”Är en björnsax – kan förstöra en hel säsong”
Sportbladet granskar överenskommelsen om spelarlån i hockeyallsvenskan – som inte stöttas av alla
Publicerad 2018-06-29
”Är väldigt obegripligt – kan bli förödande”
En överenskommelse mellan klubbarna stryper antalet spelarlån till hockeyallsvenskan.
Nu kan Sportbladet berätta om kartellbildningen som drev fram beslutet, kryphålen som motsägelsefullt används och hur klubbar i stället fortsätter att utnyttja det svenska skattesystemet.
– Det är obegripligt hur den här överenskommelsen kom till, säger Västerviks Magnus Nilsson, som ville vägra att skriva under avtalet.
Den 27 mars meddelade hockeyallsvenskan att samtliga klubbar gemensamt kommit överens om att stoppa lånekarusellen från SHL.
Från och med nästkommande säsong tillåts endast tre lån från SHL, två utespelare och en målvakt, som får lånas in vid maximalt två tillfällen under säsongen.
”Klubbarna vill bygga egna spelarprofiler som stannar i hockeyallsvenskan under lång tid”, motiverade ligan beslutet.
Många hockeyallsvenska klubbar brottas i dag med ekonomiska bekymmer och lånebegränsningen omöjliggör spelarförstärkningar som är, i princip, helt gratis. Flera lag har inte heller någon välutvecklad juniorverksamhet att falla tillbaka på, vilket skulle innebära stora konkurrenskraftiga svårigheter vid eventuella skador eller sjukdomar under säsongen.
Ändå har beslutet om lånebegränsningen tagits gemensamt – utåt sett.
Men bakom kulisserna låter det annorlunda.
Överenskommelsen stöttas egentligen inte av alla klubbar.
Sportbladets granskning visar en rad frågetecken och, inte minst, motsägelsefulla ageranden bland hockeyallsvenska klubbar.
Flera källor som Sportbladet har pratat med, personer involverade i ligan, pekar på att överenskommelsen snarare handlar om en kartellbildning bland ligans ”storklubbar” som ville agera – och senare drev igenom beslutet – efter att bland andra Oskarshamn tog sig långt i SHL-kvalet med att använda 49 spelare under säsongen.
Öppen kritik
Västerviks marknadschef Magnus Nilsson är en av de som ogillar lånebegränsningen och som öppet väljer att kritisera den.
– Helt ärligt förstår jag inte hur den här överenskommelsen har kommit till. Jag förstår var den kom till och när den kom till, men hur den kom till är helt obegripligt, säger han och fortsätter:
– Jag är verkligen ingen supporter till den här överenskommelsen. Det är en björnsax som gör att klubbar kommer att få lida. Den kan förstöra en hel säsong.
Varför undertecknade Västervik ändå avtalet?
– Jag var tydlig med att vi skulle vägra att skriva på det. Men några i föreningen tyckte, efter att hört hockeyallsvenskan prata, att det lät bra.
Om en klubb bryter överenskommelsen bötfälls den på omkring en halv miljon kronor, enligt uppgifter. Men enligt hockeyförbundets officiella stadgar finns inget som säger att en klubb skulle vara betalningsskyldig för att ha tagit in fler spelarlån än vad hockeyallsvenskan själva kommit överens om.
– Det är också en jäkligt bra fråga, vem ska skicka fogden på oss om vi skulle bryta överenskommelsen? frågar sig Nilsson.
– Jag vill inte kommentera själva summan, men jag kan säga att det är en betydande slant. Det skulle innebära att vi behövde packa ihop och stänga butiken för gott.
Först skickades ett avtal ut till klubbarna, ett avtal som ska ha innehållit flera brister och något källor berättar ”att man bara kunde skratta åt”, innan klubbarna sedan lät en advokat forma ett nytt avtal som gör det juridiskt bindande.
Det är det avtalet klubbarna nu har skrivit under och många som Sportbladet har pratat med stöttar också det.
Men när de nu inte kan plocka in lånespelare i samma omfattning som tidigare, som varit en ekonomisk fördelaktig lösning, fortsätter de flesta klubbar däremot att skriva kontrakt på åtta till nio månader med spelare, ett år i taget, för att i stället låta dem söka arbetslöshetsersättning under sommarmånaderna.
En metod som kan tolkas som ett rent utnyttjande av det svenska skattesystemet.
Använder kryphål
Dessutom använder klubbar, helt motsägelsefullt, kryphål i avtalet.
Enligt uppgifter förekommer flertalet exempel på hur unga spelare tillfälligt har skrivits över till hockeyallsvenska lag i vad som är en tyst, muntlig överenskommelse om att spelaren återvänder till SHL redan säsongen därpå.
En ren övergång på pappret, ett lån om man läser mellan raderna.
Talangen Oskar Bäck, som ”värvats” till Karlskoga från Färjestad, är ett sådant exempel. Det bekräftar indirekt Färjestads sportchef, Peter Jakobsson, när Sportbladet pratade med honom tidigare under våren:
– Oskar är vår spelare, men är överskriven till Karlskoga för att han själv vill spela en hel säsong i allsvenskan innan vi gör en utvärdering.
Men är han fortfarande er spelare? Vad är då skillnaden på ett lån och en övergång?
– Klart att han är vår spelare eftersom vi har skrivit tvåårskontrakt. Men han spelar i Karlskoga kommande säsong och vi kommer inte kunna använda honom under säsongen.
Men det här gör ni på grund av nya regeln som begränsar lån? Om det hade varit som tidigare hade ni lånat ut honom?
– För vår del ska Oskar utvecklas och spela hockey. Han önskar själv att spela i Karlskoga hela säsongen. Vi har ett tvåårsavtal med honom, men han spelar med Karlskoga hela nästa säsong. That’s it. Sedan vad det heter spelar mindre roll i min bok. Oskar Bäck ska utvecklas och bli en förbannat bra hockeyspelare, punkt.
Hur blir det om han blir NHL-proffs så småningom – får Karlskoga eller Färjestad pengarna för det året han spelade i Karlskoga?
– Det är en uppgörelse mellan Färjestad och Karlskoga.
Karlskogas sportchef Thomas Fröberg:
– Vi har värvat honom.
Färjestad påstår att han är deras spelare.
– Han är registrerad hos oss. Då kan jag tycka att han är vår spelare. Men jag vet ju också att Färjestad har en långsiktig plan för honom.
Tingsryds ordförande, Johan Blomster, står bakom överenskommelse till fullo, men erkänner att det finns lösa delar i avtalet.
Bland annat just kryphålen att skriva över spelare som sedan återvänder till SHL året därpå.
– Det är inte optimalt, så klart, och tråkigt om det är så.
Kan avtalet formas bättre?
– Vi får se hur säsongen utspelar sig. Jag vet ju vad som står i kontraktet, men vill inte kommentera det. Men det är klart att det finns klubbar som kommer att försöka kringgå det.
Blomster vet inte heller vad som skulle hända om en klubb väljer att bryta överenskommelsen.
– Vad som händer? Jag vet inte. Det handlar ju om moral och det kanske säger mer om klubben som bryter det än om avtalet. Men den klubben kommer ju inte få så många vänner under de hockeyallsvenska träffarna.
”Gillar inte om det sätts i system”
Hockeyallsvenskans ligachef, Sonny Lundwall, betonar att det inte är ligans beslut att införa begränsningar om spelarlån.
Han förstår också att klubbar kan ha olika uppfattningar om det.
– Det beror på vilka glasögon man använder och jag lägger ingen värdering i det. Det här är något som klubbarna har kommit överens om.
Vad tycker du som ligachef om att klubbar bland annat skriver korta kontrakt och låter spelare stämpla under sommaren?
– Centralt gillar vi förstås inte om man sätter det i system. Men det är inget nytt påfund och jag vet att många spelare har själva velat ha korta kontrakt för att ha möjligheten att gå upp en nivå i karriärerna.
Hockeyallsvenskans beslut om lånebegränsningar ifrågasätts också starkt av Svenska ishockeyförbundet.
Tävlingschefen Olof Östblom anser att de svenska hockeyligorna ska förhålla sig till ett och samma regelverk.
– Det blir ett problem om olika ligor väljer att göra egna tolkningar och inför parallella regler. Det finns ett gemensamt regelverk i svensk hockey och jag anser att alla ligor och klubbar ska följa det, säger Östblom.
Hockeyallsvenska lagen med flest säsonger i eliten