Allt du behöver veta om virus
Hur ser det ut idag?
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-03
Cyberskurkar vill tjäna pengar.
Ordlista:
Malware (skadlig kod)
Ett samlingsnamn för virus, maskar, trojaner, rootkits, spam, phising mm.
Virus
Datorvirus eller datavirus är små datorprogram som sprider sig genom att lägga en kopia av sig själva inuti andra program, värdprogram, på sådant sätt att koden körs då värdprogrammet körs. Då ett infekterat värdprogram körs kan dess virus spridas ytterligare och även utföra annat som viruset har konstruerats för att göra. I dagligt tal kallar man ofta alla typer av skadlig programkod för virus.
För att de egentliga virusen skall kunna spridas krävs dels att infekterade program kopieras till andra datorer, dels att programmen körs med tillräckliga rättigheter för att kunna infektera andra program. De egentliga virusen är numera ovanliga och deras roll har övertagits dels av makrovirus, som bifogar sin kod till olika typers dokument i form av så kallade makron, dels av trojanska hästar, där den skadliga koden är inarbetad i, inte bara bifogad, ett annat program, om inte hela programmet skrivet för ändamålet.
Trojan
En trojansk häst eller trojan är ett datorprogram som utger sig för att vara till nytta, men som orsakar skada när det lurat en användare att installera det. Det kan vara frågan om ett program skrivet för ändamålet eller en modifierad version av ett annat program.
Spam
Skräppost
Maskar
Internetmask är en form av omformaterande datorprogram som själv sprider sig från dator till dator över Internet, utan att behöva hjälp från någon oförsiktig användare. Detta är vad som skiljer en mask från ett datorvirus. Maskar är därför oftast beroende av någon form av säkerhetshål för att kunna spridas.
Många maskar gör inget annat än att sprida sig själva, men har i princip full kontroll över den infekterade datorn. Bara genom sin spridning kan de dock orsaka stor skada och höga kostnader. Ibland har maskar använts för att utföra överbelastningsattacker mot stora webbplatser från infekterade datorer.
Den första Internetmasken var den så kallade Morrismasken, som spreds den 2 november 1988.
Phising (nätfiske)
Phishing är en olaglig metod att lura innehavare till bankkonton och andra elektroniska resurser att delge kreditkortsnummer, lösenord eller annan känslig information. Nätfiske är oftast utformat som ett e-brev som ser ut att komma från en bank eller ett kreditkortsbolag, och som innehåller en uppmaning att logga in snarast möjligt och en länk till en falsk webbsida med inloggningsformulär.
Spyware (spionprogram)
Spyware är program som oftast följer med mindre pålitliga program och ingår i kategorin malware. Dessa program ser på ytan ut att var nyttiga och/eller roliga, de distribueras oftast som gratisprogram. Men inbyggt finns funktioner för att snoka i användarens dator, antingen enbart för att till exempel rapportera användarens surfvanor på Internet för upprättande av statistik vars syfte ofta är direktreklam (vilket kan uppfattas som en kränkning av den personliga integriteten). Även mer illasinnade ändamål, som att snappa upp till exempelvis inloggningsuppgifter, kontonummer och kreditkortsnummer.
Identitetsstöld
Onlinebedrägerier
Collective Intelligence
Panda Security’s Collective Intelligenceteknologi fungerar som en online realtidsdatabas som lagrar en majoritet signaturfiler och endast låter ett fåtal vara kvar på datorn. De nya produkterna använder inta bara Collective Intelligence för att föra ut on-demand skanningar från “the cloud”, utan skyddar också användare när de surfar, avgör om ett e-mail är säkert eller inte, erbjuder bättre skydd mot okänd skadlig kod samt skannar IM-delad programvara.
Varje Pandaanvändare är som en sensor som registrerar ny skadlig kod och sänder statistisk data om förekomst av skadlig kod tillbaka till “the cloud”. Denna nya teknik reducerar bandbreddskonsumtionen på användarens dator och erbjuder snabbare och mer omfattande uppdaterat skydd.
Den här innovativa modellen kan inte bara detektera mycket mer skadlig kod än de manuella system många laboratorium använder, utan det kan också upptäcka nya hot som ingen tidigare har registrerat.
TruPrevent
Keyloggers
Med keylogger menas en datorprogramvara eller hårdvara med syfte att registrera (logga) tangenttryckningar på en dator. Syftet är ofta att stjäla viktig information, som till exempel lösenord, av datoranvändare. Keyloggers installeras oftast på en dator med hjälp av en fjärrstyrd trojansk häst. Keyloggers kan också skickas till andra personer via "smittade filer" t.ex. en bild.
ActiveScan
Föräldrakontroll
Ett filter som hindrar åtkomst till olämpligt innehåll på Internet.
Skadlig kod
Backup online
Säkra upp dina viktigaste dokument online mot oförutsedd förlust eller skada.
Rogueware
Rootkits (spökprogram)
Rootkits är program som döljer saker för användaren. Ett rootkit kan dölja allt från filer och registernycklar till processer och trådar. Att få reda på om en dator blivit infekterad med ett rootkit är oftast omöjligt, eftersom det gömmer sig själv för alla de vanliga antivirus-programmen, likväl som från användaren.
Botar
Värdprogram
Proaktivt skydd
Adware (annonsprogram)
Adware är samlingsnamnet på program som mot att användaren får använda programmet visar reklam på datorn. Det är inte alltid uppenbart för användaren att programmet är adware, utan oönskade applikationer kan installeras (dolt) i samband med att man installerar det önskade programmet.
Pharming
Pharming är ett växande problem i Sverige. Det innebär att bedragaren hackar sig in i en server så att exempelvis en kund som vill besöka www.nordea.se i stället skickas till en annan sida, som ser likadan ut som Nordeas. Kunden märker ingenting och knappar in sina privata bankuppgifter. Efter ett tag har bedragaren tillräckligt med uppgifter och stänger ner sin kopierade Nordeasida utan att någon märkt något.
Ett annat sätt är att skicka ett mejl till konsumenten med en snarlik adress, exempelvis www.nordea.se.com och uppmuntra kunden att logga in och därmed lämna sina personliga uppgifter, exempelvis kontonummer och koder. På så sätt kan bedragaren länsa kontot.