Kravet på förbundet: ”Utred olyckorna!”
Proffstränaren vill se seriös utredning: ”Inte prata om problemet”
Uppdaterad 19.29 | Publicerad 11.11
Proffstränaren Jörgen Westholm söker svar och fakta.
Efter åratal av olyckor undrar han vad som hänt med kallblodsrasen.
– Är det olyckliga omständigheter, eller har rasen förändrats?, undrar han samtidigt som han efterfrågar en grundlig utredning från ST.
52-årige travtränaren Jörgen Westholm har genom åren skördat mängder av stora framgångar med kallblod.
Men han har över lång tid också noterat att något hänt med rasen, att de skulle vara överrepresenterade i olyckor.
Frågan har under den senaste tiden aktualiserats, dels för att fler allvarliga olyckor skett så som när kusken Peter Eriksson sparkades på Rättvikstravet i somras och miste synen.
Men också då en av landets främsta tränare och kuskar, Johan Untersteiner, valt att inte köra just kallblod.
– Jag känner mig inte trygg med det, sa han i en intervju tidigare i veckan med facktidningen Travronden.
LÄS MER: Kusken miste synen i olyckan
”Vi måste prata och hjälpas åt”
Enligt Westholm är det av stor vikt att klarhet bringas, i synnerhet för att kunna undvika olyckor i framtiden.
– Olyckan kan alltid hända, det är djur, men vi måste prata och hjälpas åt - om det är något som här hänt, så vi kan hjälpas åt och få ordning på det. Genetiskt är det ett par blodslinjer som är överrepresenterade där. Dom har förändrats ganska mycket på en ganska kort tidsperiod. Lite lurigt måste jag säga. Dom var inte så här när jag började, för 30 år sedan, sa han i podden ”Travunionen”.
Kallblod kraftigt överrepresenterade
Westholm har genom egna studier och iaktagelser märkt av förändringen och söker nu både svar och en seriös analys från Svensk Travsports håll.
Från förbundet menar de att någon statistik på om kallbloden orsakar fler olyckor i dag än för 20-30 år sedan inte finns, något som Westholm finner ytterst underligt.
För Trav365 utvecklar han sitt resonemang.
– Jag har sett en utredning som ST har gjort. I den utredningen så visade det sig att det var 30 procent av olyckorna med kallblod inblandade och det är bara tio procent av loppen som är kallblodslopp. Bara den procenthöjningen är något man måste ta del ut av.
– Framför allt tycker jag det är konstigt då jag själv varit på möte i Hästsportens hus, fortsätter han. Jag tycker det är viktigt att ha en arbetsgrupp som jobbar med det här och utreder olyckorna. De får fundera på vad som kan ha blivit annorlunda.
Varför tror att kunskapen i frågan är begränsad?
– Jag har upplevt att man inte vill prata om problemet. Enda chansen att komma till rätta är att sätta sig ner och titta om något förändrats eller om det är specifik otur. Är det olyckliga omständigheter, eller har rasen förändrats? Det är det som är viktigt för mig.
– Har man ett problem så ju fler som kan diskutera, desto bättre. Jag gillar rasen och har haft fantastiska framgångar med kallblod, men har reflekterat över att något inte stämmer.
Hur anser du att förbundet bör gå vidare?
– Jag tycker att en grupp med kuskar och tränare som jobbar mycket med kallblod tillsätts och gör en plan efter det, det känns som den bästa lösningen.
LÄS MER: Stjärnan vägra köra kallblod
ST svarar: ”Frågan har varit uppe”
Karin Svensson är anläggningsansvarig på ST.
Enligt henne är frågan viktig och prioriterad.
– Självklart tar vi allvarligt på olyckor i samband med tävlingar. Vi har också börjat att följa upp varje olycka eller tillbud mer noggrant för att få mer detaljer dokumenterade och rapporterade via måldomarna. Vi diskuterar också olika åtgärder och rutiner vid dessa händelser och frågan har varit uppe både på möten med travtränarna och på måldomarkonferens. Några konkreta beslut finns dock inte, säger hon till Trav365.
”Finns ganska lite data”
Har ST skapat en utredning i frågan? Har exempelvis enkäter skickats ut till de som omger sig med mycket kallblod? Eller arbetar ni på något annat sätt med detta?
– Vi har tittat på olyckor och tillbud i lopp generellt och försökt hitta mönster eller orsakssamband utifrån den data som finns. Som tur är sker detta inte så ofta men det gör också att det finns ganska lite data att dra slutsatser utifrån. Det finns också många olika anledningar till att en olycka sker och det är inte alltid det går att härleda till hästen eller hästens ras. Vi behöver helt enkelt följa den här frågan närmare och skaffa mer information om varje unik händelse.
Tar ST verkligen frågan på allvar?
– Ja, självklart tar vi allvarligt på olyckor i samband med tävlingar. Vi har också börjat att följa upp varje olycka eller tillbud mer noggrant för att få mer detaljer dokumenterade och rapporterade via måldomarna. Vi diskuterar också olika åtgärder och rutiner vid dessa händelser och frågan har varit uppe både på möten med travtränarna och på måldomarkonferens. Några konkreta beslut finns dock inte.
”Finns ingen statistik”
Huruvida det är fler olyckor och hur det förändrats över tid är något som ännu är okänt enligt förbundet.
Likaså vilka faktorer som skulle kunna ligga bakom en eventuell förändring.
Avsaknaden av data gör det svårt för förbundet att presentera några fakta.
– Som sagt har vi ingen statistik på att så skulle vara fallet och det är svårt att titta tillbaka så långt och få en helhetsbild av omständigheterna kring de olika fallen.
Hur viktigt är det att hitta svaren för att undvika olyckor i framtiden?
– Absolut. Och vi blir bättre och bättre på att samla in mer information och rapportera in det just för att vi ska kunna följa det och sätta in korrekta åtgärder.
Kan det vara så att man avlat fel eller pressat hästarna för tidigt?
– Det är lite samma här, det finns ingen forskning som pekar åt det ena eller andra hållet. Att en häst är oregerlig kan bero på många olika saker. Avel och träning är endast två av potentiella orsaker som vi inte vet hur stor påverkan det har.
”Inget tabu kring detta”
Jörgen Westholm, som studerat detta noga, anser att det finns ett tabu i frågan. Hur ser ni på det?
– Vi upplever inget tabu kring detta. Vi försöker konstant bli bättre och följa upp mer för att ha en säkrare sport och en god hästvälfärd. Vår utgångspunkt är alltid att det endast är hästar som är i tävlingsmässigt skick som ska delta i loppen. Och om hästen av någon anledning är oregerlig så är den heller inte i tävlingsmässigt skick.
Karin Svensson på ST förtydligar under torsdagskvällen hur de resonerat vad gäller den utredning som Westholm pekat på.
– Där var det en överrepresentation av kallblod givet antal starter de gör. Men att dra några större slutsatser kring ett så begränsat material är vanskligt. Hästens ras är bara en parameter som vi heller inte kan säga hur viktig den är i sammanhanget, förklarar hon och avslutar:
– Utrustningsdetaljer, startmetod, väder, kusk och ett flertal till andra parametrar kan vara lika eller mer bidragande orsaker till att en olycka eller tillbud sker. Därför är det viktigt att vi fortsätter att följa och registrera alla detaljer när olyckor sker så att vi kan se vilka eventuella åtgärder vi skulle behöva göra för att skapa en säkrare sport.