Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Leopold

Utan Larsson blir det ingen medalj

Publicerad 2011-12-27

Abrahamsson: En allvarlig skada på honom är det värsta som kan hända

Lettland blev som väntat en munsbit.

Den största dramatiken utspelade sig vid sidan av isen.

Jag blev alldeles kall när Johan Larsson lämnade premiären redan i den första perioden.

En allvarlig skada på Larsson är det värsta som kan hända det här laget.

Sportbladet skrev redan under den första samlingen i Uppsala att Larsson plågades av en skada på överkroppen.

Något som för övrigt inte var populärt hos landslagsledningen.

I går spelade Larsson knappt en period innan han klev av på grund av skada.

En lårskada, som det de första rapporterna talade om, en ny skada, eller den gamla skadan?

Det enda vi kan utgå i från är att det med största sannolikhet inte handlar om en lårskada. Landslagsledningen har naturligtvis ingen som helst vinning av att berätta vilken typ av problem som plågar lagets största stjärna.

Det som talar emot att Larsson fortfarande känner av sina tidigare problem är att landslagsledningen i så fall knappast skulle ha chansat och spelat honom mot en motståndare som Lettland.

Gotlänningen viktigast

Jag minns allt för väl hur det var för ett år sedan när Gabriel Landeskog kom till JVM-förberedelserna med en sargad fotled. Landeskog spelade träningsmatchen mot Kanada och var sedan borta för resten av turneringen. Något liknande får bara inte hända igen.

Vi får verkligen hoppas att det inte handlar om något allvarligt.

För en svårare skada på Larsson är en sportslig katastrof för den här upplagan av Juniorkronorna.

Med Brynäscentern är Sverige en het medaljkandidat.

Utan Larsson är jag rädd för att vi inte är i närheten av någon topplacering.

Så betydelsefull är han.

Larsson är inte bara en skicklig spelare. Med sin attityd och vinnarskalle är han en självklar ledare och en spelare som kan ta det här laget långt.

Jag rankar gotlänningen som den viktigaste utespelaren sedan Patrik Berglund för fyra år sedan förde Sverige till ett JVM-silver.

Jag vet att förbundskapten Roger Rönnberg inte vill att laget ska vara på topp i början av turneringen. Hela planeringen bygger på att Sverige successivt ska växa in för att sedan vara som bäst när allt ska avgöras.

Ur det perspektivet var insatsen mot Lettland helt enligt planerna.

För det finns en hel del att jobba med.

Lettland inget riktigt test

Försvarsspelet i egen zon var inledningsvis väldigt svagt. Nu kunde Sverige släppa in tre mål under den första halvan av matchen utan att vara hotat. Det lettiska målvakts- och försvarsspelet höll definitivt inte JVM-klass.

Men den defensiv som Sverige visade upp håller givetvis inte längre fram i turneringen. Jag satte frågetecken för backsidan inför turneringen och vi får hoppas att skadade Petter Granberg kommer tillbaka. Hans tyngd och hårdhet behövs när motståndet blir tuffare.

Om det var darrigt bakåt fanns det desto mer att glädjas åt framåt.

Förstakedjan med Larsson, Sundström och Friberg var riktigt bra så länge Larsson spelade. Friberg gjorde fyra mål och kan bli den målskytt Sverige behöver. Mika Zibanejad var precis så bra som jag hade hoppats.

De båda 94:orna Filip Forsberg och Sebastian Collberg hade stundtals lekstuga med de lettiska backarna.

Men Lettland blev som väntat inget riktigt test. Redan i morgon mot Schweiz får vi nog lite fler svar på vad det här laget står.

Följ ämnen i artikeln