Vissa spelexperter tror tydligen att de är bättre
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-20
Micke Nybrink om Malla, Olympiatravet och 67.miljonersvinnaren
Jag vill fundera kring tre saker:
Vann Copper Beech via open stretch?
Vissa spelexperter tror tydligen att de är bättre …
Och hur går det för 67-miljonersmannen?
Det hände mycket i helgen. Jag lämnade ändå Åby i lördags med en känsla av att ha blivit blåst. Nej, inte på pengar – så länge har jag varit med. Gnäller aldrig efteråt, allt jag stoppar in räknas som förlorat tills plötsligt motsatsen bevisas.
Jag menar Olympiatravet. Loppet som vi haussat som årets race hittills. Nu skulle vi få veta vem som var bäst av Torvald, Triton, Beanie och Nu Pagadi.
Möjligen kunde någon fransos sticka upp, även om det förmodligen bara var Anders Lindqvist som trodde på det.
Torvald och Triton avslöjade
Loppet blev ganska mycket pannkaka. Nu Pagadi hoppade bort sig men blev i alla fall inte avslöjad. Det blev både Torvald Palema, som bjöds på en drömresa av Svanstedt, och Triton Sund, som mest bara hängde med. Båda visar dålig form. Båda får åka hem och träna. Torvald har kanske också bara en speed?
Beanie M.M. var förstås bra. Han gick trots allt 1.11,6 i spets i stormen och åkte dit i sista steget. Problemet var att han fick stryk av Copper Beech, en startsnabb sprinter som vi hade sorterat in i blåbärs-/kanonmatsfacket den här gången. Fel av oss, Lugauers häst visade underbar form och härligt klipp i steget. Vilken flygmaskin!
Ni inser väl ändå att Copper Beech vann tack vare open stretch? Om inte de extra spåren existerat hade Jansson bakom Beanie M.M aldrig gasat undan 400 kvar. Han körde enbart mot Torvald i rygg, försökte dra speeden ur honom, lyckades, men så dök i stället Cooper Beech upp från tredje inner. Hårda bud.
”Sex mille är alltid sex mille”
Pratade med 67-miljonersmannen efter travet i lördags. Han skrattade lite när han berättade om sin V75:a. ”Jag sprack i sista, hade spikat Persos Seaman och spelat enbart V7. Det blev noll kronor i stället för sex miljoner.” De hade du verkligen behövt, sa jag med en viss sarkasm. ”Sex mille är alltid sex mille”, sa han utan att låta knäckt. Trösten var ändå att han satte V4 som gav 227 000. På frågan om Copper Beech var svaret att ”Den hade jag på fem hästar, trodde inget på honom men det var ju ändå open stretch och garanterad drömresa.”
Så tänker en kille med koll och känsla för liret. ”Procenten Helge …”
Till sist: I slutet av veckan hamnade jag i en diskussion med en man som sa att han var bättre än jag. Snacket spårade ur lite. Vad jag tycker? Egentligen inget alls. Men – det är först när man inser att trav är svårt, att alla är vi misslyckade spelexperter och att ingen av oss är solklart bättre än alla andra, som man förtjänar respekt. Ödmjukhet och insikt om sin egen begränsning är nummer ett i den här branschen