Dumskallar är vi hela bunten

Micke Nybrink

Micke Nybrink om stjärnans årsdebut

Maharajah föll tungt.

Och tro mig – han är bara en i raden.

Vissa gånger är det nästan givet att det händer.

Som spelare går det att skydda sig.

Många var vi, alla vi dumskallar som hade gått ”all in” på Maharajah i lördags. Hästen som sopat banan med motståndet under 2009, som hade visat sig oslagbar oavsett position, han kunde ­förstås inte förlora. Att spika var givet. Det var löjligt att spekulera i förlust. Men det var, tyvärr, dumskallarnas sammansvärjning.

Istället borde vi ha förväntat oss förlust. Hade vi ­bara tänkt med hjärnan istället för med röven så. För det stod ju nästan i programmet.

För det första: Maharajah brukar ­förlora i sina årsdebuter. Han gjorde det både som treåring och som fyraåring. Förra året gick han rakt ut i kvalet till Kungapokalen, spelades ner i bottenodds men var chanslös att utmana Reven d’Amour.

För det andra: Tro aldrig att ett snabbt träningspass kan jämföras med tävling. 1.13,5/1?600 meter ute i tredjespår med Stefan Hultman bakom sig låter i och för sig som något oerhört bra – men i Maharajahs fall säger det inget om hans form. Han kan alltid det, om man så väcker honom mitt natten efter tio julbord på raken, snör på honom pjäxor och skriker spring. Alla kanoner som årsdebuterar kan förresten träna så fort, förutsatt att kusken gasar lite. Vi ska alltså inte låta oss imponeras, låt alla andra gå i fällan.

Kan inte räkna med läggmatch

För det tredje: Maharajah gick rakt ut i hetluften. Han fick inte börja med att sänka ­några lönnfeta ringvrak utan det var ­Champions League direkt; det var årgångs­eliten han ställdes mot. När man möter Spring Erom, Noras Bean och Lavec Kronos kan man inte räkna med läggmatch och att de lallar runt och är nöjda med andrapriset. Det var givet att Maharajah skulle synas, det stod dödens i programmet.

Ja, jag är efterklok. Men man ska alltid lära sig av sina misstag. Den här årstiden vimlar det av comebackande topphästar som tränar grönjävligt bra och som ”inte kan förlora”.

De lever alltså farligt när motståndet är tufft och de inte kan leva på sitt goda rykte. Om motståndet däremot är tunt och all ­badkarskörning pekar mot tidig ledning är det bara att spika.

Till sist – ett mejl från Bertil Järvklo i ­Bromma: ”Tack för pengarna !!  Köpte AB Lördag, tittade som alltid på dina tips; ­Gjorde som alltid ett system med ditt avslag som spik, utgick oxå ifrån att brakfavoriten INTE skulle vinna; Tack Tack”.

Grattis Bertil! Om du tror att du är fyndig kan jag berätta att du är nummer 23?712 som kör det här snacket. Det är den överlägset mest vanliga kommentaren jag får. Det är beklämmande och deprimerande att svenska folket inte kan vara åtminstone lite originella. Bättre kan ni.