”Grabbiga kulturen kan leda till våld”
Sofia B Karlsson mordhotades för sitt jämställdhetsarbete i sportvärlden
Uppdaterad 2019-04-01 | Publicerad 2017-08-20
Skrota grabbjargongen och gör lagidrotten öppnare för alla.
Det tycker Sofia B Karlsson, som mordhotats för sitt arbete för att göra fotbollen mer jämställd.
Nu är hon aktuell med boken ”Stå upp när det blåser”.
För fler liknande artiklar − följ Svenska Hjältar på Facebook
Du ska vara tuff, stark, heterosexuell och inte visa känslor. Det är de manliga normer som råder i många omklädningsrum, på planerna och i lagidrottens styrelserum.
Skillnad tjejer och killar
Sofia B Karlsson, 39, är själv uppväxt med sport och älskar idrottsrörelsen, framför allt fotbollens supporterkultur. Men hon vill se förändring: Mer öppenhet mot tjejer, homosexuella och andra som inte passar in under rubriken ”Vit, tuff, heterosexuell man”. I sin bok ”Stå upp när det blåser” skriver hon om hur det kan gå till.
Varför är det färre tjejer än killar som fortsätter inom lagidrott, som fotboll?
– Det finns flera orsaker. Identiteten är olika från början: Du är en ”tjej som spelar fotboll” i stället för ”fotbollsspelare”. Det är inte finns samma förväntningar på att satsa eller samma långsiktiga mål att fortsätta. Det handlar också om resurser, som att en damspelare inom Allsvenskan inte kan leva på sin sport utan måste jobba också.
Rädslor förlora makt
Sofia B Karlsson ledde ett arbete med värdegrunden i sin favoritklubb, AIK. Många var nöjda, medan andra blev väldigt upprörda. Hon utsattes för ett hatiskt drev och blev mordhotad. Att prata om jämställdhet och hbtq-frågor kan väcka starka känslor.
– Lagidrott är av tradition byggd av män för män. När någon ifrågasätter finns rädsla för att förlora makt och status, och för att få syn på sina egna fel. Därför vill jag inte skuldbelägga, utan tycker det är viktigt att ge folk en andra chans. Att du kallat någon ”bögjävel” tidigare innebär inte att du inte kan ändra dig.
Hon tycker att samhället har massor att vinna på en mer tolerant, öppen och jämställd idrottsrörelse, och poängterar att det hänger ihop:
– Forskning visar till exempel att lagidrott är en riskmiljö för våld, när det finns grabbjargong, nedvärderande av kvinnor och homosexuella. Och när känslor som ilska är ok, men inte osäkerhet och sorg. Det ökar risken för att ta till våld. Tränare och ledare kan göra mycket för att förändra bilden av hur en kille kan vara - de kan vara de personer som unga killar lyssnar mest på.
Trots hatet fortsätter du – varför?
– Jag har jobbat med de här frågorna i nästan 20 år, och det är detta som engagerar mig. Det går att förändra mycket bara man inte är dömande. Män som deltagit i drev mot mig har hört av sig och berättat att de efteråt sett hur skevt det var. Det händer bara om du inte låser in dem i ett fack som "idiot" eller "svin".
Finns det något i manlighetsidealet som tjejer kan lära sig av?
– Ja, förväntningarna på att satsa skulle det behövas mer av.
Beslut om fler kvinnor
Riksidrottsförbundet vill ha fler kvinnor i ledande roller. I maj beslutades att alla 71 specialförbund inom idrotten ska ha jämställda styrelser.
– Men för att få en bas att rekrytera från måste fler tjejer tillfrågas till att bli tränare. Man måste börja ändå från början, med de yngsta spelarna och fråga oss varför det är så viktigt att dela in efter kön så snabbt.
Din bok heter ”Stå upp när det blåser” - varifrån kommer din styrka?
– Mycket kommer nog hemifrån, både från föräldrar, vänner och idrottsrörelsen. Jag känner att jag har en viktig röst. I dagens samhällsklimat är det också extra viktigt att bygga sina ståndpunkter på kunskap och fakta.
