Reijo: ”Behandlar hästen som en riktig idrottsman”

JULMYRA. Tre månader har gått sedan bomben briserade: Reijo Liljendahl ­slutar hos Stig H Johansson.

Nu har Reijo dragit igång en egen ­tränarrörelse som börjat bättre än han kunnat drömma om.

På söndag startar Formula One i Elitloppet.

När vi kommer fram till Julmyra, drygt tio mil nordväst om Stockholm, är Reijo Liljendahl, 57, redan ute med sin ögonsten. Det dröjer inte länge förrän han kommer fram på slingan med Formula One och när han närmar sig oss beordrar Reijo hästen att stanna. Han lyder omedelbart. Står blickstilla likt den svarta ­kusen utanför hästaffären på Kungsgatan i Stockholm.

– Han är klok, han är jäkligt fin, säger Reijo och det är lätt att hålla med.

Den här dagen är det bara lätt motion som gäller för Formula.

Vi står vid sidan av banan och följer träningen tillsammans med Geir Pedersen som är vd för Jul­myra Horse Center. Han berättar om sin vision. Julmyra ska vara ett hästsamhälle med plats för 500 hästar, både tränade av proffs och amatörer. I dag finns det en bit över 100. Här håller även bröderna Björn och Dan Röcklinger till.

Att Reijo, som har fru och barn kvar i  Sollentuna, valde Julmyra var förstås jackpott. Reijo jobbade 35 år hos Stig H Johansson, började som skötare och hade­ stor del i The Onions vinst i Elitloppet 1984, Stig H:s första av sex segrar i Elitloppet. Reijo blev så småningom andretränare men den 12 februari tog sam­arbetet slut.

– Jag sa upp mig på stående fot, jag trivs inte längre, sa Reijo till Sportbladet då.

”Jag hade inga planer alls”

Nu, tre månader senare, är han på gott humör och bjuder på kaffe i sitt stall.

När du tog beslutet att sluta hos Stig H, var det givet att bli egen tränare eller hade du tankar på att göra något helt annat?

– Jag hade inga planer när det tog slut. Inga alls. Det blev ett hastigt slut. Jag ­hade inte klart med en enda häst när jag slu­tade och ingenting var klart vad jag ­skulle göra och hur jag skulle försörja min ­familj, men som situationen var så kunde­ jag inte fortsätta.

– Jag litade helt enkelt på mig själv och mitt kunnande. Jag tog kontakt med Geir Pedersen och åkte upp och tittade på Julmyra och tyckte om stället. Svensk Travsport tvekade till en början, men efter en noggrannare undersökning öppnades en möjlighet att jag skulle få en licens om jag uppfyllde vissa krav – så jag ­bestämde mig för att jag ska bli tränare.

Vad var det bästa med att jobba ihop med Stig H?

– Klart att det är många saker som har varit bra, många bra hästar och glädjestunder som jag har varit tillfredsställd med. Det har varit väldigt utvecklande.

Har du någon gång under den tiden funderat på att sluta och bli egen tidigare?

– Ja, jag har fått erbjudande flera gånger och tackat nej. Då var min tillvaro bra.

Tittar framåt, inte bakåt

Vad som var mindre bra under åren ihop med Stig H vill Reijo inte prata om.

– Jag brukar alltid säga att jag vill inte titta bakåt, jag tittar framåt. Det finns ­saker som var jättebra och saker som var riktigt dåliga, urusla men så är det överallt. Sedan är det inte min ­natur att babbla en massa dynga i kvällstidningar.

Hur har responsen varit efter succéstarten?

– Första kvällen när jag vann med första hästen, det var helt fantastiskt att folk noterade det, ett p21-lopp i Gävle. Det tar en dryg timme hit med bil och jag satt i telefon hela vägen. När Formula kryddade med vinst dagen efter var det nog 70–80 sms. Människor som jag inte pratat med på tiotals år hörde av sig.

Tränar du annorlunda nu?

– Ja, men jag har andra möjlig­heter.

Vad skiljer?

– Det vet jag inte och jag vill ­inte kommentera hur andra tränar.

Reijo tystnar.

Sedan tar han sats:

– Jag sätter stor vikt på hästarnas hälsa. Deras kost och träning. De får aldrig mer än en hagdag mellan träningarna. Knappt en hagdag. De joggas och behandlas som idrottsmän.

– Du har inga fotbollsspelare eller­ hockeyspelare som går på Sveavägen och tittar på brudar på dagarna och lirar lite match på kvällarna. Det funkar inte, det är inte min filosofi. De ska vara väl förberedda, både mentalt och fysiskt. När de är fysiskt vältränade så tål de även mentala törnar under­ vägen. Den som säger något annat begriper ingenting.

Det har gått tre månader sedan brytningen med Stig H. Vad har du för mål?

– Det ska gå så bra som möjligt. Helst vinna alla lopp, vilket är orealistiskt – men jag vill ha en rörelse­ som presenterar hästarna i bra skick. Om de inte räcker till är en annan sak men de ska presenteras i  bra skick, de ska vara vältränade. Jag vill inte­ ha någon jättestor rörelse, jag vill ha en lagom rörelse som jag kan kontrol­lera. Jag är lite perfektionist. Det ska vara snyggt i fikarummet, i boxarna, hästarna ska vara skötta, maten får kosta vad fan den vill men den måste ­vara den bästa, utrustningen ska vara den ­bästa.

Har nya hästar på ingång

Nu planerar Reijo att bygga ut, ett nytt stall och nya hästar är på gång men de får vänta tills efter Elitloppet på grund av ­infektionsrisken. Han säger att han vill hålla på så länge han orkar och har motivationen kvar. Nu är den på topp. Han går upp 05.00 varje morgon och har bara ­sovit en natt i Sollentuna sedan han drog i gång sin rörelse.

Var det givet att starta Formula One i Elitloppet?

– Nej, egentligen var det uteslutet när jag började träna honom. Jag är väl medveten om hans problem, hans två smällar som han har fått. Jag är väldigt rädd om honom, jag kör honom varje dag, tar även ut honom på söndagar. Alla hästar är jätte­viktiga, men han har ett litet plus i kanten för att han är en superstar.

– Han fick två ganska tuffa jobb innan jag startade honom första gången. Jag ville ha honom riktigt förberedd för att han inte skulle få en negativ reaktion av ett eventuellt tufft lopp, för jag visste att de skulle köra mot honom oavsett vilket motstånd jag valde.

– Han var bra, men kanske lite bättre än jag hade väntat mig. ­Efter det loppet kändes han bra, vi ­undersökte honom och då änd­rade vi lite inriktning. Vi valde att ­starta på Solvalla. Det var nog rätt, hästen­ känns nästan piggare. Återhämtningen efter den här starten har ­varit bättre. Välbefinnande är ­viktigt. Han äter och är pigg som tusan.

Hur ser du på risken att slå upp en ny skada med två tuffa heat?

– Den finns alltid. Det kan gå upp när som helst, efter ett vanligt jobb. Vi har ändrat lite rutiner på ­honom. Han tränar på stabilt underlag ­hela tiden. Banan ska vara preparerad när han ska träna. Han får inte gå i hagen. Han har inte gått i ­hage sedan­ han kom hit. Jag vill ha kontrollerad motion på honom och ­inte riskera att han gör illa sig i hagen­. Det vore oförlåtligt.

Likadan fläck…

Vi ska ta en bild till förstasidan innan vi är klara. När Formula One snyggas till för fotografering visar Reijo en kul detalj.

– Kolla! En fläck i pannan, det hade The Onion också när han vann Elitloppet…