Centern räddar S – och skyller allt på M och KD
C-politiker: Avsaknaden av självrannsakan i min partiledning är genant
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-04-12
DEBATT. Nu har ännu en reform, strandskyddet, från Centerpartiet kört på grund. Centerpartiets officiella kommunikation bygger på missriktad ilska mot den politiska oppositionen som ”svek landsbygden”.
Sanningen är omvänd: Det är Centerpartiets partiledning som svarat för ett hantverk som får kommunalrådet i SVT-serien ”Starke man” att framstå som ett politiskt orakel.
Om vi börjar med själva reformen så kan man ha olika åsikter om det faktiska innehållet och det är inte helt uppenbart att den innebär den stora liberalisering som påstås.
Det är i sammanhanget en bisak.
Det som däremot är huvudsak är att reformen saknat stöd i riksdagen och det har varit välkänt sedan den presenterades.
Centerpartiet har gång efter gång räddat Socialdemokraternas maktinnehav med löften om reformer som man vet att man inte får igenom riksdagen.
Därefter har inget eller mycket lite gjorts för att säkra stöd för reformerna som sen fallit som käglor till allt argare och hätskare tillrop från arkitekterna bakom denna mycket ineffektiva politiska reformagenda.
Som centerpartistisk kommunpolitiker är det förbluffande att se att rikspolitiken tycks drivas utifrån förhoppningen om att oppositionen av något skäl välvilligt – och ofta helt utan eftergifter – ska släppa igenom reformer som man själva inte varit med och utformat.
I sammanhanget ska det påpekas att utvecklingen varit helt väntad. Det har inte saknats personer som påpekat de uppenbara fel, brister och risker som partiets positionering inneburit.
Hur detta bemötts sammanfattas ganska väl i Aftonbladets granskning av partiet där ord som ”idéförtryck” förekommer. Det i sig är ju allvarligt i ett parti som säger sig vara en liberal motor med högt i tak.
Att Centerpartiet inte förmår få igenom politik, trots att man gång efter gång räddat regeringen, beror inte på illvilja och elakheter från oppositionen. Dessa spelar sin roll så som den ska spelas.
Däremot finns det två huvudsakliga problem.
1. Dåliga prioriteringar från start.
När Centerpartiet gjorde Januariavtalet så proppades det sprängfullt med ideologiska drömreformer som bäst kan liknas vid enhörningar. Något man drömmer om, men som inte är så realistiskt.
I stället för att göra ett realistiskt urval baserat på sina samarbetspartners så prioriterades allt mellan himmel och jord som man rimligtvis visste att S, MP och V i varierande grad är negativa till.
Det har gjort reformerna så svaga och urvattnade att det varit svårt, för att inte säga omöjligt, att locka partier i oppositionen att stötta dessa.
Liberalerna valde en helt annan väg och fokuserade på hård och kontrollerbar konkretion med reformer som låg i budgeten. Därför fick man också mycket snabbt igenom sin värnskattsreform.
2. Avsaknad av konstruktivitet.
Det har varit uppenbart under flera år att det inte räckt för Centerpartiet att vara överens med S och MP om urvattnade reformer som går i Centerpartiets riktning. Mandaten har inte räckt till.
Ändå har det politiska arbetet för att säkra stöd för reformerna begränsats till att moralisera och anklaga andra partier för att dessa inte ograverat lotsar reformerna genom riksdagen.
Som en följd av det har i princip alla reformer från Januariavtalet fallit eller blivit mycket små marginaljusteringar. När nu strandskyddsreformen faller kan rimligtvis ingen vara förvånad.
För Centerpartiet har inte gjort vad som krävs för att få igenom reformen.
Den totala avsaknaden av självrannsakan är genant, men karaktäristiskt för hela denna hopplösa ”breda mitten-episod” som vår partiledning tvångsmässigt hållit fast vid.
När man nu häromdagen hade chansen att sänka reduktionsplikten i en bred mittenuppgörelse där både M och S ingick, valde Centerpartiets ledning att ställa sig vid sidan om ”breda mittenreformen” tillsammans med Miljöpartiet. Landsbygdens skräck.
Så mycket var idéteorin om den breda mitten värd i praktiken och i konstruktivt politiskt genomförande.
Förhoppningsvis passeras utgångsdatumet för denna undermåliga politiska produkt i september. Sverige behöver en ny regering. Ledd av en borgerlig statsminister.
Helena Lundgren, oppositionsråd Centerpartiet i Vindeln
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.