Axel Jonsson Fjällby: ”Inte kapaciteten att vara lurig”
Publicerad 2017-12-30
Publikfavoriten: ”Jag spelar inte vackert”BUFFALO. Han kom som ett yrväder en decemberkväll under junior-VM.
Den svenska hockeypubliken har snabbt fått en ny favorit under Juniorkronornas inledande matcher:
– Att det jag gör uppskattas är väldigt roligt och betyder mycket för mig, säger djurgårdsforwarden Axel Jonsson Fjällby.
Den första meningen i ingressen syftar givetvis på August Strindberg.
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen”.
Så inledde Strindberg sin klassiska roman ”Hemsöborna”.
Axel Jonsson Fjällby har inget höganäskrus runt halsen, i stället har det långa, svallande håret blivit hans signum.
Bara två matcher är spelade men Stockholmskillen har verkligen tagit den svenska hockeypubliken med storm.
”Ingen finlirare”
– Jag är lite förvånad, det är jag faktiskt. Jag är ju inte någon finlirare, samtidigt vet jag att det uppskattas när man bara kör och det är vad jag försöker göra.
Jonsson Fjällby är ett yrväder som blåser fram på isen och spelar som om varje byte är hans sista.
Den skridskostarka forwarden går hem både på isen – och utanför.
Lättsam och lättpratad.
Blandar seriösa och välformulerade svar med att lika ofta svara med glimten i ögat.
Som när vi frågar om hans hår:
– Det ser får taskigt ut, jag borde ha klippt mig innan jag åkte hit.
Eller hans efternamn:
– Morsans namn (Fjällby) är lite unikt, det är bara den släkten som heter det. Sedan var väl farsan lite för manlig, tyckte han själv. Ville inte vika ner sig och ta morsans efternamn, så det fick bli båda två.
Stor support av föräldrarna
Han lyfter gärna fram sina föräldrar som en förklaring till att han kommit så långt i sin hockeykarriär:
– De har bara varit supportrar som aldrig lagt sig i eller haft åsikter om laget eller sagt något till tränarna. Ibland har de nästan varit för positiva. De har nog aldrig sagt att jag gjort något dåligt på isen. De har alltid varit positiva och sagt att det sett bra ut även om jag själv vetat om att det gått dåligt. Kunde nästan vara lite frustrerade. Men i längden har det hjälpt mig. Jag har aldrig känt någon press att jag måste prestera eller så.
Har det varit många andar föräldrar som haft synpunkter?
– Ja, så har det alltid varit. Föräldrar som lägger sig i eller föräldrar som är tränare och ger privilegier för sina egna söner och såna grejer.
Axel Jonsson Fjällby växte upp på Norra Lagnö långt ut på Värmdö och började spela ishockey med Värmdö HC
Bortsett från ett år i Nacka tillbringade han alla pojklagsår i moderklubben.
Först när det var dags för hockeygymnasium bytte han till Djurgården.
– Jag kände ingen brådska att gå till en större klubb. Vi hade ett ganska bra lag i Värmdö även om det var en mindre klubb. Jag fick spela mycket där och visste redan då att det var det viktiga.
Var du en stor talang redan då?
– Nja, jag var lite mer lirare då, lite skönare på isen och brunkade inte lika mycket. Försökte vara lite lurig på isen och då fick jag inte ut det yttersta heller. Jag var absolut ingen stjärna eller poänggörare i TV-pucken. Höll till i tredjekedjan och spelade boxplay, ungefär som nu i Juniorkronorna. På senare år har jag insett att jag inte har kapaciteten att vara lika lurig som vissa andra. Jag fick köpa annan roll och börjar gilla den.
Var övergången från lirare till brunkare svår?
– Det tog några år, det gjorde det. I J18 gick det lite trögare, men när jag gick upp i J20 köpte jag den rollen och sedan dess har det bara gått bättre och bättre. Jag har ändå haft en stark tro på mig själv.
Har du bra självförtroende?
– Ja, det vill jag säga.
En person jag pratade med beskrev dig som lite blyg vid sidan om.
– Det kan jag hålla med om.
Det har man svårt att tro…
– Men jag är inte den som är allt för framåt, framför allt inte med folk jag inte känner. Men de jag känner bra, som i laget, då är jag pratglad och så.
”Gåshud varje gång jag ser det”
Juniorkronorna har inlett JVM med två raka segrar och i dag väntar Schweiz i den tredje gruppspelsmatchen. Det tydliga slutmålet är att vinna guld.
Att få spela JVM och ha chansen att vinna guldet är en dröm för Jonsson Fjällby.
– Jag har tittat väldigt mycket på JVM genom åren. Det är egentligen det jag tycker är mest intressant att kolla på när det kommer till hockey. Det är rolig och snabbt spel och det händer mycket.
Vilket är ditt starkaste JVM-minne?
– När Mika (Zibanejad) avgjorde 2012, jag får gåshud varje gång jag ser det.
Det hade inte varit helt fel att få göra det Zibanejad gjorde…?
– Nej, det är faktiskt något som finns där. Om det skulle hända en själv, hur stort det skulle vara. Sedan bryr jag mig inte om det är jag eller någon annan som avgör, men att vinna en final med Sverige hade varit otroligt mäktigt.
Monstersviten: Här är Sveriges 42 raka gruppspelssegrar i JVM