”Han skulle ringa efter matchen”

Livs tränare Jorma skulle ha varit med på flyget: ”Sa hej då vid bussen”

Målvaktstränaren Jorma var Stefan Livs bästa vän i Jaroslavl.

Han skulle ha varit med på planet men tvingades stanna hemma.

På olycksdagen vinkade han i stället av lagkamraterna innan de åkte till flygplatsen.

– Vi sa hej då vid bussen, Stefan lovade att han skulle ringa efter matchen, säger Jorma Valtonen, 64.

Han är en av Finlands stora hockeylegendarer. Trefaldig finsk mästare och veteran från flera OS-turneringar.

I somras skrev han precis som Stefan Liv på för Lokomotiv Jaroslavl. Stefan som målvakt och Jorma som målvaktstränare.

De kände inte varandra tidigare men de båda målvakterna blev snabbt nära vänner i sin nya hemstad 25 mil norr om Moskva.

– Det var en riktig chock, vi hade hunnit bli nära vänner redan. Vi var två skandinaviska grabbar här och jobbade tillsammans så... det här gör mig mycket ledsen, säger Jorma via telefon från Jaroslavl.

Tränade i Jönköping

De träffades första gången i Sverige i somras.

– När jag hörde att han skulle komma hit och han hörde att jag skulle komma så skickade han mig ett sms i somras. Jag åkte till Jönköping och vi tränade tillsammans i två dagar innan vi kom hit, säger Jorma.

De sista två månaderna har de tränat ihop varje dag och Jorma tyckte mycket om sin svenska målvaktkollega.

– Vi umgicks hela tiden. Vi var på träningsläger i två veckor och tränade hela tiden, två gånger om dagen. Två gamla målvakter tillsammans, vi passade bra ihop.

När såg du honom sist?

– Det var dagen när planet lyfte, vi hade träning på morgonen sen åkte laget för att äta lunch. Sen åkte grabbarna till flygplatsen och jag stannade kvar hemma.

Det var Lokomotivs klubbledning som bara några dagar före avfärd bestämde att Jorma Valtonen inte skulle följa med till matchen i den Vitryska huvudstaden Minsk.

– Jag skulle träna med andralagets målvakt, så det var ju tur för mig...

’Vi hade kommit nära’

Jorma Valtonen är glad för att ha överlevt men är mycket chockad och ledsen över sina döda lagkamrater.

– Jag mår väldigt dåligt, känslorna går upp och ner och speciellt för Stefan. Vi hade kommit nära varandra, säger han.

Stefan Liv hann aldrig spela en riktig ligamatch med sitt nya lag.

Men i slutet på augusti var de i Riga och spelade en träningsturnering.

Då flög de i samma plan som i onsdags kraschade direkt efter start. Då märkte Jorma inga fel på planet.

– Nej faktiskt inte, det såg lite gammalt ut men det var ok.

Åkte hem till familjen

Turneringen i Riga gick mycket bra för laget och särskilt för Stefan Liv, som inte släppte in ett enda mål. Förväntningarna inför seriestarten i Minsk var mycket stora.

– Jaroslavl som klubb har bara ett mål, det är att vinna ligan. Vi hade goda resultat i våra uppvisningsmatcher och vi vann turneringen i Riga. Stefan släppte inte in några mål på tre matcher så han var i god form och laget spelade allt bättre. Så de var alla på gott humör inför att börja de riktiga matcherna, säger Jorma.

Trots att vännen Stefan Liv och hela laget är borta kommer Jorma Valtonen stanna kvar i Ryssland tillsvidare.

En stad i chock

Men träningarna med andralaget var i går inställda.

– Kanske i morgon bitti (läs i dag) ska vi se om grabbarna är redo att gå ut på isen så vi kan hålla i deras form. Deras två första matcher är inställda på grund av olyckan. Jag sitter hemma och väntar på nyheter från klubbpersonalen.

Hur hanterar klubben det här? Det måste vara en fruktansvärd situation, har ni psykologer eller sådant?

– Nej, det vet jag inte, jag har inte träffat någon. Vi var ett par timmar på stan för att träffa alla anhöriga, och de oroliga som samlats utanför sjukhuset.

– Hela staden är i chock. Människor lägger blommor vid rinken.

Kan du berätta mer om den sista dagen?

– Det var en normal dag, vi har en stor konferens här så vår arena är upptagen, vi tränade i vår träningsrink. Och laget möttes där på morgonen och hade sina normala rutiner. Efter träningen, så gick hela laget till basen som de brukar för att äta lunch. Sen gick de till bussen och åkte till flygplatsen.

’Önskade lycka till’

Minns du de sista orden han sa till dig, Stefan, innan han åkte?

– Jag skulle ju inte åka, så vi sa hej då vid bussen. Stefan lovade att han skulle ringa efter matchen. Jag önskade honom lycka till.