Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Olofsson om mötet med kungen: ”Hedersamt”

Bodentränaren om • Mötet med Hans Majestät Konungen • Klänningkaoset: ”Det är väldigt typiskt mig...”

Publicerad 2023-01-24

Hanna Olofsson om middagen på Kungliga Slottet.

Hanna Olofsson blev under fredagen inbjuden till Kungliga Slottet.

Där representerade Bodentränaren Norrbotten.

Och så fick hon träffa Hans Majestät Konungen.

– Det var angenämt och hedersamt. Jag upplevde kungen som lättsam och självironisk, säger Hanna till Trav365.

De flesta drömmer troligen om att en gång i livet få träffa kungafamiljen, desto färre belönas med den möjligheten.

Under fredagen arrangerades ”Sverigemiddagen” på slottet för att fira Hans Majestät Konungens 50 år på tronen.

En som hade ynnesten att bli inbjudan var Boden-tränaren Hanna Olofsson, som tillsammans med bland annat landshövdingen Lotta Finstorp representerade Norrbotten.

– Det var inte så tillknäppt som jag trodde på förhand, utan angenämt och hedersamt. Man fick prata med folk från helt andra branscher och det var roligt. Jag försökte i alla fall inte inte sälja in travet och tog tillvara på varje minut, berättar Hanna för Trav365.

Hanna om kungen: ”Skojfrisk”

Efter lite inledande bubbel och mingel med de övriga representanterna påbörjades promenaden mot slottet. Där fick de först avnjuta av klassisk musik signerad Arméns musikkår, innan höjdpunkten tog vid.

– Lotta presenterade oss för kungafamiljen och berättade vad vi gjorde, samt varför vi var inbjudna.

Vilka intryck fick du av våra kungligheter?

– De är enligt min mening fullblodsproffs när det gäller sådana här tillställningar. Hans Majestät hälsade och tackade för att man hade kommit. Jag upplevde honom som lite självironisk, med viss självdistans. Skojfrisk är ett sådant där roligt ord. Lättsam, kort och gott, även om jag personligen inte pratade med kungen.

Det blev ingen fotoselfie med prinsessorna?

– Nej, men bara Viktoria var på plats.

”Självklart att plocka upp mobilen”

Under den efterföljande middagen så delade Olofsson bord med två ur hovet och avnjöt en trerätters som gissningsvis smällde högre än det hon normalt sett brukar äta till middag.

– Det var olikt min vanliga meny som oftast består av makaroner och köttbullar. Vi serverades något med rödbetor till förrätt, som hette något väldigt fint (kolgrillad rödbetstartar med smak av skog, enligt den officiella menyn), Mälargös till varmrätt och slutligen glass med smak av kronärtskocka till efterrätt. Allt var fint upplagt och gott också.

Givetvis är det inte tillåtet att ha mobilen påslagen under dessa tillställningar men Hanna lyckades ändå smita iväg till toaletten för att på ATG Live få sig en glimt av några av stallets tio starthästar som samma dag tävlade på Umåker.

– Det var en situation då man kombinerade nytta med nöje. Det var givetvis jätteroligt att vara på en kungamiddag men när jag nu hade fem minuter för mig själv var det självklart att plocka upp mobilen ur väskan och kika. Att det då började med en seger kändes extra roligt, då kunde man njuta av kvällen lite mer.

Två vinster måste väl ändå ha känts som rosen på prinsesstårtan?

– Ja, så klart. Som alla travtränare börjar man ändå fundera över vad som hände i loppen som man inte vann...

”Det var lite spännande där ett tag”

Bodentränaren dök upp i en vacker svart klänning och matchades av en lika stiligt klädd sambo som var hennes ”+1” kvällen till ära.

Dagarna innan innehöll dock en hel del dramatik eftersom Olofsson in i det sista febrilt letade efter ett plagg värdigt denna högtidsafton.

– Det är väldigt typiskt mig och tyvärr så kommer jag inte ändra mig eftersom det i princip alltid löser sig. Det ligger i min natur att sätta mig i dessa situationer, vilket är oerhört frustrerande både för mig själv och min omgivning.

Den beställda klänningen skulle inte dyka upp i tid och i desperation vände sig Hanna till vänner och bekanta på sociala medier, i hopp om att någon skulle rädda henne ur knipan hon själv satt sig i.

– Jag sträckte ut en hand och det var jättebra uppslutning. Många hörde av sig och ville hjälpa, vilket var otroligt tacksamt. Jag tog med mig en klänning från Boden som jag lånat och kollade på en annan i Sollentuna. Den var väldigt elegant, så det blev lyckat. Det var lite spännande där ett tag men löste sig till sist – som det oftast gör.

”Ingen superdyr historia”

Var det samma klädkaos för karln din?

– Nej, nej, han var ute i god tid. Han är mer organiserad än vad jag är.

Det hör givetvis till att fråga om vem som har designat din klänning?

– Det vet jag inte och heller ingen superdyr historia som jag hittade i ett köpcentrum.

Hur många + eller getingar fick du i tidningarna dagen efter?

– Jag tror inte att någon bedömt min klädsel men själv tyckte jag att den var väldigt fin, och det är vad som räknas.

När kände sig Hanna Olofsson så där vacker senast?

– Ja... det var länge sedan. Med pandemier och allt så har man inte varit uppklädd så ofta.

”Ingen tittade snett på en”

Exakt vad som händer med klänningen i framtiden tycks vara oklart, men fortsätter 38-åringens hästar vinna lopp i parti och minut (två segrar i fredags, tre under måndagen) så är det ingen vågad gissning att det lär dimpa ner en och annan inbjudan till allehanda travgalor runt årsskiftet.

Lärde du dig under fredagens middag vilka bestick och glas som används till vad?

– Ja, det tycker jag! Det fanns dock utrymme för att göra fel och ingen tittade snett på en. Jag hade en liten stress inför detta men vi var många som inte hade vana av sådana här tillställningar.

Vi gissar att det framöver blir ordning och reda vid lunchbordet i stallet?

– Jag räknar att det blir oförändrat, avslutar Hanna skämtsamt.

Hanna Olofsson.
Hanna i sulkyn.

Följ ämnen i artikeln