Dif:s succémålvakt om hånet
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-13
Wesslau sågad av ex-tränaren
Han går in i finalserien som hela slutspelets hetaste målvakt.
Men resan till toppen har varit allt annat än problemfri för Gustaf Wesslau, 25.
Nu berättar Djurgårdens succémålvakt om den tuffa tiden i Malmö där han öppet hånades av coachen Dave King.
– Inför alla spelare skrek han att ”vi har världens sämsta målvakt, han tar inte en puckjävel”. Då var man 21 bast… det var rätt hårt, berättar Wesslau.
Djurgårdens omklädningsrum är stängt för journalister i samband med träningarna under slutspelet. Så intervjun med lagets hetaste spelare sker på en träbänk i Hovets spelargång.
Hardy Nilsson passerar och frågar syrligt: ”Är du klar till på torsdag?”
– Du får fråga Abrahamsson, det är inte jag som styr det, svarar Wesslau snabbt.
Från en anonym tillvaro är Wesslau plötsligt den alla vill prata med.
Allt gick snett i Malmö
”Snäll”, ”tillbakadragen”, ”håller låg profil”, ”inte någon som tar stor plats”.
Omdömena går i en och samma riktning när personer i Gustaf Wesslaus omgivning ska beskriva succémålvaktens privata sidor. Men bara nämn Malmö i allmänhet och meriterade NHL-coachen Dave King i synnerhet, då går Wesslau igång ordentligt.
Mitt under säsongen 2005/06 värvades Wesslau från allsvenska AIK till hårdsatsande konkurrenten Malmö. Han var med och spelade upp Skåneklubben i elitserien, men väl där gick allt fel. Tränaren Lars ”Osten” Bergström sparkades tidigt på säsongen och in kom Kanadas OS-coach från 1992, Dave King.
I höstas, i en intervju med tidningen City, fyrade Gustaf Wesslau av den här salvan:
– Dave King var ju ett jävla pucko. Han trodde han var värsta hotshoten och bara för att han hade coachat Kanadas OS-lag så trodde han att han kunde uppföra sig hur han ville. Han gick runt och skrek i korridorerna och hånade spelare öppet fast han själv var värdelös. Han är den sämsta jävla tränare jag någonsin haft. Jag förstår verkligen inte hans storhet.
Ärligt, det är en av de värsta sågningar jag någonsin har läst.
– Ja, men han (King) får skylla sig själv. Han hade en överlägsen stil och hånade oss i laget och det tycker inte jag är okej. Vi spelade inte särskilt bra under säsongen, vi vann knappt en match, och King gick bara runt och hånade och skällde på oss. Han sågade verkligen spelare vid fotknölarna.
Beskriv hur det kunde låta.
– Jag fick stå mot Luleå hemma och släppte in fyra mål på två perioder.
Inför tredje perioden skrek han inför alla spelare i omklädningsrummet att ”vi har världens sämsta målvakt han tar inte en puckjävel”. Då var man 21 bast… Ja, det var rätt hårt.
Andra året i Malmö var inte någon höjdare?
– Nej, det var så mycket strul. Tror vi hade totalt 50 spelare och fyra målvakter. Ett tag var vi så många att jag och sjättefemman, eller vad det var, fick byta om utanför omklädningsrummet.
Rastislav Stana gick till Linköping, men då värvade Malmö ungerske målvakten Levente Szuper.
– Dagarna innan transferfönstret skulle stänga frågade min agent sportchefen Peter Andersson om det var aktuellt att låna ut mig. Svaret vi fick var att de skulle satsa på (Markus) Korhonen och Wesslau. Men 20 minuter innan transferfönstret stängde fick jag höra rykten om att de hade värvat en ungersk keeper. När jag kom till träningen dagen efter satt han på min plats och min utrustning stod utanför. Då blev jag vansinnig, och sågade Peter Andersson i en intervju. Klart man kan sköta saker snyggare, men de måste spela sjyst också.
”Kan inte bli bättre”
Wesslau lämnade Malmö efter säsongen och gick till allsvenska nykomlingen Borås.
Efter ett år i Borås hörde Djurgården av sig. Hur resonerade du?
– Det var inte så mycket att tänka på. När en elitserieklubb hör av sig är det bara att nappa. Dessutom var det Stockholm, min hemmaplan.
Ja, och nu väntar SM-final och du går in i den som slutspelets hetaste målvakt. Känns det overkligt?
– Nej, det tycker jag ändå inte. Jag har en ganska stark tro på mig själv, kan andra lyckas kan jag också göra det.
Beskriv hockeylivet just nu.
– Det kan väl inte bli bättre. Vi står inför en final och man får vara med och spela också.
Blir du igenkänd på stan?
– Nej (skratt), det var en liten grabb som kom fram på tunnelbanan och ville ha en autograf, han spelade själv i ett av Djurgårdens pojklag, tror jag. Annars har det varit lugnt.
Gustaf Wesslau har inte nått hjältestatus i Stockholm än.
Ett SM-guld skulle definitivt förändra den saken.