”Blev nästan lite för bra”

Micke Nybrink

Micke Nybrink om helgen

ESKILSTUNA. Det var dagen när våren kom till travbanan.

Och det vad dagen då Torvald Palema blixtrade förbi igen.

Men det var också dagen då fix­stjärnorna smög ut bakvägen.

Att möta våren på en travbana är alldeles underbart. Fråga vem som helst av de drygt 6?800 personer som var på plats i Eskilstuna i går. Som vi njöt. Vi slickade i oss allt.

Aldrig har jag sett så mycket folk på en stallbacke. I området kring nationalklenoderna Järvsöfaks och Commander Crowes boxar var det ett enda myller. Där stod Petri Puro och log och svarade på alla dumma frågor från mig och andra vetgiriga. ”Jo, formen är kanske mellan åtta och nio på en skala till tio … Jo, han har tempo i kroppen.” Där stod Magnus Frunck, delägare i Järvsöfaks, och svor över att jag hade spikat deras häst. Han gjorde det med ett skratt, med glimten i ögat. ”Nu går det aldrig, Nybrink, inte när du tror på honom. Skit också, ha ha.”

Barfotaoffer

Sorry, Frunck, du fick rätt. Järvsöfaks åkte på en av sina sällsynta förluster. Om det berodde på att Eskilstuna verkar vara otursbanan nummer ett för honom (sex starter, tre förluster) eller att han blev hovöm utan skor vet jag inte. Men efter att ha tittat om på loppet några gånger är jag inne på att han är ett barfotaoffer. Han såg heller inte särskilt trött ut när galoppen kom och hade troligen slutat tvåa i rätt gångart.

Commandern vinterrufsig

I Olympiatravets tredje delfinal var spelarna inne på att Commander Crowe skulle vinna, trots att han vilat och trots att han hade varit sjuk. Så blev det inte alls. Faktum var att storstjärnan från Halmstad såg ganska vinterrufsig ut redan i värmningen. Stig H Johansson, expert i TV4, påtalade också det, att det här inte var något gott tecken.

Stig Henry har ett grymt hästöga.

Ett sånt som jag skulle vilja ha – då skulle jag vara oslagbar. Eller hur? När Commander Crowe föll raklång från dödens tänkte nog många samma sak: Stig H hade rätt, hästen var inte alls i form.

Själv har jag (tyvärr) inte alls samma mikroskopiska blick. Men jag var ändå tidigt inne på Johanssons linje; att formen var tveksam och att det därför var Torvald Palema som gällde.

Så jag klev in som en man på toton till fetodds.

Perfekt kört av Svanstedt

Här gjorde Åke Svanstedt en perfekt bedömning när han vågade chansa i rygg på innerspårets Copper Beech i starten och sedan lyckades hitta andra ytter, klistrad i rygg på Commander Crowe.

Frågan är om Svanstedts ens i sin vildaste fantasi hade vågat hoppas på det loppscenariot?

Det blev nästan lite för bra. Torvald tassade med hela vägen och avgjorde i stort sett med en gäspning.

Om det varit en sällskapsrunda i golf hade vi kunnat ge Torvald segern (putten) 400 kvar för att spara tid. Den var liksom klar, på max en decimeter, en så kallad tap in.

Bakom Torvald avslutade Dig for Dollars med sitt livs spurt som tvåa. Barfota runt om för andra gången i sitt liv. Barfota är ­livet – i alla fall när det vår. I alla fall för alla ­utom Järvsöfaks.