Hedrade sin döda mor: ”Det här var nog ödet”

Emelie Persson i stor intervju om • V86-succén • Framtiden • Tragedin: ”Det är extremt ledsamt – sånt skär i hjärtat”

helskärm

Romme-amatören Emelie Persson och enprocentaren Aries satte proffsen på plats på V86.

Bara veckan innan miste mamman Starscape livet i samband med en fölning.

– Aries kunde inte hedrat sin mor på ett bättre sätt. Det här var nog ödet, säger Emelie till Trav365.

Roger Walmanns löfte Eireann var hela V86-omgångens största favorit under förra onsdagen, och många trodde nog på förhand att hon redan hade tre ben i mål.

En 25-årig Romme-amatör med rötterna i Stockholm hade dock bestämt sig för att göra livet surt för favoriten – och när Eireann felade i sista sväng lämnades vägen öppen för enprocentaren Aries att leda från start till mål.

– Vad jag tänkte när favoriten felade? Knappt någonting... man befann sig i ett chocktillstånd och jag satt nog helt tyst på stallbacken. Jag längtade bara efter att loppet skulle vara över. Det var helt overkligt att få vara med om en sådan här sak och jag har knappt kunnat ta in att det hänt. Man tror att det är en dröm som man snart ska vakna från, berättar hästens tränare Emelie Persson för Trav365 och fortsätter:

– Kim Eriksson och jag var otroligt glada efter loppet. Han ville tydligen köra i spets, medan jag själv tänkte att det kanske var bättre att spara speeden. Kim valde dock rätt och Aries var väldigt duktig.

”Jag har alltid stora drömmar”

Hur har reaktionerna varit?

– De har varit positiva. Jag har fått många gratulationer och det är lätt att svara i telefonen. Det här är min största seger i karriären, helt klart.

Treåriga löftet Aries tävlar ännu med skor runt om och vanlig vagn. Det tycks finnas en del extraväxlar att plocka fram på sikt...

– Det finns lite att fila på där och nästa gång kanske vi kan börja lätta henne lite. Jag har alltid stora drömmar med mina hästar. Det är lite det som är charmen och anledningen till att jag fastnade för travsporten. Här spelar det ingen roll om man är en liten amatör, det går att lyckas ändå.

Aries är ett ”hemmabygge” som Emelie Persson både tränar, äger och har fött upp tillsammans med sin mor.

Har du hunnit grubbla över vad du ska göra med vinstpengarna?

– Nja, det vänder ju snabbt i livet så jag ska nog försöka spara dem.

Sagan om hästen tog sin början 2014 då familjen inhandlade märren Starscape. Någon större succé blev denna inte på tävlingsbanan och fick istället testa lyckan i avelsboxen. Det andra fölet blev så Aries, efter Elitloppsvinnaren From Above.

”Sånt skär i hjärtat”

Det var dock blandade känslor under onsdagen då tränaren i en intervju med facktidningen Travronden avslöjade att Starscape i samband med en fölning gick bort för en vecka sedan. Sorgen efter att ha förlorat en familjemedlem gör sig i högsta grad påmind en dag som denna.

– Det började egentligen för två år sedan då hennes föl kom ut med huvudet först och fastnade. Hon togs till ett djursjukhus och sövdes ner. Tyvärr så överlevde inte fölet men vi kunde rädda Starscape. Efter det fick hon vila ett år innan vi betäckte henne på nytt. Då tänkte man: ”Något sådant här kan väl inte hända igen?”

Tyvärr skulle historien upprepa sig – och denna gång slutade det inte lika väl för Aries mor.

– Förra onsdagen hände precis samma sak. Fölet kom ut med huvudet först. Veterinären kom ut men det fanns inte så mycket att göra. Vi ville inte att Starscape skulle få genomlida det igen då det var så pass traumatiskt den första gången. Allt var extremt tragiskt, hästarna bli ju som ens egna barn. Det tog extremt hårt på mig.

Ångrar ni rentav att ni betäckte henne en andra gång?

– Man tänker om man hade kunnat göra något annorlunda och om det var dumt att betäcka om henne? Det kommer mycket tankar.

Sedan en vecka tillbaka står nu en box tom där Starscape hade sitt hem tidigare. En som är extra nere efter förra veckans tragedi är unghäststjärnan Tro Lo Lo, som nu förlorat sin själsfrände.

– De gick alltid tillsammans och var bästa kompisar. Det är extremt ledsamt att se Tro Lo Lo gnägga efter henne och sånt skär i hjärtat.

Hade Aries kunnat hedra sin mor på ett bättre sätt än vad hon gjorde på Solvalla i går?

– Nej, det tror jag inte. Det kändes som om det här var ödet, att hon skulle vinna efter att något så hemskt inträffat.

Pluggar systemvetenskap vid sidan

Emelie red mycket ponnygalopp som ung och började med travet lite av en slump i samband med att familjen tog sitt pick och pack och flyttade till Dalarna för 15 år sedan. Ett beslut ingen ångrar en dag som denna.

– Grannen hade en travhäst som jag började rida, och sedan blev delägare i. Då togs beslutet att strunta i ridhästarna. Det var helt enkelt otroligt häftigt att köra i sulky och man fastnade snabbt.

Mamma Åsa har alltid funnits med på ett hörn och är delaktig både i uppfödningen och ägarskapet av hästarna. Hon och Emelie är som ler och långhalm även privat.

– Vi har ett ganska inarbetat koncept, jag och mamma, när det gäller foder och träning. Jag masserar hästarna mycket och använder akupunktur. Vi gör allt ihop. Hon kör bilen, jag kör hästen. Det blir dessutom bara prat om trav här hemma.

Hon har för närvarande tre hästar på sin träningslista och har tidigare arbetat som lärling hos bland annat Jörgen Westholm och Nicklas Westerholm.

Emelie kombinerar kärleken till djuren med en passion för datorer. För dagen studerar hon systemvetenskap och om två år hoppas Emelie ha tagit sin universitetsexamen. Om hon däremot kommer att satsa helhjärtat på en framtid som datanörd eller inte låter vi vara osagt.

– Jag ville plugga något där det är enkelt att få jobb i framtiden. Det finns mycket utvecklingsmöjligheter i branschen då allt blir mer och mer digitaliserat. Studierna var plan B men drömmen är att jobba med hästarna på heltid.

Är det lika kul att sitta vid skolbänken som i sulkyn?

– Nej, gud nej! Man längtar varje dag på att skolan ska ta slut så att man kan gå ut i stallet.

”Det var helt galet”

Persson har med små medel plockat fram flertalet högklassiga hästar genom åren. Sagan började med Tro Lo Lo, även om den karriären sedan länge är över. Hon lever numera det goda pensionärslivet hemma på gården.

– Mitt bästa minne är när vi kvalade in till Stochampionatet 2016. Det var helt galet. Den publiken alltså, och så var det fint väder.

Många minns säkert även Emelies speedkula Wingmaster, som bland annat skrällvann på V75 sommaren 2020.

– Den vinsten minns man som om det vore i går. Vi åkte dit mest för att det var på hemmaplan och hade varit nöjda om han slutat trea, fyra. Det var otroligt häftigt.

– Han var enormt betydelsefull för oss och kämpade som sjutton i loppen. Wingmaster hade lite svårt med gången och travade inte alltid, så vi tänkte i början att han på sin höjd skulle bli medelbra. Nu fick lilla han istället tävla mot Attraversiamo och Campo Bahia... det var väldigt stort.

Faktum är att Wingmaster kom till världen samma dag som Emelie tog studenten.

– Jag minns att han låg här i en hög med en blåtira på ögat. Studenten och en fölunge. Det blev mycket den dagen och man struntade i champagnen då, ha ha.

Lever det goda pensionärslivet

Efter den där magiska augustidagen har dock framgångarna uteblivit och beslutet togs att sälja hästen till kusinen Ulrika Tingelöf. Där ska han, enligt Persson, trivas alldeles utmärkt med livet.

– Han blev ganska stressad på slutet och vi hade ingen hagkompis som han passade ihop med. Wingmaster är väl kanske inte riktigt en pensionär för dagen men rids mycket och går i en flock med andra hästar. Han har det superbra och det känns jätterätt, även om man saknar honom i samband med att man ser hans vinnarpokaler. Jag kan dock hälsa på när jag vill.

Slutligen, var ser du dig själv om säg tio år?

– Jag hoppas att jag fortfarande håller på med trav och har ytterligare några fina hästar. Kanske något föl efter Aries? Travet är det bästa som finns, avslutar Emelie.