Lämnar in licensen: ”Värken är hemsk”

Erik Pettersson

Travkusken Elin Gustavsson, 37, landade på huvudet efter att ha kastats ur sin sulky i en otäck travolycka för snart ett år sedan.

Nu har hon lämnat in sin licens på grund av smärtorna efter smällen.

– Värken går inte att beskriva, den är hemsk, säger hon till Trav365.

Det var i ett lopp på Sundsvallsbanan Bergsåker som den svåra smällen var framme i mars förra året.

En häst, mitt i fältet, gick omkull och ekipagen där bakom hade ingen chans att väja.

Hästen Dagg med Daniel Ulander, Julia Hills med Elin Gustavsson samt May Lear med Magnus Kårvall drogs alla med i fallet.

Kuskarna slungades ur sina sulkys och voltade på den vinterkalla bankroppen.

Alla hästar och kuskar klarade sig utan allvarligare skador.

– Jag landade på huvudet, sa Elin Gustavsson till Trav365 efter olyckan och berättade om hennes svåra smärtor i nacken.

Än i dag lider hon av svåra smärtor efter den otäcka olyckan.

”Rejält bakslag”

Så pass att hon nu ger upp travet. I december lämnade hon in sin proffslicens.

– Jag klarar inte av det, jag är för skadad, jag har för ont. Det var en period i somras där jag körde ett fåtal lopp, jag kände mig mycket bättre då, men sen fick jag ett ganska rejält bakslag. Det är meningslöst att ha licens, jag kan varken träna häst, och att åka och köra en häst där, och en häst där, det är inget som är aktuellt.

”Svårt att behandla whiplash”

Det är fortfarande nacksmärtorna som är värst. Men även Elins knän fick sig en rejäl törn i det våldsamma fallet.

– De har konstaterat att jag har en whiplash-skada, det är ganska utdraget, allting i nacken, det är som en stor stukning, men inget som är skadat i övrigt.

– Jag går på rehab, både sjukgymnast och annan läkare. Jag slog knäna rätt rejält också, så jag får behandling för dem också. Jag har börjat med en ny behandling där jag får kortison i rumpmuskeln, det hjälper jättebra för knäna, men jag hoppades att det skulle hjälpa bättre för nacken också, men det har det inte gjort tyvärr. Det är svårt att behandla en whiplash.

”Glad att man inte bröt nacken”

Vägen tillbaka till fullt återställd kommer vara lång, enligt Elins läkare.

– Det är bara att försöka leva och ta lite i taget, min läkare säger att det kommer ta tid. Jag tappade travet helt i och med det här. Kör jag lopp så får jag värk efteråt, det är inte värt det, inte just nu i alla fall. Nu jobbar jag på Hööks (hästsportsbutik) och jobbar väl egentligen mer än vad jag borde göra, men det är för att jag är en sån människa. Men sen så har jag varit en del hos Svante Båth på kördagarna, jag är med och kör där, för att det är så himla kul, och för att tjäna lite pengar. I somras gick det bra att vara med och köra, men nu har jag haft mycket problem så jag har inte kunnat vara där så mycket. Jag blir straffad om jag är där, på nätterna och kvällarna. Men det var bra för psyket att vara där, det är nyttigt, det är lätt att bli lite småknäckt av det här.

Ja, hur är det att leva med den här smärtan?

– Det hjälper nästan ingenting att äta smärtlindrande, inte för den här smärtan i nacken. Det går inte att beskriva den känslan, värken är hemsk. För att kunna få sova så måste man i princip hiva i sig sömntabletter, men så kan man ju inte hålla på. Så det gäller att stärka upp musklerna runt om, så man kan vara mer förberedd på smärtan.

– Samtidigt ska man vara glad att man inte bröt nacken i den där smällen, jag är ändå glad på så sätt, man får försöka se det positivt.

Sugen på annat travjobb

Hur mycket saknar du travet?

– Jag saknar det ganska mycket. Det går säkert över med tiden, men jag har svårt att släppa det. Man levde ju i den där bubblan, och i och med att jag lever med Ulf Ohlsson (Sveriges vinstrikaste kusk) som kör överallt så är man ju kvar i det där. Jag skulle gärna vilja jobba med travet egentligen, för jag har mycket kunskap om det. Det är svårt att veta med vad bara.

Elin var sugen på att börja jobba i måldomartornet på travbanor, men i och med att sambon Ulf Ohlsson kör så mycket så skapar det problem.

– Det blir krångligt på grund av det. Jag var med uppe i tornet i somras och fick sitta med, det är kul och det känns som de behöver ha folk där som varit aktiva och kört lopp, det är nyttigt tror jag.

För dagen är hon nöjd med deltidsjobbet i hästbutiken.

– Det är svårt att hoppas på något annat också, när man inte vet hur själva den här skadan kommer att hålla på.