”Jag vill vara hatad – men respekterad”
Publicerad 2014-09-01
Christian Berglund är tillbaka i Karlskoga: ”Det ska vara förjävligt att komma till Nobelhallen”
Charlestown Chiefs i kultfilmen Slagskott hade bröderna Hanson.
Bik Karlskoga har bröderna Berglund och busen Wessner.
– Det tog fan inte mer än en halv match innan vi tre idioter satt i utvisningsbåset tillsammans, säger Christian Berglund och skrattar.
När Sportbladet rankar hockeyallsvenskans största profiler är Christian Berglund, 34, etta.
– Det känns kul att höra, men största kravet är från mig själv. Jag vill verkligen göra rätt för mig, säger han.
Med sin aggressiva spelstil och rappa käft har Berglund dragit på sig några fiender i SHL genom åren. Nu kommer han till Bik Karlskoga, som vunnit utvisningsligan i allsvenskan de två senaste säsongerna.
– Jag vill vara hatad, men ändå respekterad. Jag kommer inte ändra mig bara för att jag byter serie, utan jag ska nog reta upp några stycken i allsvenskan också. Det ska rent ut sagt vara förjävligt att komma till Nobelhallen och spela.
Nobelhallen har rustats upp.
– Ja, men det är bara för oss, hemmalaget. För bortalaget är det lika kallt och jävligt som tidigare...
”Kommer hända saker”
I sin hemstad förenas Christian Berglund med sin nio år yngre bror Carl och bästa polaren Daniel Wessner (som för övrigt vann busligan förra säsongen). Det är inte helt långsökt att jämföra dem med bröderna Hanson – Jeff, Steve, Jack – i kultfilmen Slagskott från 1977.
– Nja, det är väl lite hårddraget va? Vi ska ju även vara producerande spelare. Men det ska bli riktigt kul. Jag och Wessner har varit bästa kompisar från vi var 17 år och jag och Calle har aldrig lirat ihop på A-lagsnivå, så det är ju verkligen att slå två flugor i en smäll. Det kommer hända saker när vi är på isen, det kan jag lugnt säga. Jag kommer ha samma roll som jag har haft i Färjestad och Schweiz, att jag är en poänggörare, men även spelar med ”edgen”, att jag lika gärna kan köra över någon ganska brutalt. Det är lite som... det kan bli vad fan som helst.
Det märktes omgående i första träningsmatchen mot Västerås.
– Jag kom in i utvisningsbåset, då satt redan brorsan och Wessner där. Då konsterade jag att det tog fan inte mer än en halv match innan vi tre idioter satt här tillsammans. Det vore gött att ha fler poäng än utvisningsminuter något år, men det blir svårt.
”Äru dômm i hôvvä?”
När Christian Berglund spelade i Färjestad sades det att han tjänade runt 300 000 kronor i månaden. Han sänker lönen rejält i Karlskoga. När Sportbladet frågar lagkaptenen Martin Thelander om han tror att Berglund tjänar mindre än 50 000 kronor i månaden utbrister han på klingande värmländska:
– Äru dômm i hôvvä ällä?!
– Tror du att någon i vårt lag är i närheten av att tjäna 50 000, eller ens 40 000? Rimligtvis tjänar han bäst i laget, men han är inte dyr.
Christian Berglund:
– Jag kände redan förra hösten att det var dags att prova något nytt. Jag hade i stort sett redan bestämt att jag skulle spela i Tyskland eller Helsingfors. Men efter säsongen med Färjestad fick jag magkänslan att det var Bik som var mest motiverande. Jag vaknade till och med på natten och kände det.
– Jag har inte gått dit där det är bäst förmåner utan jag har gått dit där jag har mest motivation att spela. Det är få förunnat att kunna välja så. Men jag har gjort en lång resa och slitit på både utomlands och i Sverige och jag skäms inte över att jag har jobbat ihop så att jag har förmånen att välja. Jag har varit i både NHL och ute i Europa och tjänat en massa pengar, så lönen stod absolut inte högst upp på listan. Men jag måste ha inlevelse när jag spelar för att jag ska vara som bäst. Inget negativt mot Färjestad, men det kändes inte som att det är som det har varit förut.
”Publiken led med spelarna”
Kan du utveckla?
– Jag vill inte att det ska framstå som att jag är bitter för det är jag inte. Men man har ju inte stommen så som det var förr. När jag kom upp i A-laget hade vi Greger (Artursson) Totto (Thomas Rhodin), Norda (Peter Nordström) och Matte (Johansson), som varit i klubben från pojk- eller junioråldern. Publiken led mer med spelarna när det gick dåligt, än att de skällde. De förstod att spelarna brydde sig lika mycket som publiken, om inte mer. Nu kan jag tänka mig att publiken känner att spelarna som kommer till Färjestad bara är där för att tjäna pengar. Det är som att kärnan börjar försvinna, det kommer många utifrån. Det är inte lätt för Färjestad när de inte får upp en egen stomme, då måste de värva. Det blir lite opersonligt.
Det är väl ganska vanligt i den moderna hockeyvärlden?
– Jag är medveten om att det är big business och Färjestad kan inte trolla, men de hade hellre vänt på det och bytt mot Bofors. Vi har 15 värmlänningar i truppen och inte en enda utlänning, det är helt underbart skönt. Publiken tycker ju att det är roligare när det är lokala förmågor plus att sammanhållningen blir bättre. Jag kommer inte till Karlskoga och tror att de ska ändra något för min skull, utan tvärtom, jag rättar in mig i ledet.
”Då blir man odödlig”
På försäsongen har Bik Karlskoga allt annat än imponerat. Inför den sista träningsmatchen mot Vita Hästen mot torsdag har man förlorat sex matcher och bara vunnit en.
– Resultaten har varit knackiga som fasen, men det känns bra på träning.
Bik Karlskoga har annars på senare år legat i toppen av allsvenskan, men rasat ihop lagom till kvalserien. Trots de usla resultaten på försäsongen ses laget på allvar som en av kandidaterna till att kunna nå SHL. Men Berglund vill sänka förväntningarna.
– Vi är inte alls någon kandidat att vara med där uppe. Topp åtta är ett mål. Hamnar vi bland topp fem är det bra. Om vi går upp i SHL nu när jag har kommit hem, då blir man nog odödlig där hemma. Men SHL är mer en dröm än en förväntan. Vi värvar inte över vår förmåga utan ligger budgetmässigt på lägre halvan, säger Christian Berglund.
– Man blir sårbar när man inte har så stora ekonomiska muskler. Under en lång säsong klarar man sig bättre med en bredare trupp. Det har varit akilleshälen för Bik tidigare, men i år tycker jag att vi har bredare spetskompetens.