65 sekunder - från elitserien
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-04-10
Södertäljes backveteran: Just nu känns det bara tomt
LEKSAND
65 sekunder från elitserien.
Så nära, men ändå så långt ifrån.
- Nu känns det bara tomt, säger Södertäljes backveteran Stefan Jonsson.
Södertälje ledde med 3-1 när åtta minuter återstod.
Sedan hade SSK 3-2 när bara 65 sekunder var kvar av sista perioden i Leksands ishall.
Vinst och laget hade firat elitserien 2001/02 till sent i morse.
Men när laget lunkade in på hotell Moskogen 22.30 i går kväll var samtliga tysta, mycket tysta. Champagnen fanns kvar på bussen och ingen såg alltför glad ut.
- Det känns surt och luften gick ur oss, säger backveteranen Stefan Jonsson.
Stefan gjorde allt rätt på isen
Han kännetecknade mycket bra hela Södertälje i går kväll.
Han slet, täckte skott och offrade sig till den grad att han skadade sig i andra perioden.
- Äh, bara en lårkaka och jag vet faktiskt inte vad som hände. Men det är bara att köra på. Jag är med i morgon igen, säger Jonsson om skadan.
Din tyngsta förlust?
- Nja, man har ju varit med om en del och i morgon känns nog allt bättre.
Hoppet om elitserien finns ju i allra högsta grad kvar, säger Stefan Jonsson.
Matchen gick för övrigt Södertäljes väg, mycket länge i alla fall.
Inte roligt - men så effektivt
Laget kunde näst intill hela matchen bara bevaka sin ledning. Mycket sarg ut och icingpuckarna var otaliga till antalet.
Kanske inte så roligt, men fruktansvärt effektivt.
- Vi backade nog hem lite för mycket. Leksand fick komma upp lite lätt, säger Rolf Wanhainen som återigen visade att han är kvalseriens bäste målvakt.
Målvakten håller ju elitserieklass
Rolf Wanhainen gjorde några riktigt bra räddningar i går och utan honom hade nog klassiska Södertälje inte varit aktuellt för elitserien i dag.
En poäng till bör räcka Kommer ni att klara det?
- Ja, det ska vi göra. Förhoppningsvis redan i morgon.
Då väntar Björklöven på bortaplan för målisen Rolf Wanhainen, Stefan Jonsson och de andra kämparna i SSK.
Seger - då blir det en riktig segerfest i Umeå.
Tomas Ros