"Lärarna måste få mer tid för eleverna"
Uppdaterad 2016-08-03 | Publicerad 2016-07-04
Ny undersökning: En av tre har blivit kränkta i skolan
VISBY. Lärare som har tid att lyssna på riktigt hyllas som hjältar – och är viktiga för att motverka kränkningar både i och utanför skolan. Det visar en ny undersökning som Svenska Hjältar och Lärarnas Riksförbund gjort.
– Politikerna måste inse att lärarna behöver mer tid för eleverna, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Hälften av gymnasieeleverna tycker att de har haft en lärare som gjort en hjälteinsats – det visar en ny undersökningen som Svenska Hjältar har gjort tillsammans med Lärarnas riksförbund, och som presenteras i dag i Almedalen.
Över 1000 gymnasieelever har intervjuats på telefon, och hela 94 procent av dem säger att de trivs bra i skolan.
Däremot uppger var tredje person att de har känt sig kränkta någon gång under högstadiet, och var femte person på gymnasiet. Vanligast är att man blivit kränkt för sina åsikter eller sin kropp, och fler kvinnor än män är drabbade.
– Det är en känslig ålder, då det händer mycket med en själv och man ska hitta sin plats i det sociala sammanhanget. Kraven i dag är jättestora, särskilt på ungdomar. Man ska vara duktig, smart, ha bra betyg, vara snygg, ha rätt kompisar och rätt kläder. Och allt är så synligt i sociala medier, säger Åsa Fahlén.
Har effekt även utanför skolan
Hon menar att lärarna kan göra stor skillnad – om de får mer tid för varje elev.
– Om man har en bra relation med läraren är det svårare att inte komma till lektionen och att bete sig illa i klassrummet. Och om läraren visar att relationer är viktigt och att alla betyder lika mycket så tror jag att det sprider sig och blir till en god stämning, både i klassrummet och även utanför skolan.
Åsa Fahlén gläds över att så många av eleverna i undersökningen upplever att lärarnas insatser spelar en stor roll.
– Det är en positiv bild som vi behöver sprida, vad lärare faktiskt kan göra och betyda. Både för enskilda individer och för att skapa bra stämning. Lärare är där för att undervisa och fostra de som ska ut i samhället, och de måste få med sig en positiv bild av vad man kan göra och hur man ska bete sig, säger Åsa Fahlén.
Vill att staten ska reglera
Enligt Åsa Fahlén känner sig lärarna stressade och otillräckliga idag.
– De har fått fler och fler arbetsuppgifter och hinner inte se allt som händer.
Hon tycker att staten behöver ta ett större ansvar.
– Just nu är det upp till landets 290 kommuner och alla privata huvudmän – de styr själva över hur arbetsbelastningen ska se ut. Ska det ske någon ordentlig förändring så måste staten gå in och reglera så att det blir likvärdigt. Alla elever har rätt till en god utbildning utifrån sina förutsättningar, och så ser det inte ut i dag. Föräldrar, lärare och elever – alla är de överens om att lärarna behöver mer tid – så det är egentligen bara politikerna som måste inse detta.
”Måste vara nolltolerans”
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić vill att det ska råda nolltolerans mot kränkningar.
– Det är fruktansvärt, det här får helt enkelt inte ske.
– Jag tycker också att staten måste ta mer ansvar. Så att vi får fler lärare som har tid att fokusera på eleverna, möta dem i undervisningen och att se dem som människor. Men även vuxna i elevhälsan, skolvärdar och en rektor som hinner fokusera på skolans utveckling. Vuxna som kan säga att på våra skolor behandlar vi alla respektfullt och vi accepterar inte att man kränker en klasskamrat eller utsätter den för trakasserier, säger Aida Hadžialić.
Diskuterade med Facebook
Just nu pågår arbete på flera plan för att eleverna ska få en bättre skolmiljö.
– Mycket av det vi ser eskalerar nu är fysiska kränkningar, men också digitala. Jag träffade Facebook på deras huvudkontor i häromveckan och tog upp frågan med dem: Hur de som plattform ska bidra till att stoppa det här? säger Aida Hadžialić.
– Barnombudsmannen och Skolverket har fått fördjupat uppdrag att jobba med de här frågorna, för att se vad man kan göra än mer i skolorna. Så att vi hittar strategier som borrar på djupet. Och juridiska påföljder om det här inträffar. Justitieministern jobbar också med det här just nu.
Hon glädjs ändå åt att så pass många elever hyllar sina lärare som hjältar.
– Det är ändå rätt bra, men vi vill naturligtvis att ännu fler ska känna att min lärare är min hjälte. Jag tror att de allra flesta av oss som tänker tillbaka på vår skolgång har minnen av lärare som har betytt väldigt mycket för oss – som format oss som människor, hjälpt oss att göra viktiga livsval och gett oss kunskap.
Hjälteläraren blev Marwas räddning
En som varit med om både kräkningar i skolan och en hjältelärare är Marwa Karim, 21 år, som blev mobbad i skolan under tio års tid. Hon tycker att lärarna ska få utbildning i hur man hanterar kränkningar i sociala medier för att stötta eleverna bättre.
I tonåren eskalerade mobbingen och Marwa började skolka för att fly undan. Hon skämdes och vågade inte ens berätta för sin egen familj.
– På högstadiet handlade det om att folk gick på mig och slogs, men på gymnasiet var det mer att de sa och skrev elaka saker.
Men en av lärarna såg vad som hände och konfronterade Marwa – och han kom att bli hennes räddning.
– Min hjältelärare heter Ronald, han bryr sig väldigt mycket om eleverna. Han hade inte någon favorit, utan behandlade alla lika och tog till exempel mobbning på stort allvar. Han tog sin tid.
När Marwa blivit starkare startade hon en blogg och började föreläsa om mobbing för att hjälpa andra. 2014 utsågs hon till årets ungdomshjälte av Svenska Hjältar.
Vad är en bra lärare för dig?
– En som verkligen bryr sig och tar tag i saker på en gång.
Vad tycker du att lärarna borde bli bättre på?
– Det vore bra om lärarna fick utbildning i hur man hanterar sociala medier och hur man pratar med elever. I mitt fall kändes som att det var bara Ronald som förstod det här med mobbning och sociala medier och hur man tar hand om eleverna när de mår dåligt.