Färjestads nya stjärnskott: Jag hade en egen nyckel och levde i ishallen

helskärm

KARLSTAD. Han älskar sin gitarr – och hoppas bli idol.

Men inte som popartist, utan som hockeyspelare.

Elitseriens nya stjärnskott Fabian Brunnström, 22, har fått en succéstart med fem poäng på de tre inledande matcherna.

–?Jag tycker Idol är riktigt roligt, men bara att titta på. Det är hockeyspelare jag vill bli och Löfbergs Lila Arena är en roligare scen att spela på, säger Färjestads succényförvärv.

Han håller på att uppfylla en av sina drömmar, att bli elitseriespelare och kunna försörja sig på sin ishockey. Nästa är att bli NHL-spelare.

Medan en annan redan är uppfylld. Han har redan träffat sin idol, Europes gitarrist John Norum.

–?Usch ja, det var ett speciellt ögonblick. Jag hade egentligen tusen frågor, men fick inte fram en enda. Det blev pannkaka av allt. Men jag har i alla fall en bild på honom och mig som jag förstorat upp och har på väggen hemma, berättar Fabian.

Mötet skedde under en skivsignering i Mariestad i fjol, ett möte som Norum antagligen inte har en aning om men som var ett stort ögonblick för Brunnström.

För det är som ofta ögonblicken och tillfälligheterna som blir till val i våra liv. I Brunnströms heter dom Sergei Marchkov, Peter Norström och inkluderar även en egen nyckel till ishallen hemma i Jonstorp.

Jonstorp är ett litet samhälle med cirka 1 500 invånare som ligger en mil från Ängelholm och ett par från Helsingborg. Här spelar i stort sett varje kille fotboll och hockey i ungdomsåren. Så gjorde Fabian också. Han var lovande och spelade med de ett år äldre killarna upp till tonåren.

–?Men när jag blev 15 började det gå sämre. Jag kom inte med i Tv-pucken, vilket var en stor besvikelse. Jag var aldrig nära att lägga av, intresset fanns kvar men det blev mer en hobby.

Han kom inte in på hockeygymnasiet och i samma veva väcktes i stället ett nytt stort intresse – musiken. Fabian började på musikgymnasium, lärde sig spela gitarr och extraknäckte som discjockey.

–?Jag spelade på skoldiskon och olika fester. Jag spenderade en hel del pengar på skivor under några år, morsan var tokig, säger Fabian och skrattar.

I stället för hockeygymnasium och spel i Rögles elitlag för 16-åringar stannade Fabian i Jonstorp där han spelade i 18- och 20-årslaget. Det blev några inhopp i a-laget i division 1, men han hade svårt att ta plats och bestämde sig för att testa på spel i Helsingborg i tvåan i stället. Ett lyckodrag skulle det visa sig.

Ratades i Rögle

Vad var det som hände i Helsingborg egentligen?

–?Jag träffade Sergei Marchkov, en rysk spelare som bland annat spelat med Pavel Bure i juniorlandslaget. Första gången jag såg honom tänkte jag bara, wow så där bra vill jag också bli. Han var så snabb och teknisk och tog pucken bakom eget mål och åkte rakt igenom försvaret.

Vad hände sen?

–?Jag fick chansen att träna med honom, bara han och jag. Han lärde mig massor och hade massor av olika övningar som vi körde. Det är hans förtjänst att jag sitter här i dag, utan honom hade jag aldrig gjort det.

Vad hände med honom då?

–?Han spelar tyvärr fortfarande i Helsingborg. De två år som jag spelade med honom tror jag han hade gått in i vilket elitserielag som helst, men ingen tog honom. Vi pratar tyvärr väldigt sällan i dag, vi pratade senast för något år sedan. Jag borde nog ta och ringa honom.

Sommaren 2005 fick Fabian ett bud om ett try out-kontrakt från allsvenska Rögle, men lyckades inte ta plats utan blev utlånad till moderklubben Jonstorp igen. Besvikelsen över att inte tagit plats i Rögle gjorde honom än mer målveten.

–?Jag hade egen nyckel till Jonstorps ishall och tränade tre till fyra pass om dagen. Jag mer eller mindre levde i ishallen. Det kändes som jag slog igenom i Helsingborg och jag fick kontrakt två divisioner upp, men när jag kom till Rögle hamnade jag ändå i frysboxen. Efteråt har jag hört att ingen räknat med att en spelare från division två skulle kunna slå sig in i laget.

Året kom också att präglas av en annan besvikelse. När det stod klart att Fabian inte skulle ta plats i Rögle och han lånades ut till Jonstorp fick han löfte om att få ledigt en vecka för att kunna åka utomlands med sin farfar. Men när han skulle till att resa hade Rögle man på skadelistan och löftet om ledigt hade glömts bort. Fabian åkte ändå, men sågs av vissa som en svikare.

–?Min farfar var gammal och sjuk och det var hans sista resa. Det kändes som det var sista chansen att få träffa honom ordentligt. Hade jag haft en plats i laget på tre kedjor hade jag aldrig åkt, jag hade inte ens frågat. Men som omständigheterna var tyckte jag att jag kunde åka och jag hade fått klartecken av tränarna i båda klubbarna tre månader i förväg.

”Gav mig en gitarr i present”

Genombrottet kom alltså inte i Rögle utan dröjde till i fjol i Borås där Fabian svarade för 73 poäng, 37 mål och 36 assists, på 43 matcher. Redan vid jul i fjol bjöds han in till en träningsvecka med Färjestad.

Hur kom det sig att FBK fick upp ögonen för dig?

–?Vad jag hört så var det Peter Nordström som såg mig spela i en match mot Borås och tipsade klubbledningen.

Efter träningsveckan erbjöds du ett kontrakt med Färjestad direkt, men du valde att tacka nej, varför?

–?Jag kände att jag hade en uppgift med Borås, vi hade förberett oss för att gå upp och det hade känts dumt att lämna laget. Jag vill göra bra resultat, jag vill inte vara någon som sticker.

Förutom Färjestad hörde fler klubbar av sig, bland annat Linköping. Varför valde du Färjestad?

–?Dels för att de var först. Från Linköping var det Gunnar Persson som hörde av sig, det var han som inte tyckte att jag dög när jag kom till Rögle, det kändes lite konstigt att han ville ha mig till elitserien när jag inte fick chansen när han tränare i allsvenskan.

Du har gjort fem poäng på dina tre inledande elitseriematcher, vad tycker du själv om starten?

–?Den har varit godkänd. Bara för att jag ett par mål betyder det inte att jag varit bra, det har inte med poäng att göra om du är bra eller inte och det finns alltid små saker att förbättra och träna på.

Men Fabian firade i alla fall när han fick signera sitt första elitseriekontrakt. Presenten till sig själv blev en gitarr, en Gibson Les Paul custom. Den kostade närmare 40 000 kronor.

–?Det är en likadan som John Norum har. Det har varit en dröm att få han en sån, så jag gav mig själv den i present.

Vad skulle du säga om John Norum hörde av sig och vill ha en biljett till en av dina matcher?

–?Det skulle inte vara några problem alls. Han kan till och med få bo hemma hos mig om han vill, säger Brunnström och lägger av ett jätteskratt.