”Har svårt att greppa betydelsen av det”

Henrik Sedin om att vinna poängligan och bli säsongens MVP

helskärm

RAMSELE. Gordie Howe, Wayne Gretzky, Mario Lemieux och Henrik Sedin.

Grabben som inte alltid varit nummer ett i familjen och som får vara nöjd med att vara tvåa i Örnsköldsvik har gått och blivit bäst i världen.

– Jag har fortfarande svårt att förstå det, säger Sedin till Sportbladet i en sommarintervju om att bräda Crosby och Ovechkin, tysta kritiker och sitt kaxiga segertal.

helskärm

När vi träffar Henrik Sedin utanför Rafnahallen i lilla Ramsele är det mesta som vanligt. NHL-proffsen i Peter Forsbergs och Markus Näslunds välgörenhetslag Icebreakers ska precis som tidigare somrar spela en vänskapsmatch på orten.

Henrik, tvillingbrorsan Daniel och de andra storstjärnorna skriver tålmodigt autografer till de hundratals unga fansen som gått man ur huse i den lilla ångermanländska orten.

De flesta flockas runt Foppalands egen kung Peter – men när spelarna presenteras på isen kallar speakern Hasse Andersson Henrik Sedin för ”världens bästa spelare”.

”Kändes overkligt”

Det är sådana epitet man får vänja sig vid när man går och vinner NHL:s poängliga och utses till ligans mest värdefulle spelare som andra svensk, och Ö-viksbo, efter just Peter Forsberg.

– När jag tittade på bucklan och såg de inristade namnen över de som vunnit tidigare kändes det overkligt. Och det gör det än i dag. Jag har svårt att greppa betydelsen av det, säger Henrik Sedin.

Trodde du att det var möjligt att du någon gång skulle kunna vinna poängligan?

– Nej, absolut inte. Jag och Daniel har kämpat hårt för att ens etablera oss i NHL. Ta små steg, nå förstakedjan och så. Men att komma mycket längre än så visste vi skulle bli tufft. Under den senaste säsongen trodde jag ett par gånger att det skulle börja gå utför, men det fortsatte att rulla på, svackan kom aldrig. Det är det jag slås mest av när jag ser tillbaka på det senaste året.

Hur mycket tänkte du på poängligan mot slutet av säsongen?

– Jag tror att alla som har varit där uppe tänker i de banorna. Det är mycket snack i Kanada om den titeln och till slut gick det inte att värja sig från det. Hade jag inte vunnit poängligan hade jag ändå gjort en säsong att vara stolt över, men inför den sista matchen ville jag verkligen nå dit.

Före Crosby och Ovetjkin

Med sina 112 poäng tog Henrik Sedin hem den åtråvärda Art Ross-bucklan före superstjärnorna Sidney Crosby och Alexander Ovechkin. I juni vann han den ännu tyngre Hart Memorial-trofén när han utsågs till ligans mest värdefulla spelare på NHL:s egen Oscarsgala. Även den gången i konkurrens med Crosby och Ovechkin.

– De två är frontfigurer för ligan och hela sporten så jag var förvånad över att jag vann. Inför säsongen hade jag aldrig trott att det var möjligt.

Du hann med att skicka en pik till Daniel i ditt segertal om att han inte längre kan påstå att han är den bättre spelaren. Vilka tankar rörde sig i ditt huvud när ditt namn lästes upp?

– Inte så många egentligen, allt kom så plötsligt. Jag brukar vara nervös inför att hålla tal inför så pass mycket folk. Men den gången vann glädjen över nervositeten.

Daniel missade en stor del av förra säsongen på grund av sin fotskada. Vad tror du om utsikterna till att fortsätta vara bäst i familjen även i höst?

– Det blir svårt att hålla honom bakom sig i poängligan om han är skadefri. Han var otroligt bra förra säsongen när han var frisk och kommer att fortsätta så om han klarar sig från skador.

Hur var det att spela utan Daniel?

– Pressen var extra stor på mig då eftersom många journalister sa att vi inte skulle klara oss utan varandra på isen. Själva har vi

vetat att vi gör det, men hade jag fått en svacka när Daniel var skadad hade det snacket börjat igen. Därför var det viktigt att jag fortsatte göra poäng under den tiden. Det var skönt att visa kritikerna att de hade fel.