Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

19 AUG 2022 AFTONBLADET TV NYHETER

Vi snokar rätt på Zlatanstatyns näsa

 I själva verket har läst Claes Brittons jättelånga bok om museimannen och legendaren Pontus Hultén. Vem var han egentligen? Vi blir bara mer och mer osäkra ju mer vi läser. En machoman, patriark,
salongsanarkist och lekfarbror som tog popkonsten till Europa från USA, helt klart. Men bilden är onekligen komplex. Och biografier blir ofta hjälteporträtt.
Skandalernas tid på Moderna museet är dock över.
Numera får man åka till Tyskland för att hitta saker att uppröras över.
Såväl årets Berlinbiennal som Documenta har drabbats av skandaler som fått stora konsekvenser.
I Berlin har irakiska konstnärer lämnat utställningen eftersom ett franskt konstverk visar bilder på människor som torterades av USA i Abu Ghraib-fängelset. Och Documentas chef Sabine Schormann har tvingats av gå efter att antisemitiska karikatyrer letat sig in i hennes jätteutställning.
Frågan är hur såna haverier ska undvikas? I det ena fallet handlar det om kuratorer som har för mycket kontroll över hur saker visas och i det andra fallet om kuratorer som har ingen koll alls.
Vi har också varit på en betydligt mera stillsam tillställning – den årliga öppningen av höstens gallerisäsong i Stockholm.
Det brukar vara en ganska röjig afton, men i år lade värmen sordin på feststämningen.
Men det fanns guldkorn. Ayan Farahs första stora utställning i Sverige på galleri Nordenhake, Amalia Bille på Berg gallery, Fredrik Söderberg på Cecilia Hillström gallery och Jonas Nobels motorsågskonst på Andys gallery.
Dessutom fick vi upp ett spår om var Zlatanstatyns näsa befinner sig! Vi nås i alla fall av ett rykte om att Moderna museet har koll på var den är.
Med Ulrika Stahre och Clemens Poellinger, konstkritiker på Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård

2 JUN 2022 AFTONBLADET TV NYHETER

Jeppe Hein gör oss till sura tonåringar

 Samarbetet mellan Svenska Dagbladets och Aftonbladets konstredaktioner testades till bristningsgränsen när vi gick på danske konstnären Jeppe Heins evenemang på Moderna museet häromdagen.
Det hela påminde om teambuildingövningar på en kickoff. Clemens och Ulrika fick balansera varandra i ett tält och hålla konstnären i fingret. Tanken var att vi skulle bryta vår ”komfortzon” och kanske lära oss något om oss själva.
Vi lärde oss att vi har en sur tonåring inombords som tycker allt är löjligt.
Ett konstverk som däremot bryter bekvämlighetszonen på riktigt är Bigert och Bergströms jätteskulptur ”The tipping point” som visas i Stockholm i samband med klimattoppmötet.
En gigantisk mobil om klimatförändringarna som är svår att värja sig från. Den tränger effektivt igenom den där avtrubbningen som finns kring frågan.
Ulrika blir riktigt gripen av denna ”performativa skulptur” som innehåller allt från scouter och vädergudar till vetenskapsmän.
Frågan är bara om dagens klimatkonst kommer att bli lika utskälld som sjuttiotalets plakatkonst om sisådär 20 år?
En klimatkonstnär vi vill minnas är i alla fall den allt för tidigt bortgångne Lars Arrhenius (1966-2020). Ulrika har läst en fin minnesbok över humoristen och aktivisten Arrhenius med texter av bland annat Dan Jönsson och Mats Bigert.
Konstvärldens internationella superkändisar syns sällan i Sverige, men nu visas den första svenska separatutställningen med Anselm Kiefer på Artipelag i Stockholm.
En verklig konsthändelse.
Mästaren från Tyskland har alltid tagit sig an de riktigt stora ämnena, som den tyska arvsynden, världshistorien och existensen.
Förväntningarna är höga. Clemens har sett en otrolig utställning i Tel Aviv och Ulrika såg Kiefers fantastiska installation i Dogepalatset i Venedig, som inte ens kommer att sparas för eftervärlden.
Men… är verkligen 400 kronor en rimlig entréavgift?
Det återstår att se.
En något mer bortglömd konstkändis är nigeriansk-brittiske Yinka Shonibare, som var väldigt poppis runt millennieskiftet men som nu gör comeback tack vare att prinsessan Estelles kulturstiftelse i år har valt ut en skulptur av honom.
Vi konstaterar att konstvärlden är ganska lik popvärlden ibland.
Dessutom har dramatiken kring Documenta-utställningen i Kassel trappats upp ett par veckor innan öppningen. Den senaste nyheten är att ett galleri som ska visa en palestinsk konstgrupp vandaliserats av nazister.
Med: Ulrika Stahre och Clemens Poellinger
Producent: Martin Aagård
”I själva verket” är ett samarbete mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet

7 APR 2022 AFTONBLADET TV NYHETER

Hälften av all konst är falsk

 Japp, det stämmer.
Drygt hälften av all konst som säljs på den internationella marknaden är förfalskningar.
Det är en uppskattning som görs i en ny bok av konstpolisen Peter Lloyd.
Vilka är då dessa förfalskare?
Vi fördjupar oss i Han van Meegeren som sålde förfalskningar till Göring och Wolfgang Beltracci som var bättre på att göra Max Ernst än Max Ernst själv och så ger vi lite konkreta tips på hur man tillverkar fejkat rysk 1800-talsmåleri.
Dessutom ställer vi oss frågan om Fotografiska i Stockholm visar äkta eller falsk konst? Fotografierna skrivs ut på en printer i källaren och ägarna bryr sig inte riktigt om vilket som är vilket.
Nu har ägarna öppnat en ny ”location” i Stockholm – Paradox museum. Men vad är det ens? En sorts lekpark med konsttema?
Vi recenserar utställningen med Björn Lövin på Moderna museet – en pionjär som idag är helt bortglömd, om man inte råkar snubbla över hans Leninmonument på Skeppsholmen. Ja, det är Isabella Lövins pappa, förresten.
Men inte ens den utställningen är ”äkta”. Alla Lövins installationer är borta sedan länge. Det som visas är rekonstruktioner.
Ett avsnitt om sant och falskt i konsten som vi avrundar med att berätta om en amatörkonstnär på Instagram som lyckades på riktigt.

Med Ulrika Stahre och Clemens Poellinger, konstredaktörer på Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård
Guardian rapporterar entusiastiskt om en konstrobot – en robot som mödosamt (det tar cirka fem timmar) kan måla en representation av något robotögonen tittar på.
Den ska visas upp på Venedigbiennalen, på inparadadiso gallery, där den ska måla inför publik.
https://www.theguardian.com/technology/2022/apr/04/mind-blowing-ai-da-becomes-first-robot-to-paint-like-an-artist?utm_source=dlvr.it&utm_medium=facebook&fbclid=IwAR2tNtE9YIqC7AUchQodZMzKn4r95gPdNms8prxhoyZqXQEvq2oNY3LVrlM
https://news.artnet.com/art-world/ai-da-robot-venice-biennale-2092643
Den har tagit oändligt lång tid att skapa och kostat hur mycket som helst.
Robotens förebilder är tydligen Yoko Ono, Doris Salcedo, Michelangelo och Kandinsky.
Robotens skapare menar att det finns en etisk fråga i projektet: ”nu när robotar kan göra konst – vill vi verkligen att de ska göra det?”
För att robotar ska kunna göra konst på helt egen hand måste de ju ha sin egen konstkritik.
Den intressanta frågan är ju om robotar någonsin kan skriva konstkritik?

22 DEC 2021 AFTONBLADET TV NYHETER

Strippa för Lars Vilks

 Avsnitt två av världens bästa konstpodd kastar sig mellan den allra farligaste och den allra mest harmlösa konsten.
Vi pratar om den danske högerextremist som nyligen klädde av sig naken på Moderna museet och en spansk feel good-konstnär vars kvinnoskulpturer blivit ett globalt fenomen.
Uwe Max Jensen är både utbildad konstnär och medlem i det högerextrema partiet Stram kurs. Den 12 december gjorde han ett performance på Moderna museet för att protestera mot att de inte köpt in Lars Vilks Muhammedteckning.
Han skällde och lyfte på benet för att kissa lite på konsten, något han gjort förut och därför bland annat blivit portad från Århus konstmuseum.
Samma helg som han vädrade sitt missnöje mot museet försökte hans partiledare bränna koranen i Skärholmen.
Hur nära står högerextremismen egentligen den här konsten? Och var det en bra eller dålig hundperformance?
Jaume Plensa är en spansk skulptör vars mindfullness-osande skulpturer får Clemens att mynta begreppet ”Wellnesskonst”. Tyvärr är han omåttligt populär och hans smala kvinnoansikten sprider sig över globen som ett virus.
Varför älskar alla den här må bra-konsten? Handlar det verkligen om att vi gillar ”skönhet” eller beror det på bra agenter?
Dessutom har Damien Hirst vaknat till liv igen. Den här gången har han gjort ett konstverk av ekonomin som omger NFT – ni vet de där digitala bilderna som man kan köpa för kryptovaluta.
Ett ganska fiffigt konstverk om du frågar ”I själva verket”.
Med Ulrika Stahre och Clemens Poellinger
Producent: Martin Aagård