Profilernas babyboom: ”Ett litet mirakelbarn”
André Eklundh och Rikard N Skoglund fick barn med tre dagars mellanrum: ”Upplevelsen är svårslagen”
Publicerad 2023-04-25
Kuskprofilerna André Eklundh och Rikard N Skoglund har med tre dagars mellanrum blivit föräldrar.
Ett nytt kapitel väntar nu för de båda förstagångspapporna.
– Det är någon värme som sprider sig i kroppen som man aldrig har känt innan, säger André.
– Det är väl det som är meningen med livet? undrar Rikard.
Det råder babyboom i trav-Sverige. På kort tid har både André Eklundh och Rikard N Skoglund fått besök av storken.
Givetvis ville vi vara snabba med att gratulera de lyckliga travproffsen och deras sambor. Det var ju trots allt de senare som gjorde det mesta av jobbet för att barnen skulle få se dagens ljus för första gången.
– Charlie kom den 13 april och var tre veckor tidig. Han var inte så stor men vägde 2 808 stadiga gram. Förlossningen var lång så in i helvete och det tog tre dagar innan han var ute. Det var ingen lek och några kämpiga dygn för mig, minst sagt, berättar Andrés sambo och bättre hälft Jessica Hultman.
”Största ögonblicket för oss båda”
Vi gissar att du fick mycket stöd av gubben din under förlossningen?
– Han var helt fantastisk och förmodligen den som var mest nervös, medan jag hade fullt upp. Det var en helt ny grej för oss båda men vi var ett bra team.
Minns ni era första tankar när ni fick se och hålla i det lilla undret?
– (skratt) Alltså, jag var så trött när det väl var klart. Det finns inga ord i världen för att beskriva en sådan mäktig känsla. Det var det största ögonblicket för oss båda, säger Jessica.
André fyller i:
– Jag var med varenda minut under förlossningen och stöttade, men det är inte så mycket man kan göra. Känslan att hålla i honom för första gången är obeskrivlig. Det är någon värme som sprider sig i kroppen som man aldrig har känt innan.
För den nyblivna mamman har det varit några omtumlande år för att nå regnbågens slut. Att lille Charlie ens kom till världen ser hon som inget mindre än ett under.
– Det har varit en lång och tuff väg. Vi har alltid velat ha barn men fick lite tråkiga besked för ett antal år sedan, vilket innebar att det inte alls var självklart att det skulle gå. Tack vare fantastisk hjälp från en klinik i Göteborg som heter Livio har vi nu ett litet mirakelbarn.
”Man får välja sina strider i livet”
Efter ett par operationer lyckades man frysa ner två embryon och det finns således ett sådant kvar ifall det lyckliga paret en vacker dag vill ge sonen ett syskon.
Nyheten om familjens babylycka kablades under lördagen ut i V75 Direkt. André verkade dock då inte vara helt säker på vilket namn sonen skulle få, men där satte tydligen Jessica ner foten och utnyttjade vetorätten.
– Jag har varit bestämd hela tiden, medan han har försökt få till ett namn som inte är tänkbart överhuvudtaget.
Och det var...?
– Stig.
Gissningsvis efter en viss travlegendar som vunnit sex Elitlopp under sin karriär, men vi gissar att det kanske inte är det trendigaste namnet på en pojke född under 2020-talet.
Hur tänkte du egentligen där, André?
– Jag tyckte att Stig är ett fint namn och så hette min morfar. Sedan har vi en nestor inom travet... Det hade varit ett lämpligt namn men tyvärr fick jag inte medhåll. Jag har ändå försökt under flera månader. Man får dock välja sina strider i livet.
”Till hundra procent pappas pojke”
Eklundh får helt enkelt finna sig i att vinna annat, som under lördagen då han skrällde på V75 med egentränade Ultra Violet.
– Det var en toppinsats. Inte många märrar klarar av att gå i tredjespår i ett varv och vara först.
Ser ni något av er själva i Charlie?
– Han är till hundra procent pappas pojke och en kopia av André till utseendet. Det blir absolut en väldigt snygg grabb, menar Jessica.
André däremot är en smula osäker ännu.
– Det kan jag väl inte säga men de som har sett honom säger att det finns många likheter.
Charlie kommer att växa upp omgiven av fyrbenta, och med två travtokiga föräldrar. Man anar att detta kan vara en liten toppkusk i vardande.
– Han får alla möjligheter till det med hästarna utanför fönstret, men det får han helt och hållet välja själv.
”Hopp och förtvivlan”
Vad ser ni egentligen mest fram emot under den här kommande resan som småbarnsföräldrar?
– I och med att vi har kämpat så mycket så kan man inte riktigt ta in detta, att han faktiskt finns och att allt har gått bra. När man är inne i en sådan där IVF-bubbla är det så djupa dalar, med hopp och förtvivlan. Vi njuter av varje dag som han är här och ser fram emot hela resan, avslutar Jessica.
– Det är att få uppfostra sin egen grabb. Jag vill vara en förälder som åker på fotbollsträningar och, förhoppningsvis, köper en shetlandsponny åt honom. Kanske fiska tillsammans. Lite åt det hållet.
Hur tror du detta kommer att påverka din egen framtid?
– Jag kommer definitivt att åka mindre på trav, vilket jag redan har gjort de senaste två åren. Egentiden ihop med familjen är något jag ser fram emot mycket, avslutar André.
”Vi tvingades avbryta graviditeten”
Tre dagar senare, närmare bestämt den 16 april klockan 19:26, kom ytterligare en travbebis till världen när Rikard N Skoglund och hans sambo Lina Bergström fick tillökning – bara ett knappt år efter att ha förlorat deras ofödda dotter.
– Det färgade hela fjolåret att vi tvingades avbryta den graviditeten den 16 maj. Under en ultraljudsundersökning kom det fram att fostret hade ett ryggmärgsbråck och inte mådde bra, berättar Rikard och fortsätter:
– Det här är något vi inte har varit öppna med tidigare. Jag är stolt över Lina som kunde gå vidare från det och försöka igen.
Förlossningen gick enligt plan och Solvallakusken kan titulera sig stolt fader till ett friskt regnbågsbarn. En son som vid födseln vägde in på 3 793 gram – nästan ett kilo tyngre än Charlie.
– Det är lite hårdare virke på oss norrlänningar, säger Rikard som även avslöjar namnet för allra första gången.
– Ni är de första som får veta det nu. Vi har inte bestämt oss helt men vi tror att det blir William. Jag har alltid velat ha ett namn med kunglig klang. Rikard är väl också ett sådant?
– Dessutom ska han få mitt släktnamn, Nils, från pappas sida. Det har hängt med för oss förstfödda under flera generationer som mellannamn.
Precis som när det gäller André Eklundhs nostalgi för travets storheter så var även Rikard intresserad av att ge sin grabb ett klassiskt namn från hästsportens Hall of Fame.
– Jag tyckte att han borde heta Sören (efter Sören Nordin). Jean-Michel (Bazire) hade också varit fränt.
”Har nu en helt ny människa”
Ser du något av dig själv i barnet?
– Han är som sin pappa och sover mycket i vagnen. Lina påstår att han är väldigt lik henne när hon var bebis.
– Man har läst mycket om idrottsstjärnor som vunnit Stanley Cup, Super Bowl eller Champions League och i intervjuer sagt att det största för dem varit att bli förälder. Nu kan jag förstå vad de menar, för upplevelsen är svårslagen. Man måste uppleva det för att förstå innebörden.
Så att bli Årets Kusk 2023 slår inte detta?
– Nej, det gör det inte och jag har gått och tänkt: ”Varför har man inte gjort detta tidigare?”
Bergström, som även hon vigt en stor del av sitt liv åt travsporten, återhämtar sig nu i hemmet och ser fram emot sitt nya livskapitel.
– Det kändes overkligt redan innan, att föreställa sig hur detta kommer att bli och att vi nu har en helt ny människa. Han kommer att få börja i stallet och har redan tre ponnytravare.
– Vi varit tillsammans under 14 års tid och hunnit göra så mycket. Detta är nästa steg och något vi tänkte igenom noga. Nu har vi en lite annan vardag och bättre möjligheter än tidigare.
Blir det många fler barn av bara farten framöver?
– Första tanken att det räcker bra med en, säger Lina med ett skratt.
”Man utvecklas som människa”
Skoglund har under många år varit en av landets hårdast arbetande kuskar, med otaliga varv runt jorden på väg till och från travbanorna.
När det gäller framtiden har han följande att säga:
– Det är fantastiskt att ha något att komma hem till. Man vill vara med på så mycket som möjligt på sonens resa. Det är väl det som är meningen med livet? Att föra generna vidare och se till att varje ny generation ska bli bättre än den föregående.
Resor på 60 mil enkel väg för att köra en häst till antalet lär vi nog få se mindre av för Skoglund nu när han har blivit pappa för allra första gången.
– Jag lär tänka annorlunda men med det sagt så kommer jag inte att sluta tävla, utan fortsätta vara en kusk som kör mycket lopp. Jag tror mig också bli en ännu bättre kusk nu eftersom man utvecklas som människa.
Lina, du blir väl tacksam om Rikard skär ner lite på loppkörningen?
– Ja, man får tacka Robert Karlsson för det, säger hon och åsyftar regeln om att en kusk sedan 1 mars i fjol inte får tävla på två banor samma dag om det är mer än 22 mil dem emellan.
– Nu har vi tid att träna häst tillsammans igen, vilket känns både roligt och inspirerande. En liten nystart för den lilla tränarrörelsen.
Delad glädje är dubbel glädje och faktum är att Rikard N Skoglund och Jessica Hultman känner varandra sedan många år tillbaka. De båda gick samtidigt på Wångens Travgymnasium.
Nu har de blivit förstagångsföräldrar med tre dagars mellanrum.
