Så hittar du rätt i elavtalsdjungeln

Sofia E. Yoo

Det här skiljer de olika avtalen åt

Rörligt, bundet, mixat eller tillsvidare.
Att välja rätt elavtal är inte alltid så lätt.
Här hjälper vi dig att reda ut skillnaderna.

helskärm

I Sverige finns i dag runt 170 olika elnätsleverantörer. Det är de som äger elledningarna. Men som konsument kan och bör du välja vilket elbolag som du ska köpa din el av. För det kan skilja mycket pengar – såväl mellan bolagen som avtalen.
– Börja med att räkna ut hur stor elförbrukning du har per år. Nästan alla bolag bifogar en specifikation med fakturan som både visar hur många kWh du förbrukar per månad, samt hur förbrukningen är fördelad under hela året, säger Johan Dahlgren, kundtjänstansvarig på Elpriser.se.

Energiexpertens lathund

Elavtal fungerar ungefär som banklån, med ett rörligt, ett bundet och ett mixat pris. Utöver det finns även så kallade tillsvidareavtal.
– Vilket avtal som är bäst är individuellt, eftersom det till stor del beror på hur du bor. Varje avtalsform har dessutom både för- och nackdelar, säger Johan Dahlgren.

Tillsvidareavtal (även kallat normal- eller baspris)

Alla som inte har gjort något aktivt val tilldelas automatiskt ett så kallat tillsvidareavtal. Därmed är den avtalsformen också den dyraste, eftersom elbolagen inte behöver förhandla med kunderna utan kan sätta vilka priser de vill. I dag varierar de mellan ungefär 69 till 120 öre per kWh och ofta utgörs kunderna av personer som precis har flyttat eller av befintliga kunder som har glömt att förlänga sina gamla elavtal.
– Fördelen, om man ska se något positivt, är att man snabbt kan byta ifrån ett tillsvidarepris, något som jag råder alla att göra, säger Johan Dahlgren.

Rörliga avtal (även kallat spotpris)

De rörliga avtalen baseras, precis som bolånen med boräntan, efter det rörliga elpriset.
Det styrs i sin tur efter utbud och efterfrågan; när det är ont om el skjuter det i höjden – och tvärtom. På nätterna när förbrukningen är lägre sjunker det till exempel något. Samma sak är det på sommaren.
­– Tittar man tillbaka har den här avtalsformen varit den mest prisvärda, i och med att det rörliga priset ofta har varit billigare än det fasta. Sen beror det ju på; bor du i en eluppvärmd villa kan du förbruka en tredjedel av din årsförbrukning bara under vinterns tre månader. Är det då ett högt rörligt pris får du också höga räkningar. Bor du däremot i en mindre lägenhet med jämnare förbrukning kan du spara mer. Fast sen kan man ju vända på det också; har du en låg förbrukning sparar du kanske inte heller så mycket när det rörliga priset väl går ner eftersom du då inte drar nytta av det låga priset på samma sätt som om förbrukningen hade varit hög.

Bundna avtal (även kallat fast pris)

Enligt den här avtalsformen betalar du ett fast pris för en bestämd period. Oftast varar den i tre eller sex månader, eller årsvis. Ju kortare perioder, desto bättre pris.
– Vår rekommendation är också att börja lågt. I riksdagen pågår en diskussion om en nordisk marknad som på sikt skulle ge oss svenskar ett bättre elpris. Har du då bundit dig över en längre tid är det svårt att veta vad som skulle hända med ditt fasta avtal.
Samtidigt är fördelen med den här typen av avtal att du vet vad du får och slipper obehagliga överraskningar, säger Johan Dahlgren.

Mixavtal

Den här typen av avtal är en kombination. En variant är till exempel att låta det rörliga priset styra under sommaren då förbrukningen är lägre, för att sedan övergå till det fasta priset under vintern när avgifterna tvärtom sticker iväg.
– Nackdelen är att det lätt blir rörigt. Däremot passar det jättebra för den som vill testa vilket avtal som lämpar sig bäst. Och skulle priserna stiga kan man ju alltid trösta sig med att man faktiskt bara har betalat halva kostnaden.