut inte kunnat tro”
Nils Lundkvist, som fyller 18 år i sommar, kommer också från en lång säsong i SHL där han charmat hockey-Sverige med sitt backspel i Luleå.
– Att ta en plats i SHL och sedan få spela U18-VM, det är absolut ingenting man kunde tro innan säsongen. Utvecklingen har gått långt över förväntat och jag försöker njuta av varje sekund, säger han.
Men Lundkvist är inte ensam om att utvecklas i raketfart som tonåring.
Åldern i seniorhockeyn (SHL och hockeyallsvenskan) kryper allt lägre ner och nu är det inte längre ovanligt att en 18-åringen kliver in och gör skillnad i ett elitlag.
För tio år sedan innehöll den svenska VM-truppen för U18-grabbar totalt 186 SHL-matcher och 7 hockeyallsvenska matcher.
Det kan låta mycket, men det var enbart Anton Lander, Magnus Pääjärvi och Victor Hedman som drog upp den siffran. Trion var de enda i truppen som kunde kallas ordinarie i SHL.
I årets trupp finns totalt 199 SHL-matcher och 219 hockeyallsvenska matcher. Åtta spelare är ordinarie i seniorlagen och om vi dessutom hade räknat med Rasmus Dahlin (tackat nej) och Filip Hållander (skadad) hade siffrorna förstås varit ännu högre.
– När jag började jobba på förbundet 2003 var vi på botten. De andra spottade på oss. Vi hade unga talanger som var dåligt tränade, hade dålig attityd och var nonchalanta. Nu har vi oerhört duktiga talanger som dessutom är fantastiska killar och personligheter, säger förbundskaptenen Torgny Bendelin och fortsätter:
– Jag har varit med på hela resan, sett utvecklingen, och då blir man jäkligt stolt. Spelarna kan faktiskt komma efter en träning och tacka för att det fått lära sig något nytt. Det har jag aldrig varit med om någonsin i ett seniorlag.
Bendelin förbereder dagens ispass tillsammans med lagets assisterande tränare, bröderna Niklas och Magnus Hävelid.
Kängan till proffsen
Att Bendelin, med närmare 40 år i bagaget som hockeytränare, valt att coacha ett juniorlandslag är ingen slump.
Han trivs med att jobba med yngre förmågor och skickar samtidigt en rejäl känga till de etablerade stjärnorna.
– Jag har valt det här eftersom att det är så roligt och inspirerande. Man får så mycket tillbaka. Att vara elittränare för ett seniorlag i dag handlar mest om att ge, ge och ge. Spelarna är egenföretagare. Mer speltid, mer pengar i kuvertet. Det är jäkligt tufft och jobbigt och jag har gjort det i 30 år.
– Men här i U18, liksom… säger Bendelin och tänker efter en stund.
Sedan fortsätter han:
– Jag kan ta ett exempel; Vi tittade på ett klipp om målskytte från både SHL och NHL. Den som ligger i topp i SHL i dag är Elias Pettersson. Och så tittar vi på Lias Andersson och Jesper Bratt i NHL. För två år sedan spelade de U18-VM med oss här. Ingen visste vilka de var. De tillhörde den ambitiösa kategorin som var otroligt dedikerade. Det är en ynnest att få vara med och uppleva det.
Spelarna skakat av sig morgontröttheten med hjälp av små uppvärmningsövningar och nu har de samlats i omklädningsrummet för dagens ispass.
Magnus Hävelid drar snabbt dagens övningar.
”Jag ska dra tekningsvarianter. Vi vinner tekningen bakåt, backen tar pucken. Centern sticker upp här, ytterforward åt det här hållet och backen håller i pucken”, säger instruerar Hävelid och visar samtidigt med en penna på taktiktavlan.
Spelarna sitter tysta och lyssnar.
– Det är klart att man försöker lyssna så noga som möjligt. Men man brukar behöva en uppfräschning på isen sedan, säger Nils Lundkvist.
Spelarna vandrar ut till den kylslagna ishallen och speltaktiska moment övas in. Samtidigt står tre män på läktaren och tittar på.
Det visar sig vara NHL-scouter från Vegas Golden Knights och Columbus Blue Jackets.
Många av spelarna i truppen ska ju draftas i sommar.
”Ser ut som en hängbro”
Spelarna hinner knappt av isen innan det är dags för nästa moment.
Fysträning.
Erik Ohlsson är U18-landslagets fysterapeut och han ger instruerar spelarna i olika bål- och balansövningar.
Något som är främmande för några av spelarna.
Och det märks.
Vissa har påtagliga svårigheter att lyfta ena benet i luften samtidigt som de lutar ryggen mot en pilatesboll, vilket framkallar både skratt och gliringar.
Ohlsson får ofta påpeka att spelarna ska behålla fokuseringen.
– Ibland är jag som en pappa. Men den här gruppen är faktiskt ganska duktiga ändå, de är självgående, säger han.
Se Sveriges matcher på Sportbladet med start på lördag 21 april klockan 12.30 (Vitryssland).
Spelarna kör på och Ohlsson fortsätter att övervaka dem.
– Jacke! Ryggen ska vara rak. Du ser ut som en hängbro nu. Kolla på Nils, han är bra, skriker Ohlsson till Jacob Olofsson.
Men vilken Nils han syftar på är dock oklart.
Bara en meter bort finns nämligen två Nils som kör samma övning, Lundkvist och Höglander.
Derby-hånet
När laget sedan greppar skivstången i gymmet får den sistnämnde äta upp några syrliga derby-kommentarer från Axel Andersson.
Höglander spelar nämligen i AIK, Andersson i Djurgården, och de två rivalklubbarna delar samma gym på Hovet.
– Tränar ni aldrig på gym? frågar Andersson.
Höglander tittar frågandes tillbaka.
– Jag ser er aldrig på gymmet, fortsätter Andersson.
– Vi kör ju inte samma tider… svarar Höglander.
– Men jag ser er aldrig ens.
– Jo, vi är där.
Resten av laget skrattar.
När båda Nils, efter att träningsdagen är över, pratar med Sportbladet berättar Höglander om de många skämten inom laget.
– Vi har lite sånt med varandra. Det kan bli en del skratt.
Har Andersson rätt – är ni aldrig på gymmet?
– Det var det han påstod, men vi är alltid där och kör, flinar Höglander.
Lundkvist sammanfattar dagen:
– I morse gick vi igenom detaljer. Många avblåsningar och teori på isen. Försökte hitta hur vi ska pressa i mittzonen, bland annat. Fysdelen handlade inte om några tunga saker, mest bara för att hålla i gång.
Förutom namnet Nils och att ni är begåvade hockeytalanger – vad har ni mer gemensamt?
– Båda kommer från Norrland och Norrbotten, säger Lundkvist.
– Ja, det är väl det, men jag kommer från Västerbotten… svarar Höglander.
Nåja.
Oavsett del av landet har landslaget ändå något gemensamt: ett guld i sikte.
Sverige har nämligen aldrig vunnit VM-guld på U18-nivå.
Kommer det första nu?