”Galnaste? När vi flög in Silvstedt”
Uppdaterad 2015-07-07 | Publicerad 2014-05-20
TV3-ikonen PA Gullö blev ”Mr Hockey-VM” under början av 1990-talet
Med sin karaktäristiska fluga, sina flaskbottnar till glasögon och sina udda inslag slog PA Gullö igenom som Mr Hockey-VM.
Nu gör 54-åringen sitt 26:e VM på plats och saknar en tv-profil som bryter mönstret.
– Jag tycker att det är för likartat. Allting är samma, det spelar ingen roll vilken kanal du tittar på.
Allt var kanske inte bättre förr. Men definitivt roligare. Vi nostalgiker saknar PA Gullös upptåg.
– Ja, men då får ni ju ta fram plånboken. Det är inte gratis, säger han och bullrar iväg ett patenterat PA Gullö-garv.
Ett exempel av många är när han under VM 1993 i München gjorde ett inslag om VM i Ölbärning.
Men när PA själv ska ranka det mest galna han har varit med om under alla dessa år lyfter han fram en anekdot med fotomodellen Victoria Silvstedt och en annan med komikern Mårten Andersson.
Boorks blick flackade
– 1999 flög vi in Victoria Silvstedt till Lillehammer. Hon blev Playmate of the Year det året, så hon var gigantiskt stor. När hon kom in i studion satt ”Boorken” (Leif Boork) där och hon hade jäkligt tajta grejer på sig, så Boorken kunde inte titta henne i ögonen utan blicken flackade och gled nedåt hela tiden. Grabbarna trodde att hon skulle stanna och partaja, men hon flög in med privatplan, var inne i studion i två perioder och flög iväg, så det var besvikna miner.
– Det i särklass mest vansinniga inträffade annars när komikern Mårten Andersson körde sportnyheterna 2000. Han hade ju gjort de här Dr Alban-imitationerna och kom med idén att han skulle ha en Dr Alban-mask. Masken var som en karikatyrteckning. Han gick runt med den och gjorde inslag, de var fantastiskt roliga. Men efter sju inslag ringde chefen på trean, Petter Nylander, och sa att nu får ni fan lägga av med det där. Det hade definitivt aldrig gått att göra en sån här sak i dag, säger Gullö.
Vad tyckte Dr Alban?
– Efter ett tag ringde det en person till mig och sa ”Det är Dr Alban och jag tycker inte om vad ni håller på med”. Jag trodde att det var Mårten som ringde och skojade med mig, men det var doktorn himself. Jag sa att han fick komma dit på riktigt nästa gång – och det gjorde han faktiskt året därpå i Tyskland 2001. Det var jäkligt stort av Dr Alban. Han och Brolin kom dit och bjöd på sig själva i studion. Jag minns att Claes Åkeson frågade vad Dr Alban skulle göra till sommaren och han svarade ”Bara glida”.
Insamling till SVT:s fackombud
TV3 tog över VM-sändningarna till hemma-VM 1989. Det låter helt galet i dag, men SVT fick sända matcherna med 15 minuters fördröjning. Folk var givetvis rasande.
– Det var ju en helt otrolig grej, att SVT inte skulle få köra direktsändning. Och TV3 drog igång en lönespiral. Expressen hade ett helt uppslag där man hade fotat kommentatorshytterna. I ena hytten satt Björklund och Stoltz, i den andra satt Hegerfors och Parmström. Rubriken var något i stil med ”TV3-killarna tjänar lika mycket under VM som SVT-killarna gör under ett år”. Det tog ju hus i helvete. Artur Ringart som var fackombud på SVT hade många synpunkter på det där så vi tog fram en spargris och hade en insamling för honom så att han inte skulle ha det så klent ställt.
TV3 snålade inte utan värvade över etablerade namn.
– Första året var det bara 18 procent som hade teknisk möjlighet att se TV3. Men snabbt kom vi upp till att ungefär halva befolkning kunde titta. Lars-Gunnar Björklund och Rolle Stoltz hade funkat i många år och Jan Steinmann, en av TV3-grundarna, ville ha varumärken som han visste fungerade.
”Flugan blev en grej”
Det var också vid den här tidpunkten som Karlstad-pôjken PA Gullö blev en profil.
– Jan Steinmann hade under 70-talet sett en amerikansk sportkommentator som hette Howard Cosell. Steinmanns referens var då att är du sportkommentator så har du fluga och blå blazer. Jag fattade inte förrän långt senare att man inte ska ha något som pekar ut mot öronen. Man ska ju ha en slips som pekar ned mot de väsentliga kroppsdelarna. Men det där med flugan blev en grej. I dag är det ju ingen som kommer ihåg vad jag har sagt, däremot att jag bar fluga.
Något som kunde ha blivit ihågkommet, om det hade sänts, är förmodligen frågan till USA:s förbundskapten Tim Taylor under VM 1991. Enligt kommentatorn Lasse Kinch frågade PA Gullö om Taylor trodde att USA:s befälhavare Norman Schwarzkopf i det då pågående Kuwaitkriget skulle vara stolt över att målvakten plockades ut för att ge en motståndare en fördel.
Oförskämd fråga
Slutspelet avgjordes 1991 i en mästerskapsserie och förutsättningarna var att om USA föll med ett visst antal mål mot Kanada så skulle Kanada ta minst silver och ha större chans att bli världsmästare inför Sveriges avslutande match mot Sovjetunionen. Därför var det märkligt att USA plockade ut målvakten John Vanbiesbrouck i slutskedet när matchen redan var avgjord.
– TV3-grundaren Jan Stenbeck var där och bad mig att jag skulle ställa den frågan. Jag löd såklart order, men Taylor blev lika självklart skitsur och drog. Vi klippte ihop inslaget, men strax innan det gick ut i tv sa sportchefen Lasse Haglund att det här kan vi inte ha med, det är oförskämt. Jag höll med, men informerade om att det var Stenbeck som hade beställt frågan. Haglund struntade i det och stoppade inslaget ändå. Men vi körde ofta klippet internt efteråt...
Vad sa Stenbeck om att intervjun inte sändes?
– Det kom aldrig till hans kännedom. Sverige vann ju dessutom VM-guld så det drunknade i det.
”Wild and crazy”
PA Gullö har sedan länge lämnat positionen framför kameran, har sedan ett år tillbaka eget konsultbolag, och jobbar i dag med matchproduktion till världens alla sändande bolag.
Han konstaterar att mycket har förändrats under de här 26 åren.
– Sändningarna som var då skulle inte funka i dag. Allt har ju digitaliserats sedan dess, då var allt analogt, stenåldersgrejer. HD har lett till enorma möjligheter på slowmotion- och grafiksidan. I dag kan du ju se pucken, det kunde man inte innan HD.
Han ser även en brytpunkt när sändningarna från hockey-VM gick från lättsamt till gravallvar.
– Det sista VM som var wild and crazy var 2000 i St. Petersburg. Vi hade gjort alla de galnaste grejerna vid den tidpunkten, men sedan var det ”true to the game”. Det skulle inte vara något mer larv, utan nörderi. Vi kämpade emot så länge det gick, men framåt 2004 var hela övergången till det seriösa klar.
Hur vilt gick det till förr?
– Vi hade något som kallades Oddset-gäster, med kändisar. I St. Petersburg var till exempel Jocke Thåström, Kjell Bergqvist och Tommy Körberg med. Det var jävligt komiskt för de grabbarna vet ju hur man partajar. Över ett år senare var det en löpsedel i Aftonbladet att Bergqvist och Körberg blivit drogade i St. Petersburg under hockey-VM. Jag höll på att garva ihjäl mig när jag såg löpet. Det var ju inte direkt någon som hällt något i drinkarna utan pôjkarna vet nog hur man tar en stänkare själva.
”Samma personal som snurrar runt”
Har du själv varit full i sändning?
– Nej, aldrig. När vi gjorde VM i Ölbärning-inslaget är det möjligt att jag hade tagit en och annan Maas, men jag vill inte kalla det full. Jag var lite för ung för att hinna vara med i fyllegängen. Förr lämnade journalisterna hem texter för varandra, det går ju inte längre tyvärr. I dag ska det lämnas kors och tvärs hela tiden, det är ingen jävel som har tid att supa eftersom det är så seriöst.
Är sändningarna för seriösa i dag?
– Jag tycker att det är för likartat. Allting är samma, det spelar ingen roll vilken kanal du tittar på. Enda skillnaden är om du tycker om Jihde, Granqvist eller vem det nu är. Men det är ju i stort sett samma personal som snurrar runt mellan kanalerna och det är ju ingen som har några som helst djärva grepp. Den enda som har lite sprall i sig är Max Grinndal på TV4.
Varför tror du att det är så?
– Problemet för kommersiell tv är att det är så jäkla mycket reklam. Visst, på webben kan man hålla på hur länge som helst. Men då gillar man att snacka eftersom det är billigt.
Läxade upp Wikegård
PA Gullö har sedan 1989 inte missat en enda VM-dag. Han har således sett spelare som Mats Sundin och Peter Forsberg förvandlas från talanger till storspelare. Och han har sett tv-profiler gå från gröngölingar till etablerade.
Ett exempel är TV4-experten Niklas Wikegård, som faktiskt inledde sin karriär som expertkommentator på TV3 under VM 2004.
– Wikegård gick in i Sveriges första gruppspelsmatch mot Danmark och skrek och tjoade och tjimmade som att det var VM-final. Då gick jag ner till Wikegård och sa ”Mer hjärna, mindre hjärta”. Det har han berättat att han har försökt att tänka på sedan dess.
Avslutningsvis kan vi konstatera att marginalerna i livet ibland är lika små som på en hockeyrink.
– Jag började på TV3 1987 och framåt vårkanten 1989 var jag ganska etablerad. Men när det började närma sig hockey-VM hade ingen sagt vad jag och redaktören Martin Älveby skulle göra. När det var en månad kvar var jag säker på att vi inte skulle få göra hockey-VM. Vi gick upp till Jan Steinmann och sa att vi måste få vara med på hockey-VM, vi kan bo hos polare om det krävs. Steinmann lyfte luren, ringde sportchefen Lasse Haglund och sa ”hörru, grabbarna ska med”. Hade vi inte gått upp på kontoret och frågat så hade jag inte stått här i dag, på mitt 26:e hockey-VM. Vad är det man säger, fega killar får inte kyssa de vackra tjejerna? Man måste våga fråga, säger PA Gullö.