”En avlägsen dröm när man kände sig oduglig”

Ulf Stenströmer i intervju om vägen till den 1 000:e tränarsegern, reaktionerna, framtiden och V75-chansen: ”Det är ingen katastrof”

helskärm

Ulf Stenströmer är sedan i onsdags den senaste medlemmen i travets ”tusenklubb”.

Det har varit en 18-årig lång väntan och vägen dit har kantats av blod, svett och glädjetårar.

– Detta var en avlägsen dröm när man kände sig oduglig, säger Ulf till Trav365.

Ulf Stenströmer tog sin allra första tränarseger sommaren 2003. Drygt 18 år senare var det så dags att bli det senaste tillskottet i ”tusenklubben”. Seger 1 000 kom nämligen i samband med V86-tävlingarna i onsdags.

Vilka känslor bubblade inombords när Bold Knick gick i mål som vinnare?

– Det var bara glädjande liksom. Först när Matteus kom fram och grattade förstod jag. Detta kunde jag inte ens drömma om en gång i tiden när man kände sig oduglig och inte trodde att någon ville ha häst hos mig, berättar Ulf för Trav365.

”Uffe”, som han ofta kallas, ville till varje pris inte vara en misslyckad tränare utan mycket hellre en riktigt bra försteman i något stall. I takt med att framgångarna kom ökade dock även självförtroendet.

– Jag kanske inte var sämst trots allt? Man har sett så många duktiga tränare jobba stenhårt under årens lopp men utan att lyckas. Det är svårt att greppa att jag har tränat fram tusen vinnare... Om jag får chansen så kan jag nog inte ens nämna hundra av dessa.

Förväntar sig champagne och middag

Hur har reaktionerna från trav-Sverige varit efter din milstolpe?

– Jättebra! Jag har fått sms både från kollegor och kompisar. Många skämtsamma sådana i stil med: ”Har de verkligen räknat rätt?” Hans-Owe Sundberg, som jag har stor respekt för, skrev ett fint meddelande. Det värmde väldigt mycket.

Fick du något pris eller liknande för din prestation?

– Nej, det har jag inte fått ännu men Lars Ågren, sportchef på Axevalla, kommer nog att skicka en minnestavla eller liknande. Kanske ordnar de även på en Thailands-resa, ha ha. Ägaren till Bold Knick bjöd oss på tårta. Jag är dock dålig på tårta...

Uffe ropar på någon ur personalen.

– Var den god? Jag fick en tumme upp. På onsdag reser jag till Gran Canaria för att fira semester. Då räknar jag med att min vän Magnus Jakobsson bjuder på champagne och en finare middag. Han har väl sagt att han ska göra det motsatta men nu står det ändå på pränt. Jag måste bara se till att inte dra en hälsena när jag lirar padel i kväll, säger Stenströmer med ett skratt.

Jag gissar att det har blivit en hel del blod, svett och tårar under de drygt 18 år som du kämpat för att nå hit?

– Ja, absolut. Mycket blod och svett i samband med att jag skott hästar genom åren. Mycket glädjetårar har det också blivit på banan.

Tre segrar sticker ut

Om du skulle utse tre segrar av dessa 1.000 som betytt extra mycket för dig vilka skulle det vara och varför?

– Kanske gör jag det enkelt för mig genom att välja de tre största? Nummer ett blir när Noras Bean och Stefan Söderkvist vann Gran Premio Continentale i Bologna 2009. Då slog vi bland annat Lisa America på nytt världsrekord och det var också första gången jag tävlade utomlands.

– Två är när samma häst vann Prix de France 2014 för Björn Goop. Stefan var på semester i Thailand. Det var säkert kul men ändå inte som att vinna på Vincennes.

Och tredje höjdpunkten...?

– När Handsome Brad vann Olympiatravet efter att Propulsion fråntagits segern.

Vilka minnen väcks när du blickar tillbaka på din långa karriär inom travet?

– Det är många smågrejer. Jag minns framför allt ett lärlingslopp i Halmstad för en sådär 20 år sedan då jag satt upp bakom danske Pelle Park. Det är något jag aldrig kommer att glömma. Den känslan när man äntligen får köra en riktigt bra häst i lopp är svår att beskriva, säger han och fortsätter:

– Jag har även skaffat mig många kompisar genom travet. Min bäste vän är Ulf Ohlsson som jag pratar med nästan varje dag, ibland upp till tre gånger under en och samma. Jag jobbade hos honom i början av 2000-talet. Sammantaget finns det inget jag ångrar.

”Jag är lyckligt lottad”

Stallets reklamhäst Handsome Brad testar åter lyckan inom V75-spelet på lördag och startar som en av loppets förhandsfavoriter. Spår två bakom bilen för en startsnabb häst låter inte helt fel.

Spets och slut, kanske, och tränarseger nummer 1 001?

– Det är något jag hoppas på men inget jag förväntar mig. Han har ett bra läge som jag ser det och kusken lär försöka vara med från start. Det är ingen katastrof om han skulle missa ledningen då min häst går väldigt bra bakifrån. Jag tycker inte att han är någon klar tipsetta. Brother Bill imponerade på mig senast, även om det inte var något supertufft lopp.

Vad betyder Handsome Brad för dig och din verksamhet?

– Han är min klarast lysande stjärna och väldigt värdefull för oss. Jag är glad och stolt över att ha fått ha honom hos mig och han gör alltid det han kan i loppen. Nu kanske jag jinxar honom men, peppar, peppar, så har han på 66 starter ännu aldrig galopperat.

Slutligen, var ser du dig själv om tio år, Ulf?

– Ja, vad ska jag säga? Jag hoppas att vi har ett något mindre stall. Gärna med hästar som har bättre stam. Jag är lyckligt lottad som genomgående har väldigt fina hästägare, det är prio ett för mig. Att ha med dem på resan och vi försöker ha så roligt som möjligt på vägen dit.

– Just för dagen är vi lite trångbodda och det är dåligt med personal. Om någon som älskar trav läser detta och söker jobb så får de gärna slå mig en signal, avslutar Uffe.