Abrahamsson: Vi får det inte lätt i det här infernot
Publicerad 2011-12-26
Vår gyllene generation har gjort sitt i juniorsammanhang
Vi tar det negativa först: Sverige tillhör inte huvudfavoriterna i den här JVM-turneringen.
Sedan snabbt över till det positiva: vi slår ur underläge – något som brukar passa svenska lag alldeles ypperligt.
Vad vi redan vet är att är att vi står inför en helt galen hockeyfest.
För tredje gången på fyra år avgörs junior-VM i Kanada. Man kan tycka vad man vill om att ishockeyns stormakt mer eller mindre prenumererar på att arrangera turneringen.
Samtidigt finns det ingen annanstans i världen där intresset för juniorhockey ens snuddar vid kanadensiska mått. Det är snudd på religion. I princip alla matcher är utsålda sedan länge och då tar arenorna i Edmonton och Calgary 17 000 respektive 19 000 åskådare.
Det kommer att bli ett galet tryck. Och i det här infernot ska alltså våra Juniorkronor försöka göra det vi har misslyckats med de senaste 31 åren.
Det kommer inte att bli lätt.
Jag rankar Kanada, Ryssland och USA som turneringens bästa lag. Samtidigt finns det frågetecken kring alla de tre huvudfavoriterna.
Kanada kommer inte med ett lika namnkunnigt lag som vi är vana vid. Dessutom vek delar av årets lag ner sig något alldeles enormt i den tredje perioden i förra JVM-finalen mot Ryssland. 3–0 blev 3–5, en kollaps som skakade om Kanada rejält.
Ett lag som kan vinna
Hur mentalt starkt är det här laget? Trycket kommer i alla fall att vara enormt nu när VM avgörs på hemmaplan.
Om Rysslands alla individualister drar åt samma håll har de definitivt ett lag som kan vinna guld. Men det kan lika gärna bli som så många gånger tidigare att några för stora egon kväver lagsammanhållningen.
USA ser spelarna födda 1992/93 som sin gyllene generation. De här två årskullarna har redan vunnit U18-VM två år i rad. Frågan är om USA har den spets som krävs för att gå hela vägen?
Att det finns frågetecken kring favoriterna öppnar för turneringens två utmanare. Finland, som har några riktigt vassa offensiva spelare med superstjärnan Mikael Granlund i spetsen.
Och Sverige som slår ur underläge den här gången, ett utgångsläge vi brukar älska. Roger Rönnberg säger precis som förra året att guld är målsättningen, men ligger annars lågt i förhandssnacket.
Det gör förbundskaptenen rätt i.
Juniorkronornas facit de fyra senaste åren är två, två, trea och senast i Buffalo fyra. Jag rankar de två senaste årens lag som starkare än det här, och då har vi inte ens nått final.
Vår gyllene generation har gjort sitt i juniorsammanhang. Kullen med spelare födda 1990 och -91 har blivit seniorer. Vi har ett bra lag även den här gången, men toppen är inte lika bred som tidigare.
Färre toppspelare
De två senaste åren har vi haft sex–sju toppspelare, nu handlar det om fyra–fem. Och när våra två största fixstjärnor Adam Larsson och Gabriel Landeskog stoppas av sina respektive NHL-klubbar blir det lite tunt.
Inget annat land straffas lika hårt som Sverige av NHL-klubbarnas ovilja att släppa sina juniorer. Kanada får visserligen klara sig utan en handfull stjärnspelare, men där finns ju så ofantligt många fler spelare att välja på.
För ett år sedan ingick Juniorkronorna i den tuffaste gruppen, med Kanada, Ryssland och Tjeckien på samma planhalva. Den här gången är motståndet betydligt enklare. Lettland, Slovakien och Schweiz ska vi bara vinna mot. Då väntar gruppfinal mot Ryssland på nyårsafton, och det blir en nyckelmatch.
Om Sverige inte vinner sin grupp (ettan går direkt till semifinal) väntar Kanada, USA eller Finland redan i en kvartsfinal.
Snacka om tuffa förutsättningar.