Hör deras gripande tack till 75-åriga Sven Olov
”Utan honom hade jag aldrig kunnat bo kvar”
Uppdaterad 2020-04-03 | Publicerad 2017-06-13
TIERP. För tre år sedan ramlade Sylvia, 87, ihop och kom inte upp. Efter nästan fem timmar hittade dottern Kerstin henne på golvet, oförmögen att röra sig.
– Det var bara Sven Olov som kunde hjälpa oss, säger Kerstin Sundström.
För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook
Sylvia Julin har bott i huset på Solskensvägen sedan hon byggde det tillsammans med sin make 1960. Hennes man gick bort för 21 år sedan, och sedan dess har hon bott ensam.
– Hon är skröplig rent kroppsligt, men i huvudet är hon väldigt klar, säger Sylvias dotter Kerstin Sundström, 62.
Ända sedan huset byggdes har Sylvia bott granne med Sven Olov Peterson, som nu hunnit fylla 75 år. De har alltid haft en bra relation, men sedan Sylvias make gick bort på 90-talet har Sven Olov hälsat på Sylvia lite extra. Han klipper hennes gräsmatta, hjälper henne att skotta snö på vintern och tittar till henne mellan hemtjänstens besök.
Allt detta är ovärderligt för både Sylvia och dottern Kerstin – därför har de nu nominerat Sven Olov till Årets Granne. Utan hans hjälp hade Sylvia inte kunnat bo kvar i sin älskade villa.
Föll på golvet och kom inte upp
En dag för tre år sedan när Kerstin ringde sin mamma fick hon inget svar. Signal efter signal gick fram, och Kerstin blev allt mer orolig.
Hon kastade sig hem till sin mamma på cykeln. När hon kom fram hittade hon Sylvia på sovrumsgolvet. Hon hade fallit ihop och när hon kämpade för att resa sig rullade rullatorn iväg.
Sylvia hade en larmknapp på armen, men vägrade larma hemtjänsten, trots att hon suttit där i nästan fem timmar.
– Hon är en väldigt envis kvinna som ska klara allt själv. Den enda jag kunde tänka på då var Sven Olov, berättar Kerstin.
Kerstin försökte att lyfta upp Sylvia men lyckades inte - då sprang hon över till sin hjälte – Sven Olov. Han rusade över och lyfte upp Sylvia på sängen. Hon hade fått tryckskador på benet efter att ha suttit på golvet så länge. På Akademiska sjukhuset i Uppsala upptäckes även att hon hade en urinvägsinfektion som hade gått långt, och en spricka i smalbenet.
– Personalen sa att det inte var säkert att hon skulle klara sig, berättar Kerstin.
”Hade inte kunnat bo här om det inte var för dig”
Sedan incidenten har Kerstin varit orolig för sin mamma.
– Jag är enda barnet så det finns ingen annan som kan hjälpa till, säger Kerstin.
Och Sven Olov är nu extra mån att ha hand om Sylvia. För henne är det väldigt viktigt att bo kvar i huset som hon byggde tillsammans med sin man.
– Om det inte vore för Sven Olov hade jag inte kunnat göra det, säger Sylvia.