Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Martin, Martina

”Dog i mina armar – det är ett mysterium”

Mystiska dödsfallen gäckar forskarna • Mardröm i det norska stallet • Tillbaka på V86 ”Mycket svår tid”

Uppdaterad 2021-03-03 | Publicerad 2021-03-01

Tre hästar dog och flera insjuknade utan förklaring hos den norska stortränaren Kristine Kvasnes.

Nu tre veckor senare är läget mer stabilt.

Men trots mängder av provsvar kan läkarna och forskarna ännu inte ge någon förklaring till tragedin.

– Det har varit fruktansvärt, jag har känt mig så hjälplös, säger Kvasnes till Trav365.

För tre veckor sedan vändes tillvaron upp och ner för Norges mest framgångsrika kvinnliga travtränare, Kristine Kvasnes.

Av någon anledning insjuknade flera av hästarna på hennes gård.

Tre av dem så pass allvarligt att deras liv inte gick att rädda.

Flera andra svävade mellan liv och död och samtidigt som Kristine försökte göra sitt yttersta för att rädda livet på sina djur så sökte läkarna svar.

”Dog i mina armar”

Men någon förklaring kunde inte hittas.

– Det var en väldigt svår situation för oss. Något i stallet som slog ut magen och försvagade tarmfunktionen på hästarna gjorde de väldigt sjuka. Både vi och veterinärerna kliade oss i huvudet utan att få några svar överhuvudtaget. Vi förlorade bland annat två fina treåringar och när en av de dog i mina armar så kändes det så fruktansvärt, jag var så hjälplös. Jag ville ju rädda livet på dom men det gick inte. Det var naturligtvis många tankar som svävade runt i mitt huvud och det var jobbigt psykiskt, säger Kristine Kvasnes till Trav365.

”Det värsta jag varit med om”

Kvasnes verksamhet består av ett trettiotal hästar.

Det efterföljande dygnet insjuknade ytterligare några stycken och flera vistades på olika kliniker i Norge.

Nu tilläts inga hästar varken komma in eller komma ut på den norska gården, innan man hade fler svar.

Den häst som blev allra sjukast var Kristines egna tvååriga sto Wik Oda, som vårdades hemma på gården.

– Hon blev väldigt dålig och det kom ingen avföring. Dessutom förlorade vi ytterligare en häst som befann sig på en klinik. Vi gjorde allt vi kunde men det var en fullständig mardröm, det värsta jag varit med om. Vi hade verkligen tur som hade veterinären Angjerd Skeie på plats, hon var fantastisk.

Wik Oda kämpade för sitt liv hemma på gården hos Kristine Kvasnes.

”Var inte corona eller salmonella”

Efter några dagar stabiliserades tillståndet för flera av de sjuka hästarna men läget var fortsatt kritiskt för Wik Oda.

Trots mängder av sakkunniga fanns ingen förklaring till varför just Kristine Kvasnes stall insjuknade.

Mängder av tester togs utan att bringa någon klarhet och samtlig expertis stod fortsatt frågande till varför sjukdomsepidemin härjade fritt.

Livsmedelsverket var i stallet och tog prover på alla hästar på gården. Även miljötester har tagits. Hästen på amatöravdelningen såg bättre ut, och vårt treåriga sto på vårt stall fick avsluta sin behandling. Nu var det bara att hoppas att tarmarna skulle fungera normalt i framtiden.

– Till sist fick vi skicka provsvar till Tyskland för analys. Det dröjde ganska lång tid innan allt var klart men nu för några dagar sedan fick vi reda på att det var ett negativt salmonella och coronatest på den döda och opererade hästen. Även livsmedelsverket kunde bekräfta att det inte var salmonella eller corona vilket var en väldig lättnad för oss. Nu kunde vi börja blicka framåt igen. Till sist började även Wik Oda att bli piggare, det trodde jag inte när det såg som värst ut.

Kristine Kvasnes egen Wik Oda mår mycket bättre.

Dödsfallen: ”Fortsatt ett mysterium”

Nu tre veckor senare har gåtan om dödsfallen ännu inte blivit löst.

– Ingen vet varför. Testerna från Tyskland har inte kunnat visa och ytterligare prover är skickade. Ingen har sett något liknande och vi vet ingen som varit med om detta tidigare. Det är ett mysterium och jag hoppas vi någon gång ska få veta varför.

Hur har du mått den här tiden?

– Det har varit fruktansvärt. Jag har knappt sovit på nätterna och gjort allt jag kan för att rädda livet på de som varit sjuka. Jag vet själv att vi gjort allt vi kunnat och att vi haft bra koll på foder. Men ändå är det så frustrerande. Under en period tänkte jag att alla skulle bli sjuka och dö. Det har verkligen varit en mardröm, det värsta som kan hända ett stall.

Hur har reaktionerna från dina norska tränarkollegor i Norge varit?

– Det är ju många som följt vad som hänt och varit stöttande. Men jag har ju inte träffat så många då jag befunnit mig här. Ingen av alla jag pratat med har kunnat förstå vad som drabbat oss. Många hästägare vet att vi är noggranna och jag känner att vi har fortsatt förtroende, även om jag förstår att många blir oroliga när något sådant här händer. Det är hemskt att hästarna dött men samtidigt skönt att inga människor kommit till skada.

Chanserna på V86: ”Skönt tävla igen”

Trots allt lidande har livet sakta men säkert återgått till en någorlunda vardag.

På onsdag delar Bjerke och Solvalla på det stora streckspelet V86 – och Kristine selar ut två hästar på den norska banan, där hon även är kusk.

– Det är jätteskönt att vara ute och tävla igen och försöka lägga allt detta bakom sig. I V86–1 startar 2 Etosha Boko. Han känns fin men ska bara smygas den här gången. Det är främst pengar som gäller.

– I den femte avdelningen (V86–5) ska 4 Stand By Me Ås starta. Hon har visserligen inte startat på ett tag men känns jättefin för dagen och har skött vinterträningen väl. Det är svårt att veta hur det är med formen men det är en bra häst i grunden. Det är den bästa chansen på V86 för mig, avslutar travprofilen.