Statistiken stämmer - måste läsas på rätt sätt
Replik från Migrationsverket om sin siffror i migrationen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-07-16
REPLIK. I en debattartikel den 10 juli 2020 skriver fem debattörer att Migrationsverket tar politisk ställning, men deras påståenden saknar grund och är direkt felaktiga.
Migrationsverkets statistik är varken missvisande eller har en politisk avsikt. Däremot ska våra siffror om migration alltid tolkas i sin kontext. Det kräver alltså att de som använder vår statistik försöker förstå, eller tar hjälp för att förstå, vad siffrorna säger.
Beviljade uppehållstillstånd består av både permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd, vilka i sin tur kan delas upp i ytterligare siffror. Något annat har vi inte angett.
Migrationsverket bedömer inte asylskäl efter ”löften” i den politiska debatten. Det är alltid och enbart de asylsökandes skyddsskäl som avgör om man beviljas asyl i Sverige eller inte.
Varje asylansökan prövas enligt Utlänningslagen som i sin tur bygger på bland annat internationella konventioner och EU-rätten.
Beslut kan överklagas och prövas i migrationsdomstolarna. Att påstå något annat, som att vi tillämpar ”relativ asylrätt”, ifrågasätter i praktiken vårt lands rättssystem. Det är både allvarligt och direkt felaktigt.
Migrationsverket har inget volymmål för dem som beviljas skydd. Antalet som beviljas uppehållstillstånd avgörs genom bedömningen i själva asylärendet, vilken beror på säkerhetssituationen i olika länder och de skäl som den sökande åberopar. Något volymmål för beviljande existerar inte.
Migrationsverkets har heller inget mål om att ”uppfylla” ett visst antal beslut om utvisningar. Siffran 80 000, som refereras till, är en prognossiffra för personer som beräknades få avslag på sin ansökan och därmed skulle återvända hem. Den baseras på kunskap om tidigare utfall och om situationen i de sökandes hemländer. Den betyder inte att ett bestämt antal ska få beslut om att lämna landet.
I diskussionen lyfts de ensamkommande från Afghanistan fram. De kan dock inte representera asylhandläggningen för sökande från andra länder, till exempel Syrien, Irak och Iran, vars medborgare också söker asyl. Men att de har farit illa är vi ense om.
Avslutningsvis, det behövs en saklig debatt som bygger på fakta, inte på felaktiga påståenden eller missförstånd och okunskap. En debatt som skapar klarhet – det är vad som behövs för Sveriges framtida migrationspolitik.
Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel