Wennerholm: Onödigt att utsättas för den här nervpärsen
Sverige frälstes av Arvidssons drömmålKÖPENHAMN. Jag skrev att Sverige inte kunde förlora den här VM-kvarten mot Lettland.
Det kunde de inte heller.
Men det kostade mig säkert ett par år av mitt liv att sitta och våndas.
Det kändes ganska onödigt att utsättas för den här nervpärsen där letterna pressade i ett evighetslångt fem mot tre i andra perioden Pulsen gick upp till oanade höjder.
Speciellt då jag stuckit ut hakan så långt det var möjligt.
En olycka kommer sällan ensam.
Nu ordnade det sig till slut och när svenskarna drog ifrån till 3-1 kändes det ändå rätt tryggt.
Även om det kom en lettisk reducering var det aldrig någon riktig fara, även om letterna var nära i slutet och fick mig att hoppa till ännu en gång när de hade i stort sett öppet mål i slutet.
Men hur bra Elvis än spelade den här kvällen, hur bra han än rockade där i målet, så vann Sverige till slut.
Så här bra har ingen Elvis spelat sedan 1950-talet.
Men den här gången stavas han MERZLIKINS och inte Presley.
Jaja, nu är dramat över, alla hinder passerade och det blir som sämst en bronsmatch för Sverige.
Hur ska de få stopp på Kane?
Nästa utmaning blir att få stopp på superstjärnan Patrick Kane som sänkte tjeckerna (3-2) med sina två mål inklusive matchavgörande 3-2.
Hur ska svenskarna stoppa honom efter knappt ha kunnat stoppa Lettlands mer eller mindre okända forwards?
I Herning var det Patrick Kane Show, när USA skickade hem tjeckerna från den här VM-turneringen.
De 29-årige amerikanen som är en av NHL:s bäst betalda spelare med sina 13 800 000 dollar i lön den gångna vintern.
Underbarnet som draftades som nummer ett av Chicago 2007 och sedan spelat hem tre Stanley Cup-bucklor till ”The Windy City” (2010, 2013 och 2015).
Det är inte kattskit precis.
Där har Rikard Grönborg en del att grunna över.
Jag tycker ändå det är kul att det blir USA.
Det har gått väldigt långt mellan gångerna i VM.
Svenskarna har en ganska överlägsen statistik historiskt sett, men lagen har inte stött på varandra så ofta på senare år.
När lagen möttes i gruppspelet i Köln förra året var det första mötet sedan 2009.
Då vann USA med 4-3.
Nu har de ett lag med nästan enbart spelare från NHL, där backen Quinn Hughes är enda undantaget.
Ett lag som gjort flest mål i hela VM.
Den offensiven måste stoppas av ett lag som hade fullt upp med Lettlands ströanfall.
Det kan låta som en svårlöst gåta, men jag garanterar att det blir en helt annan match än den jag nyss sett här i Royal Arena.
Det är alltid så i VM.
Kandensarna övertygar
Jag såg även Kanada ta sig vidare till semifinal och efter 5-4 mot Ryssland.
Och här var det en annan superstjärna som avgjorde, då Connor McDavid spelade fram Ryan O´Reilly till 5-4 i förlängningen.
En perfekt avvägd passning där O´Reilly bara hade att styra pucken i tom kasse.
Ett dramatiskt slut på en dramatisk match, där Kanada som vanligt hittade en väg att vinna till slut.
Ett Kanada som varit näst intill utskällt efter tredjeplatsen i gruppspelet och där stjärnan McDavid varit en av de som kritiserats mest.
Men det är inte ovanligt att de stora namnen kliver fram när de behövs som mest.
Nu är jag helt övertygad om att kanadensarna tar sig till sin fjärde raka VM-final, oavsett om det blir Finland eller Schweiz i semifinalen.
De har tyngden, de har spetsen de har erfarenheten och framför att en fantastisk tro på sig själva. Det är bara guld som räknas för kanadensare.
De är fortfarade favoriter.
Sverige–USA är jag lite osäkrare på.
Den matchen känns helt öppen.
Men har jag överlevt den här matchen lär jag överleva den också.
VM kan i alla fall inte bli något fiasko längre.
Det är i Finland det är chock och förtvivlan efter att ha åkt ut Schweiz.
Under fyra mardrömsminuter i mitten av andra perioden gjorde schweizarna tre mål och vände 0-1 till 3-1.
Finland som spelade drömhockey i gruppspelet mot Kanada och USA, men som föll mot Danmark och Tyskland - och nu Schweiz.
Det såg jag inte komma.
Tre Kronors VM-guld